Thesis (B.A.)--Bryn Mawr College. Growth and Structure of Cities Program, 2008. / Includes bibliographical references.

La thèse analyse les conditions de variation des motivations des étudiants chinois apprenant le français. Après la description historique du développement de l’enseignement du français et de la didactique du FLE en Chine, on s’est concentré sur l’enjeu affectant le plus la qualité de l’enseignement de la langue française : la motivation des enseignés. La particularité de cette recherche est l’application des approches motivationnelles en acquisition de la troisième langue (ATL), pour la première fois dans le contexte chinois de l’enseignement du français. À la suite de l’adaptation du modèle AMTB de Gardner, 184 questions ont constitué la banque de questions pour la production aléatoire de l’enquête. On a sélectionné une université publique chinoise comme lieu de recherche empirique et organisé trois passations pour observer la variation de la motivation : au début du semestre (point de départ), avant la fin du semestre et après les vacances. Plus de 180 étudiants du département de français ont participé à cette série d’enquêtes. On a comparé deux classes de chaque promotion dont l’une a suivi le système d’évaluation continue, et l’autre non. Tout en recueillant, d’une manière quantitative dans chaque classe, les variations des réponses des étudiants au sujet de la motivation, on a montré la supériorité du système d’évaluation continue pour la motivation dans l’apprentissage du français. Ce résultat est apparu, alors qu’on a également procédé à une analyse différentielle et comparative de l’influence de facteurs motivationnels, comme le genre des étudiants, la situation familiale et géographique, le niveau d’éducation des parents, l’apprentissage précoce du français, et les rôles des étudiants dans la classe. En faisant la synthèse des réponses des étudiants les plus motivés dans chaque classe, on a retrouvé les mêmes caractéristiques communes, ce qui nous semble constituer une première réponse sur la logique interne de la variation de la motivation dans l’acquisition du français. / The thesis analyzes the circumstances of the change in the motivations of Chinese students of french. After the historical description of the development of the teaching of french and teaching french in China, we focus on the analysis the issue that affects the quality of the french language instruction: the motivation of the taught. The special feature of this research is the application of motivational approaches in acquiring the third language (ATL) for the first time in the Chinese context of the teaching of french. As a result of the adaptation of the model AMTB of Gardner, 184 questions were question Bank for the random production of the investigation. We have selected a Chinese public University as place of empirical research and three passages for monitoring the change in motivation: at the beginning of the semester (starting point), before the end of the semester and after the holidays. More than 180 students of the french department participated in this series of surveys. In the form of a quantitative comparison, summarizes the motivational influence of natural, educational and family factors such as the sexe of students, the family situation, the preparation of the french course, the role of class and the reguliar evaluation system to better understand the internal logic of the change in motivation in acquisition of french.

Thesis advisor: M. Brinton Lykes / Today in the United States there is epidemic poverty plaguing childhood for many of our nation's children. Census data for 2000 indicates that there were about 72 million people under the age of 18 living in the United States and more than 11.6 million of these children were living below the poverty line. That means that at least one out of every six children in this country was living in poverty. More alarming is the realization that 77% of these children living in poverty lived in families that had at least one working adult. These were not children from families that were lazy, unable to find work, unmotivated, or unable to work due to illness, drug use, or some other circumstances but rather children from families that were working and still not able to make enough money to support their families in a healthy way. These children are in a situation not of their own making. For many, this is not a condition that they are surviving for a brief period of time but rather a societal context in which they are challenged to grow up. Eighty percent of children who are poor one year are still poor the following year. This is not a problem that will just go away by itself. / Thesis (BA) — Boston College, 2003. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Education, Lynch School of. / Discipline: College Honors Program.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Celso Luiz Terzetti Filho.pdf: 1284343 bytes, checksum: 87a3503abceaa7b50093c806b47c799c (MD5) Previous issue date: 2012-04-03 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This dissertation examines the history of Wicca, a religious system created by Gerald Gardner in England in the late 40th through three of his works that deal specifically with its conception of witchcraft, " High Magic s Aid" (1949) "Witchcraft Today" (1954) and "The Meaning of Witchcraft" (1959). Within a perspective that takes into account your inspirations for the creation of a system resulting from their original religious movement as a seeker in the occult milieu of his time, we seek to understand Wicca as a religious system through a counter cultural interpretation. Thus this work asks in what sense the works of Gardner is a historical product of their social time. Our hypothesis is that his works are a product of the social history of postwar England to the extent that Gardner, in constructing his conception of witchcraft in his works, appropriated counter-trend to compose a countercultural religious system / Esta dissertação analisa a história da Wicca, um sistema religioso criado por Gerald Gardner na Inglaterra em fins da década de 40, através de três de suas obras que tratam especificamente de sua concepção de bruxaria, Com o auxílio da Alta Magia (1949), A Bruxaria Hoje (1954) e O Significado da Bruxaria (1959). Dentro de uma perspectiva que leva em consideração suas inspirações para a constituição de um sistema religioso original resultante de sua circulação como um seeker dentro do milieu ocultista de sua época, busca-se entender a Wicca como um sistema religioso através de uma interpretação contra cultural. Sendo assim este trabalho questiona em que sentido as obras de Gardner são um produto histórico social de seu tempo. Nossa hipótese é a de que suas obras são um produto histórico social da Inglaterra do pós-guerra na medida em que Gardner, ao construir sua concepção de bruxaria em suas obras, apropriou-se de tendências contraculturais para compor um sistema religioso contracultural

