Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp.  Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Denna uppsats utgör en jämförande studie primärt inom fältet för traditionell litteraturvetenskap, adaption, remediering och transmedialitet, med ett innehållsligt genusperspektiv. Det undersökta materialet utgörs av två verk, tv-spelet Bioshock samt romanen som är baserad på spelet och är en prequel till det, Bioshock: Rapture. Det rör sig därmed om en form av adaption av berättelsevärlden, snarare än den mer konventionella adaptionen. Gestaltningar och representationer utifrån ett genusperspektiv analyseras utifrån hur de transmedieras mellan två tämligen olika medieformer. De utförda analyserna tyder på att genus, som det förstås i uppsatsen, representeras stereotypiskt för att därigenom rikta kritik gentemot detta, samt att de stereotypa skildringarna i viss mån förstärks i den transmediala processen i romanadaptionen. / This essay constitutes a comprehensive study within the field of traditional literary studies,adaptation studies, remediation, transmediality, whereas the content is analyzed through gender theory. The material examined consists of two sources, the videogame Bioshock, and the novel based upon the game, the prequel Bioshock: Rapture. The adaptation can be considered as an adaptation of the story world, rather than the conventional form of adaptations. Manifestations and representations of gender is being analyzed based on how they are being transmediated between two rather different types of media. The analyses conducted indicates that gender, as understood within the essay, is being represented rather stereotypically to thereby direct criticism against it. This kind of representations is also being emphasized in the transmedial process of the novel adaptation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse om gymnasieelevers upplevelser och syn av psykisk ohälsa samt huruvida könsnormer påverkar deras förutsättningar att söka hjälp. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever i Sverige. Intervjupersonernas svar har presenterats, tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning samt studiens valda teoretiska utgångspunkter, vilka är genusperspektivet och det salutogena perspektivet. Resultatet i studien har påvisat att intervjupersonerna upplevde psykisk ohälsa som något negativt, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Bidragande faktorer till psykisk ohälsa förknippade intervjupersonerna exempelvis med dålig mentalitet, försämrat mående och skolstress. Resultatet har även visat att intervjupersonerna upplevde att könsroller och normer påverkar deras sätt att tala och hantera psykisk ohälsa. / The purpose of this study was to gain increased knowledge and understanding of upper secondary school students' experiences and views on mental illness and whether gender norms affect their ability to seek help. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used and six semi-structured interviews with upper secondary school students in Sweden were held. The interviews have been presented, interpreted, and analyzed in relation to previous research and with the help of gender theory and the salutogenic theory. The results of the study have shown that the interviewees viewed mental illness as something negative, which can lead to negative consequences. Contributing factors to mental illness were associated with, for example poor mentality, impaired well-being, and school stress. The interviewees felt that gender roles and norms affect their way of dealing with mental illness. The results have also shown that interviewees experienced that gender roles and norms affect their way of speaking and dealing with mental illness.

This thesis discusses the differences in the descriptions of and the attitudes towards female courage in the literature of the Classical period. Male authors of this period wrote extensively of the martial and virtuous courage of men, andreíā, yet in some instances labelled courage instead as tólma or thrásos. Tólma and thrásos are even more commonly used in descriptions of female courage, audacity or rashness. How these three words could be used in relation to men and women is discussed, and the fundamental belief of the Classical period that women were not capable of courage is encountered. As courage was outside the nature, phúsis, of a woman, her actions were always more likely to be viewed as tólma or thrásos. To what extent the literature of the period can reflect the lived experience of the ancient Athenian is unknown. However, it is concluded that literary works both impact and are impacted by social and cultural values, such as the view that women should not or could not be courageous.

Karen Finley's The Constant State of Desire merits attention because it acknowledges modern language's inability to represent the suffering of victims and creates awareness of our personal involvement in constructing gendered identities. Finley expresses her abhorrence of the desire for power and perfection by asserting that power is secured in American culture through physical and economic domination. In addition, the pursuit of perfection is engrained in one's psyche through media images and habituated behaviors. Finley does not offer a new language through which to communicate suffering, but she draws the reader's attention to the inadequacies of psychological and cultural rhetoric, thus engaging in an important step of language creation. Finley's art makes use of dominant and nondominant languages combined with body language to illustrate that neither are adequate for representing marginalized bodies of postmodern culture.

