Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien. För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten. De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller.

Problemformuleringen i denna studie är ”Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?” Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt. Att välja rätt låt är inte helt lätt, med tanke på att det för eleverna är väldigt viktigt att få spela musik från den egna ungdomskulturen. - Låtar som lärarna inte är så fascinerade av men som dock bevarar elevernas intresse. I slutsatsen har jag jämfört vad mina informanter har sagt i förhållande till vad tidigare forskning kring låtvalet påvisat. - Jämförelsen visar att lärarnas ord bekräftas av forskningen och vise versa. Däremot har min ursprungliga frågeställning fått en annan vinkling än vad jag trodde från början. Som slutsats hävdar jag att det inte är genrebredden i sig som är viktig – det primära i undervisningen är låtvalet, i förhållande till elevernas ungdomskultur. Alltså behöver lärarutbildningen förse de blivande lärarna med kunskaper i alla genrer, för att kunna tillmötesgå den enskilda elevens önskemål. I och med detta anser jag att vi också behöver anpassa musikskolan efter detta – eleverna måste få spela sina önskelåtar! / The main question in this study is “how do violin teachers understand the meaning of genre width for students’ interest of music and development?” How does the music school answer to the musical evolution? Through the paradigm shift during the 20th century, the traditional music culture developed into a more opened-minded musical perspective. In order to answer this question, I asked four educated violin teachers through qualitative interviews. All of the teachers had work experience. The result of the study shows that teachers experience that the student’s music identity is a much more broad than before, which means that the selection of tunes are very important. It is not easy to choose tunes since the students think it is important to play music from their own youth culture. These tunes are often not appreciated by the teachers but very important in order to prohibit students from losing interest. In the conclusion, I compared the interviewed teachers with earlier research in the subject. – The comparison shows that the teachers’ word is confirmed by the science and vice versa. On the other hand, my original question has changed. It is not the genre width itself that is important – the important thing is the choice of tune, in relation to the student’s youth culture. Therefore, teacher education must provide future teachers with knowledge in all genres, to be able to comply with each individual student’s wishes. According to my conclusion we need to refine the music school – the students have to be able to play their favourite tunes.

While some people enjoy reading full-length novels, most people have a difficult time concentrating on reading or even finding the time to do it. Audio books, especially abridged ones, may be a way for people to enjoy fiction without having to read the whole novel and they can listen to the text at the same time as they do other things. The purpose of this essay is to study whether the abridged audio books can be a valid replacement for the full novel in terms of genre. The essay compares Jane Eyre by Charlotte Brontë in its full length with three abridged audio books of the same novel. In these three audio versions the original text has been abridged in varying degrees so that the shortest version runs to fifty minutes, the second shortest to three hours and the longest to six hours. The three genres I focus on are the Romance, the Gothic novel and the female Bildungsroman. I present genre-specific features and then analyze how these characteristics are affected in the abridged versions of Jane Eyre.

The purpose with my essay was to investigate how genre pedagogy works in a practical manor? I wanted to reach a deeper understanding for the genre pedagogy and to find out if it fits all students. To investigate this issue I have asked following questions:What is genre pedagogy?How do teachers work with different genres in the genre pedagogy?For whom is the genre pedagogy?Is the critic right that Frøydis Hertzberg is proposing about the genre pedagogy formalism? I have been using qualitative methods, to gather my empirical data. I have been using two unstructured interviews and one unsystematically observation, in a third grade class in a school south of Stockholm, with 30% second language students. I have also been watching several episodes about genre pedagogy at Utbildningsradions website and analyzed them. I have among others been using Gibbon’s book Scaffolding Language scaffolding Learning and Johansson Sandell Ring’s book (Let the language carry) I have also been using reports from the Swedish school ministry. In this way I have gathered interesting facts about how teachers educate in practice and how the interaction is. Genre pedagogy is about how the teacher together with the students finds subject knowledge and the text structure by speaking about the language with a so called Meta language and practical activities. The teacher part is to clarify the functional grammar and to give the tools so that the student will progress in his/ her writing skills and subject knowledge. The tutoring is presented so that the teachers part is to be supportive in the beginning when the students knowledge is being built up to gradually, when the student has the knowledge, to let the student do the task more and more by it self. There are critics aimed against the genre pedagogy that the student’s creativity and personal writing disappears. By my observation and analyses of the material from Utbildningsradions website, (UR.se) I have gotten a result that shows that the student text is written in the same structure as the template text, but there is space for their own imagination. One of the conclusions is that genre pedagogy fits most students, if the education is flexible and sometimes individualized.

