<p>Animationer av karaktärer och objekt är en viktig del vid skapandet av spel. Detta är något som det läggs mycket fokus på att få så realistisk som möjligt, även spelfysik används till viss del här för att ge karaktärer möjlighet att anpassa sig till miljöer. Det här arbetet undersöker och implementerar ett styrsystem, som används för animations generering till en trasdocka, med hjälp av artificiell intelligens. Styrsystemet använder sig av en självorganiserande artificiell intelligens för att generera animationer som följer ett specifikt beteende, i det här arbetet har animationer som fokuserar på att skydda höften skapats.</p><p>Arbetet har gett goda resultat som indikerar på att denna lösning fungerar för att generera animationer på en trasdocka, som ska följa ett visst beteende. Detta visade sig möjligt genom att använda artificiellt neuralt nätverk kombinerat med genetisk algoritm.</p>

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Detta arbete undersöker om en Evolutionär Algoritm (EA) kan användas fördelaktigt för vägplanering i datorspel genom att utvärdera den mot industristandarden A*. Den valda algoritmen är utvecklad med syftet att planera vägar för robotar. Ett område som anses snarlikt till vägplanering för virtuella karaktärer i datorspel. Genomförandet av arbetet har visat att flera av de algoritmer som övervägdes innehåller brister som gör implementation av dem problematisk. Därför har flera avvikelser från algoritmens specifikation gjorts. Trots detta så har arbetet givit intressanta resultat. Endast i extremfall av mycket stora nivåer med få hinder så kan EA:n prestera bättre än A*. Däremot producerar EA:n vägar som är intressanta från ett utseendemässigt perspektiv. Den icke-deterministiska naturen hos EA:n resulterar även i olika vägar vid varje exekvering. Slutsatsen för arbetet är därmed att intresset för fortsatt forskning sannolikt finns i utseendet på de vägar som EA:n beräknar snarare än dess prestanda.

<p>Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.</p><p>Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på</p><p>frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.</p><p>Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.</p>

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik. Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.

Det här experimentet gick ut på att testa tre olika inlärningsstrategier emot varandra i en spelmiljö. De tre inlärningsstrategier som testades var en exempelbaserad strategi, en belöningsbaserad strategi och en strategi som kombinerade dessa två algoritmer. Kombinationen bestod av att först träna upp ett nätverk med den exempelbaserade strategin för att sedan använda det nätverket som en utgångspunkt för den belöningsbaserade strategin. Dessa strategier testades sedan i en spelmiljö. Resultatet som de olika strategierna producerade var svårtolkade. På grund av att alla inlärningsstrategierna inte förbättrade sig märkvärdigt under deras träningstid har det gjort att resultaten från att ändra på variablerna hos de olika strategierna inte visat på några märkvärda skillnader i resultat. Skillnader i resultat vid jämförelser av de olika strategierna har observerats men det går inte att säkerställa att det är inlärningsstrategierna som är anledningen till skillnad i resultat.

Det finns idag ett stort behov av att kunna klassificera stora mängder data på ett effektivt sätt. Prediktiv modellering är ett område inom data mining där prediktioner kan utföras baserat på tidigare erfarenheter. Dessa prediktioner presenteras sedan i en modell. Avvägningen mellan tolkningsbarhet och träffsäkerhet är ett begrepp som beskriver hur träffsäkra modeller ofta är ogenomskinliga, medan genomskinliga modeller ofta har lägre träffsäkerhet. Detta är ett problem eftersom det finns ett behov av modeller som är både träffsäkra och tolkningsbara.I denna studie visas hur man kan gå till väga för att skapa en modell som har en träffsäkerhet i klass med en ogenomskinlig modell, men samtidigt har en högre tolkningsbarhet. Två algoritmer presenteras för att ta fram en hybridmodell som bygger på beslutsträd där en implementering av Random Forest hanteras som alternativa lövnoder. Kontrollerade experiment och statistiska tester genomfördes för att mäta hybridmodellens träffsäkerhet mot träffsäkerheten hos J48 och Random Forest. Träffsäkerheten mättes även mot beslutsträd som genererats av den genetiska programmeringen som finns implementerad i ramverket G-REX.Resultatet visar att hybridmodellen kan uppnå en träffsäkerhet som är jämförbar med Random Forest men samtidigt hanterar de vanliga prediktionslöven i genomsnitt 39,21% av instanserna. Alltså är den hybridmodell som presenteras i studien mer tolkningsbar än Random Forest utan att ha någon signifikant skillnad i träffsäkerhet. / Program: Systemarkitekturutbildningen