No description available.

This thesis discusses the differences in the descriptions of and the attitudes towards female courage in the literature of the Classical period. Male authors of this period wrote extensively of the martial and virtuous courage of men, andreíā, yet in some instances instead labelled courage as tólma or thrásos. Tólma and thrásos are even more commonly used in descriptions of female courage, audacity or rashness. How these three words could be used in relation to men and women is discussed, and the fundamental belief of the Classical period that women were not capable of courage is encountered. As courage was outside the nature, phúsis, of a woman, her actions were always more likely to be viewed as tólma or thrásos. To what extent the literature of the period can reflect the lived experience of the ancient Athenian is unknown. However, it is concluded that literary works both impact and are impacted by social and cultural values, such as the view that women should not or could not be courageous.

Könsskillnaderna inom utbildning- och arbetsmarknaden har konsekvenser för såväl individer som samhället i stort. Gymnasievalet är den tidigaste platsen där könssegregeringen mellan killar och tjejer kan uppstå. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den senaste politiska reformen, Gy2011, har påverkat könsskillnaderna inom den svenska gymnasieskolan. Studien använder sig av paneldata över 20 gymnasieprogram och 16 elevkullar, som avgick mellan åren 2005/06-2020/21. Genom en difference-in-difference mäts könsskillnaderna med hjälp av ett segregationsindex. De viktigaste resultaten visar att segregationsindexet för den totala gymnasieskolan uppvisar en relativt svag effekt till följd av att undergrupper har påverkats i olika riktningar. Yrkesprogrammen, introduktionsprogrammet och STEM-utbildningarna blev mer könssegregerade medan de högskoleförberedande programmen och HEED-utbildningarna blev mer könsintegrerade. Studien tyder på att tjejer påverkats mest av reformen till följd av de stereotypiska karaktärsdrag som förväntas av en tjej; skolintresserad, bred kompetens och ansvarstagande. / The gender differences in the education and labor market have consequences for both individuals and society at large. The high school choice is the earliest place where gender segregation between boys and girls can arise. The purpose of this essay is to investigate how the latest political reform, GY2011, has affected the gender differences in the Swedish upper secondary school. The study uses panel data with 20 high school programs and 16 cohorts that graduated between 2005/06-2020/21. By using Difference-in-Difference, the gender differences are measured through a segregation index. The main results show that the segregation index for the total upper secondary school shows a relatively weak effect as a result of subgroups being affected in different directions. The vocational programs, the introductory program and the STEM programs became more gender segregated, while the university preparatory programs and HEED programs became more gender integrated. The study indicates that girls were most affected by the reform as a result of the stereotypical traits expected of a girl; School-interested, broad competence and to be responsible.

This bachelor thesis explores the representation of older women ́s vulnerability and support needs in policy documents from Swedish municipalities concerning intimate partner violence. The background of this study is that there is a reason to believe in a difference concerning policy documents from Swedish municipalities regarding the work against intimate partner violence. The aim of this study is to examine the representation of older women in Swedish policy documents of intimate partner violence and how the representation is presented. To address the research question the study utilizes a qualitative text analysis method, the study employs the analytical tool along “Discrimination with words” which examines four different forms of linguistic discrimination which are “exclusion”, “belittlement”, “objectifying” and “negative differential treatment”, as well as “invisibility” that is also a form of discrimination. The study aimed to include all 290 Swedish municipality policy documents, however we were able to gain access to 144 policy documents. The findings reveal an underrepresentation of older women in the documents. Out of the 144 policy documents from municipalities, 64 mentioned older women. Moreover, the mentions often lacked depth and failed to adequately describe older women ́s unique challenges and needs. Out of the documents that mentioned older women, many did so in a generalized manner, lacking specific strategies to address their situations. The lack of detailed representation suggests that intimate partner violence against older women is not sufficiently acknowledged or addressed in the municipal policy documents. This study emphasizes the necessity for Swedish municipalities to expand their representation of older women experiencing intimate partner violence. Such improvements are necessary to ensure that older women receive adequate support that reflects a commitment to include intersectionality and ageism in Swedish policy documents. Lastly the findings underscore the importance of using inclusive language when forming policy documents.