Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

Syftet med denna studie är att ur ett posthumanistiskt perspektiv undersöka och analysera tre undervisningsstunder i musik med och utan Garageband. Ur studiens syfte har följande frågeställningar växt fram; Hur ser relationen ut mellan linjär och icke-linjär musikundervisning och Hur framträder transdisciplinärt samt musikaliskt innehåll i intra-aktionen mellan barn och musikskapande i iPad? Studiens empiriska material är insamlat på en förskola i Malmö och har videodokumenterats för vidare transkribering. Resultatet har analyserats utifrån posthumanistisk teori och begreppen Intra-aktion, Rhizom och Transdisciplinärt lärande. Litteratur till studiens tidigare forskning belyser olika aspekter av posthumanism; intra-aktionen med barn och musikteknik samt pedagogens involvering i musikundervisning. Studiens resultat visar att det finns tydliga relationer mellan linjär och icke-linjär undervisning. Ur ett rhizomatiskt perspektiv ser vi dock att barn nödvändigtvis inte behöver detta samband för att erhålla musikalisk och musikteknisk kunskap. Studien visar även på transdisciplinärt lärande, i synnerhet i kombinationen musik och matematik, men även dans och rörelse.

Musikundervisning i förskolan tenderar att främst handla om sång av reproducerande karaktär. Dessutom fokuseras oftast ett utommusikaliskt syfte, som exempelvis språkutveckling eller socialisering.  Denna studie handlar om att undersöka och analysera barns musikskapande inom förskolans praktik och med den vill jag bidra till att bredda förståelsen för vad musikundervisning i förskolan kan handla om. Genom en kvalitativ metod genomförs studien som ett studentinitierat utvecklingsarbete. Sju undervisningsstunder analyseras ur ett musikdidaktiskt perspektiv där innehållet i undervisningsstunderna kategoriseras utifrån tre huvudsakliga fokusområden: Sång och melodiskapande, utforskande av begreppet rytm samt utforskande av begreppet tonhöjd. I studien deltar tio barn i 5 - års åldern, på en svensk förskola. I studiens resultat beskrivs hur musikens olika dimensioner görs synliga i musikskapandet utifrån Nielsens musikdidaktiska teori (2006). Tre olika aspekter av musikundervisningen blir också synliga: den vetenskapliga-, hantverksmässiga- och den konstnärliga dimensionen. I resultatet framgår också vad som kan känneteckna analogt respektive digitalt musikskapande och på vilket sätt de båda undervisningsmetoderna befruktar varandra.

Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.