<p>Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.</p><p>För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.</p><p>I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden.</p><p>Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna.</p><p>Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: The signification of the traditional gender roles in misuse treatment – the experiences of eight addicts</p><p>Author: Andersson Malin, Gunnarsson Annelie</p><p>Supervisor: Lindberg Odd</p><p>The purpose with this essay is to study if the staff in two LVM treatment facilities do strengthen the traditional gender roles in their daily work and interactions with the clients. The aim was also to study if the staff reconstruct traditional gender roles and if this can be seen as an advantage or disadvantage in the treatment. Finally the aim was to investigate if the staff encouraged the clients to break loose from the traditional gender roles. A qualitative approach using face to face interviews was used. The interview guide was based upon the study’s aim and theoretical frame. Four men and four women between 22 and 60 years were interviewed. The results show that the staff do strengthen traditional gender roles through the activities that is offered to the clients in treatment. Furthermore the male clients did get some encouragement to break loose from traditional gender roles but the women did not. By reconstructing traditional gender roles it makes it easier for the clients to adapt to the norms and values of the conventional society. However there are problems when the staff focuses on gender instead of the clients drug problems in the daily activities in treatment. Another problem is that the staff confirms the structure of society by reconstructing traditional gender roles.</p><p>Keywords: misuse treatment, gender perspective, gender roles</p>

<p>När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön.</p><p>Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek.</p><p>Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter.</p><p>Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen.</p><p>Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen.</p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys.</p><p>I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”.</p><p>I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.</p>

<p>Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik. Resultatet presenteras med hjälp av diagram och har beskrivits utifrån min kunskapsöversikt. Svaren från enkäterna har inte visat några större skillnader mellan kommunerna och könen utan har påvisat flera likheter. De skillnader som dock har framkommit har varit mellan elevernas mellanmålsvanor och kostvanans inverkan på prestationer i skolan. Det har visat sig i studien att det är en större andel tjejer än killar som är aktiva i idrottsföreningar och håller på med mer än en idrott, vilket motsäger vad tidigare forskning har visat.</p>

This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement. The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries. i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective. In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation. Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third. Videlicet, the relation is a third aspect of the selfs constitution apart from the me and you. I will also, as Buber does not notice power and hierarchy in his teory, try to integrate Val Plumwoods critique towards dualism in the thinking of western society as a complementing tool. Plumwood points out, in her ecofeministic point of view, the importance of noticing difference as an important aspect of the problems in western thinking when it comes to the relationship between humanity-environment. To develop a non-dualistic thinking, according to Plumwood, it would take a critical analysis of all types of concepts that has been developed through the classic concept of logics reduktionistic discussion wich uses separation as a method. Plumwoods conclusion is that to come to terms with the underlying powerstructures we have to examine the thinking itself. Buber who is rooted in the jewish chassidism tradition has from a spiritual point of view examined aspects of the relationship between I and the other/world which touches Plumwoods theories. By combining these two thinkers I want to formulate a more complex analysis of Arne Naess principle of self-realisation.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet. Resultatet visar att barnen upplever att de främst ges talutrymme då läraren fördelar ordet. Barnen tar talutrymme när det är något de upplever att de kan eller när det är något de tycker är roligt och i samverkan med kamraterna. De upplever att miljön i klassrummet är ”stökig” och finner egna strategier för att lösa detta. Barnen lägger större vikt vid skillnader i ålder än i genus. Deras upplevelser av hur mycket läraren pratar är att det är lagom.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.

Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas. För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline. I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden. Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna. Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.

När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön. Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek. Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter. Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen. Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen. Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv. / Abstract Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys. I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”. I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.