Denna studie är en subjektiv bildanalys av barnböcker där syftet med studien är att undersöka hur genusaspekter kommer till uttryck i barnböckerna med fokuset på ett teknikinnehåll. I studien har jag valt ut några bilder i fyra Alfons Åberg- böcker samt en bild i en nyare bok - Hej Ruby, med fokus på digitalteknik. Bilderna har sedan analyserats utifrån Falks analysramverk där bilderna delas upp i fyra kategorier - denotativ nivå, inre kontext, yttre kontext och konnotativ nivå.  Studien har kommit fram till att tekniken den utvalda litteraturen följer vissa traditionella könsmönster. Exempelvis att tekniken i köket som oftast kopplas ihop med kvinnor blir bortglömd. Den syns inte lika väl som den typiskt manliga tekniken, som bygg och konstruktion, där tekniken är tydlig och kan ses som ett projekt. Studien lyfter även olika reflektioner kring valet av barnlitteratur samt vikten av boksamtal. / This study is a subjective image analysis of children books where the purpose of the study was to investigate how gender aspects are expressed in children books with the focus on content regarding technology. The study is aimed at educators who are active in preschool activities. The study is based on four Alfons Åberg-books and a newer book focusing on digital technology called Hej Ruby. The images have been analyzed based on Falk's analysis framework where the images are divided into four categories - denotative level, internal context, external context and connotative level. The study has found that the technology in children's books follows certain traditional gender patterns. For example, the technology in the kitchen, most often associated with women is forgotten, it does not show as well as the typical male technology, as construction where technology often appears as a project created by the man.

Förskolan har i uppdrag att aktivt arbeta för en jämställd verksamhet där alla barn får möjligheter att utveckla sin egen individ oberoende av könsuppfattningar. I läroplanen för förskolan skrivs också att barn ska få chans att ta till sig barnböcker och dess innehåll, uttrycka sig och utmana sitt tänkande (Skolverket, 2018). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare tänker och agerar utifrån ämnen som genus, normer och jämställdhet i relation till arbete med barnböcker för att motverka traditionella könsroller. De teoretiska utgångspunkterna vi använt oss av är Hirdman och Hardings genusteorier. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare och barnskötare fördelade på två förskolor. Fokus var att synliggöra hur de tänker kring genus, normer, jämställdhet och barnböcker. En inventering av barnböcker utfördes på respektive förskola för att synliggöra verksamheternas variation av barnböcker. Resultatet av inventeringen redovisas i resultatavsnittet. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Den resulterade i sex kategorier där pedagogernas tankar kring centrala aspekter i förhållande till arbetet med genus, normer och jämställdhet avseende barnböcker framkommer.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.

Denna studie utgår från en undersökning om hur elever i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar jämställdhet och vilka erfarenheter eleverna har av jämställdhet respektive ojämställdhet. Jämställdhet diskuteras aktivt i samhället och berör alla människor, vuxna som barn. Barnen bör få vara delaktiga i det jämställdhetsarbete som är igång. Trots detta har jag endast hittat lite forskning kring hur just barn tänker om jämställdhet. Därför utgår denna uppsats ifrån just barns perspektiv på jämställdhet. Syftet med studien är därför att undersöka elevers perspektiv på jämställdhet för att förstå hur eleverna uppfattar området för att vidare kunna involvera eleverna ytterligare i jämställdhetsarbetet. Metoden för insamlingen av empirin är gruppintervjuer där elever indelats i grupper för att diskutera förberedda frågor om jämställdhet. Eleverna har i grupperna diskuterat de olika frågorna och sett en film om jämställdhet som senare också diskuterats. Under aktiviteten har jag antagit en passiv roll större delen av tiden. Eleverna visar att de är väl medvetna om jämställdhet och genusfrågor och har många olika erfarenheter av ojämställda händelser i deras skolvardag. Samtliga elever tycker det är viktigt att jobba med området i skolan för att göra varandra, både barn och vuxna, medvetna om hur man agerar i vardagen utifrån vissa stereotypiska könsmönster och könsroller. Eleverna upplever att de själva har blivit väldigt påverkade och uttrycker traditionella könsmönster på flera olika sätt exempelvis genom att anta att pojkar spelar bättre fotboll eller att flickor är lugnare. Pojkarna upplever sig själva som roligare medan flickorna uppfattar dem som att de måste skämta för att upprätthålla en social, konstruerad roll. / The purpose of the study is to investigate what pupils in primary school’s grades’ 4 – 6 think about gender equality and what experiences they have of both gender equality and inequality. Gender equality is currently being discussed in society and all people are affected by it, adults as well as children. The children should be able to be involved in the contemporary work about equality. Even so, I have found few studies about how children think about this. Therefore, this essay is based on their perspective. Following the purpose of this essay is to learn about pupils’ perspective on gender equality in order to involve them more in the future in this important matter. The method that is being used to collect the information is group interviews where pupils have been divided into groups to discuss questions about gender equality. In these groups the pupils have discussed different questions and then watched a movie on the topic of equality that later was discussed. During the activity I took on a passive role most of the time. The pupils show that they are well aware of gender equality and questions about gender and they have many different inequality experiences of incidents from there school days. All the pupils think it is important to work with these questions in school to make each other, both adults and children, aware of how you normally tend to act based on stereotypical gender patterns. The pupils experience that they themselves have been affected by stereotypes and express several traditional gender patterns, for example by assuming that boys are better at soccer or that girls are generally calmer. The boys experience themselves as funnier while the girls assume that the boys must joke around more to uphold a socially, constructed role.