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ärftlighet är den mest kända riskfaktorn. Ett blod- eller vävnadsprov kan påvisa mutation av bröstcancergenerna, vilket är ärftligt och resulterar i ökad risk för cancerutveckling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med känd ärftlig risk att utveckla bröstcancer. Kunskap söktes från tidigare forskning för att få fördjupad förståelse och helhetsbild över kvinnornas upplevelser av att leva med den ärftliga cancerrisken. Studiens resultat baseras på 10 artiklar från Canada, England, Norge och USA. Genom artikelgranskningen identifierades fyra teman: Beskedet om ärftlig cancerrisk, Förebyggande operation eller övervakning, Stöd vid ärftlig cancerrisk och Familjesituation. Ur dessa teman framkom även subteman: Känslor efter beskedet, Oron för att drabbas av cancer, Hantering av cancerrisken, Omständigheter som påverkar beslutet, Beslut om förebyggande operation, Förändrad kropp vid förebyggande operation, Närståendes stöd, Offentligt stöd, Erfarenhet av cancersjukdom inom familjen och Tankar om framtiden. Resultatet visar att kvinnor hanterar den ärftliga cancerrisken på olika sätt då varje kvinna är unik med egna behov, önskningar och planer för livet. I diskussionen kopplas kvinnornas upplevelser ihop med sjuksköterskans betydande roll och motiverar vårdpersonalen till att kunna stödja anhöriga inom vården.