The purpose of this master thesis is to create, test and evaluate an analytical instrument for children’s library environment based on a theoretical framework consisting of Howard Gardner’s theory of multiple intelligences and Thomas Armstrong’s pedagogical application of the original seven intelligences. We wanted to investigate whether the environment in Rum för barn stimulated all of children’s different intelligences. We also wanted to identify possibilities and liabilities within the analytical instrument. In order to test the analytical instrument we conducted observations on the physical environment of the Swedish children’s library Rum för barn. We did not observe the staff, visitors or social interaction in the library. The results of our investigation of the environment in Rum för barn implicated that all seven intelligences were stimulated by the physical environment. We analyzed the results in a discussion where we compared them to our empirical material consisting of research about children and environment from different scientific fields. Our conclusions of this master thesis were that our analytical instrument made it possible to investigate the physical environment of children’s libraries. It also determined whether the environment stimulated the seven intelligences according to the theory of multiple intelligences. The analytical instrument could therefore be used for the development of children’s library environments. We also identified some liabilities in the analytical instrument, mainly concerning the definitions of some environmental concepts, age adjustments and the fact that we excluded observations of social interactions. We suggested solutions to the liabilities and encouraged further research on the subject. / Uppsatsnivå: D

<p>Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

Ce mémoire fait l'analyse du phénomène de réactualisation des collections fermées et de ses stratégies en se basant sur trois études de cas : le Isabella Stewart Gardner Museum, le Kettle's Yard Museum & Gallery et la New Art Gallery Walsall. Restreintes par des législations, ces institutions ont développé différentes stratégies leur permettant de réinscrire le contenu de leurs collections fermées à l'intérieur d'enjeux actuels. Dans un premier temps, de la présentation de nos trois études de cas sont apparues des caractéristiques que nous avons réunies pour exposer l'idée de collection fermée et souligner sa valeur esthétique, historique et artistique : les restrictions testamentaires, la vision du collectionneur, l'expérience du visiteur, le type d'accrochage et la mise en exposition des œuvres et des objets. Ces caractéristiques nous ont permis de cerner le contexte à l'intérieur duquel les conservateurs, les directeurs et les commissaires d'exposition interviennent pour réactualiser les paramètres temporels, narratifs et spatiaux de la collection fermée. L'idée de collection fermée est également développée à l'aide de propositions connexes provenant de 1'histoire de l'art et de la culture. Dans un deuxième temps, quatre des principales stratégies de réactualisation ont été dégagées de nos trois cas de figure : la construction d'une nouvelle architecture basée sur la collection fermée, la mise en place de programmes d'artistes en résidence, la création de programmes d'expositions temporaires et l'accumulation d'œuvres à l'intérieur d'une collection parallèle. Ces stratégies permettent une ouverture et une réorganisation des paramètres narratifs, spatiaux et temporels de la collection fermée à partir du présent actuel tout en respectant les restrictions protégeant son intégralité. L'analyse de ces stratégies permet non seulement de marquer les paramètres de la collection fermée sur lesquels la réactualisation s'opère, mais également de mettre en évidence les valeurs esthétiques et conceptuelles des projets d'artistes, architecturaux, d'exposition et de collection menés autour de la collection fermée. Dans un troisième temps, nous avons questionné la constitution et le fonctionnement temporel de la collection fermée et du phénomène de réactualisation pour pointer les changements qui s'opèrent dans le temps sur la collection fermée. De sa constitution par le collectionneur à sa relecture à partir des interventions du présent en passant par son legs restrictif, la collection fermée subit des changements malgré l'immobilité de sa mise en exposition. Enfin, notre recherche ouvre sur de nouvelles hypothèses. La réactualisation serait rendue possible à l'heure actuelle en relation avec une nouvelle conception de l'histoire basée sur une vision anachronique du temps. Cette vision anachronique et son potentiel pour la discipline de l'histoire de l'art développés par Georges Didi-Huberman (2000) nous ont permis d'explorer le phénomène de réactualisation non seulement dans la gestion muséologique des collections qu'il implique, mais également d'en traiter par rapport à la constitution de l'histoire de l'art et du rapport instauré avec le passé. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Collection fermée, Isabella Stewart Gardner Museum, Kettle's Yard Museum & Gallery, New Art Gallery Walsall, réactualisation, exposition