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet? Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom. Detta fenomen är något tydligare i Skuggornas Hus än i Kati i Amerika. Resultatet bekräftar även min tes om att intrycket av ett berättande jag är starkare i en reseroman än i en äventyrsberättelse med inslag av thriller. Skuggornas Hus ger därför ett kraftigare intryck av äkta sceniskhet i förhållande till Kati i Amerika.

This addresses the problems when a film doesn’t easily fit in to one specific genre. Using No Country for Old Men as an example the study analyses the film from a Western perspective. Is it possible to say that it is a western? To determine that, I compare a number of acknowledged westerns, on the basis to list a number of generic conventions. I then use these conventions in my analysis of the main film. I there discover that the film despite its apparent likeness to the western genre fail to meet one of the fundamental conventions, namely the time aspect. The film doesn’t take place in the 19th century and can therefore be very hard to put under the western category. I however manage to make it so anyway. I expand the genre with a sub genre label. The Contemporary Western is born. The Contemporary Western is a film that meets all the typical conventions of the western except the time setting. This is a film that is a western sett in a modern time.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

Kuso videos as an emergent Internet genre have gained its popularity among a great number of online participants, especially via the most popular video-sharing website, Youtube. The present study explores the meaning-making mechanism that operates in the production of kuso videos, which are worthy of note inasmuch as they have been more and more widely used in response to issues arising in Taiwanese society. Different from previous research on monomodal representation of kuso (e.g. written, graphic kuso), the present research takes the previous studies as a point of departure and will analyze a multimodal and multimedial kuso video uploaded onto Youtube. The analysis will center around its performance, power, and meaning potentials and seek to answer the following research questions. (1) From a multimodal social-semiotic perspective, how are the meaning potentials of kuso videos being performed in the process of meaning-making? (2) In multimodal kuso videos, what accounts as a mode and what are the affordances of a specific mode? Or, is it necessary to define mode as a separate unit which creates meaning potentials in the whole multimodal production? (3) In social-semiotic production of kuso videos, who is in control in the process of meaning-making? In other words, in the meaning-making process, how is the identity of kuso video being contextualized and being negotiated with other participants? (4) How are decontextualization, recontextualization, and identity contextualization interconnected to each other in the production and the distribution of kuso videos? To analyze the meaning-making process and meaning potentials of the target kuso video, multisemiotic models (Halliday, 1978; Lim, 2002) as well as Bakhtin¡¦s (1981; 1986) genre theory are applied as the basis of the analytical framework while ¡§projective act of identity¡¨ (Coupland, 2007) is used to account for the how identity is contextualized in the video. In addition, the present research proposes the Functional Multisemiotic Model to illustrate with examples how layers of remix operate in the processes of decontextualization, recontextualization, and identity contextualization and to elucidate what semiotic functions they serve at three levels (i.e. ideational, textual, and interpersonal levels). On the whole, this research may shed light on the intricate meaning-making process in multimodal kuso analysis.

A typical online knowledge-sharing environment would generate vast amount of formal knowledge elements or interactions that generally available as textual documents. Thus, an effective management of the ever-increasing volume of online knowledge documents is essential to organizational knowledge sharing. Reply-semantic relationships between knowledge documents may exist either explicitly or implicitly. Such reply-semantic relationships between knowledge documents, once discovered or identified, would facilitate subsequent knowledge access by providing a novel and more semantic retrieval mechanism. In this study, we propose a preliminary taxonomy of reply-semantic relationships for documents organized in reply-replied structures and develop a SEmantic Enrichment between Knowledge documents (SEEK) technique for automatically annotating reply-semantic relationships between reply-pair documents. Based on the content-based text categorization techniques and genre classification techniques, we propose and evaluate different feature-set models, combinations of keyword features, POS statistics features, and/or given/new information (GI/NI) features. Our empirical evaluation results show that the proposed SEEK technique can achieve a satisfactory classification accuracy. Furthermore, use of keyword and GI/NI features by the proposed SEEK technique resulted in the best classification accuracy for the Answer/Comment classification task. On the other hand, the use of keyword features only can best differentiate Explanation and Instruction relationships.