Inledning: I Sverige har alla blivande föräldrar rätt till fri mödravård. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmånen. Barnmorskor vid MVC är ofta den första kontakten som de blivande föräldrarna träffar under graviditeten, och har också huvudansvaret för graviditeten ända fram till barnets födelse. Under de senare åren har mödravården alltmer fokuserat på det ofödda barnets hälsa. Förutom de rutinmässiga undersökningarna och samtalen är barnmorskans uppgift också att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptäckas. Utifrån informationen ska de blivande föräldrarna kunna fatta egna beslut kring fosterdiagnostik, och ofta ta ett snabbt beslut. Det är därför viktigt att den information som ges är tydlig och detaljerad. Barnmorskans information ska göra att man känner sig trygg med de beslut man tar. Den utökade kunskapen, medvetenheten och känsligare tekniken ökar den enskilda förälderns önskan om relevant information och därför ställs högre krav på barnmorskor i rollen som förmedlare av information kring genetik och fosterdiagnostik. Därför är det viktigt att undersöka hur barnmorskorna själva upplever sin kunskapsnivå inom dessa områden, om de själva anser sig ha fått tillräcklig utbildning för att ge denna information till de blivande föräldrarna. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor upplever sin kunskapsnivå och utbildning inom fosterdiagnostik och genetik samt att undersöka vilka behov för utökade resurser inom dessa ämnen barnmorskorna ansågs föreligga. Material och metod: Totalt 200 barnmorskor på MVC, fördelade mellan olika regioner av Sverige, deltog i en enkätundersökning våren 2005. Svarsutfallet var 30 %. Frågeformuläret innehöll 49 frågor med både fasta och öppna svarsalternativ. Formuläret var bearbetat och utformat för denna studie. Resultat: Majoriteten av barnmorskorna ansåg sig ha bristfällig kunskap inom fosterdiagnostik och genetik. Många barnmorskor ansåg sig ha lite, men ej tillräcklig, kunskap kring ultraljud och moderkaks- och fostervattenprov. En fjärdedel av barnmorskorna ansåg sig inte ha någon kunskap alls kring NUPP eller genetik. Barnmorskorna ansåg också att de har fått för lite eller ingen utbildning alls inom dessa områden. Så stor andel som 67 % önskar ytterligare utbildning inom ovanstående ämnen. En liten andel (6 %) anser att det vore bra om några få barnmorskor fick ytterligare utbildning och på så sätt få en ökad kompetens. 11 % av barnmorskor ansåg att det vore bra med personer med specialkompetens, genetiska vägledare, knutna till mödravården, som de kan hänvisa blivande föräldrar till. Konklusion: Denna studie har resulterat i en sammanställning av hur de tillfrågade barnmorskorna vid MVC själva uppfattar sin kompetens och utbildning inom genetik och fosterdiagnostik. Då barnmorskorna själva ansåg sig ha bristfällig kunskap inom fosterdiagnostik och genetik samt ansåg att de fått för lite utbildning inom dessa ämnen bör tillvägagångssättet för genetisk vägledning vid svensk mödravård ses över. Resultaten från denna studie kan ses som ett viktigt underlag för hur genetisk vägledning för blivande föräldrar kan förbättras i Sverige. / Introduction: In Sweden, all pregnant women have the right and access to free antenatal care. A midwife is often the first professional contact the expecting parents will encounter, and the midwife is also the person with the key responsibility for the pregnancy. In recent years, antenatal care has increasingly focussed on the health of the unborn child. In addition to routine examinations and conversation, the midwives role is to inform about prenatal diagnosis, the risk figures, and the genetic divergence that can be detected. The parents should, based on this information, be able to make a decision about prenatal diagosis. It is therefore crucial that the information conveyed is clear and sufficient. As the knowledge and awareness in this area increases and as thetechniques gets more accurate, parents desire more relevant information, and the demand on midwives as informers in this area increases proportionally. Therefore it is important to investigate how the midwives experience their own knowledge about prenatal diagnosis and genetics, and if they consider that they have sufficient education in this area. Aims of the study: to investigate how midwives experience their own knowledge about prenatal diagnosis and genetics, to investigate if they consider that they have sufficient education in this area and to investigate what kind of needs for increased resources within this area the midwivesconsider to be important. Material and method: In total 200 antenatal care midwives from various towns of different sizes and from various regions throughout Sweden were invited to take part in a survey in the course of spring 2005. A questionnaire containing 49 questions was distributed by e- mail. About 30 % of the questionnaires were answered and returned. This questionairre was designed for this study. Results:Most midwives considered that they had insufficient knowledge about prenatal diagnosis and genetics. Many midwives said that they had some, but insufficient knowledge about ultrasound and chorionic villus sampling and amniocentesis. As many as 25% of the midwives thought that they had no knowledge about NUPP and genetics. The midwives also considered that they had none or only little education in prenatal diagnosis and genetics. Most midwives (67 %) answered that they would like additional education within prenatal diagnosis and genetics. A few (6 %) think it would be valuable if a few midwives could get extra education and thus increased competence. Others (11 %) consider it a good idea to employ genetic councellors within antenatal care. Conclusion: This study shows how midwives within antenatal care in Sweden assess their own knowledge and education within genetics and prenatal diagnosis. As the midwives consider that they have insufficient knowledge and education in this area, the way of giving this kind of information and genetic councelling within antenatal care in Sweden should be investigated.The results from this study can be regarded as a basis of how geneic councelling for expecting parents could be improved in Sweden.

Rörelseigenkänning (motion capture) med optiska mätsystem används i flera applikationer för översättning av positioner i det fysiska rummet till det virtuella. I det här arbetet approximeras den snittvolym som motsvarar vad två eller fler kameror ser i ett sådant optiskt mätsystem. Volymen approximeras med en octree-datastruktur som lagrar information om kvalitet för individuella delar i volymen. Datastrukturens associerade kvalitetsmått används i kombination med ett vinkelmått i ett senare delsteg för att optimera fram en kamerauppsättning med en genetisk algoritm. Volymapproximeringens konstruktion implementerades i C++ och den genetiska algoritmen använder specialiserad överkorsning och initiering. Genomet är utformat så att problemdomänen begränsas till det aktuella problemet. Resultatet av optimeringen visar att vidareutveckling är nödvändig och lösningarna som optimerats fram var inte tillräckliga. Potentiella framtida arbeten innefattar fortsatt utveckling av nuvarande kvalitetsmått, samt vidare jämförande studier av volymapproximeringen.