Genom observation av tre klasser med elever i mellanåren, med ett fokus på hur genus kan påverka undervisningen i matematik, har studien fokuserat att ta reda på om flickor och pojkar har likvärdiga förutsättningar och likvärdigt deltagande i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som finns i ämnet visar att matematik är ett maskulint kodat ämne, vilket skulle kunna ge slutsatser om att flickor inte får eller vill ta en lika stor plats i matematikundervisningen som pojkar. Det forskningsresultat som framkommit av studien visar att flickor får, vill och kan ta plats i matematikundervisningen men inte i lika hög utsträckning som pojkar. Studien visar vidare att lärarens förhållningssätt och genusarbete påverkar delaktigheten i den matematiska kontexten. Studiens blygsamma omfång lämnar frågetecken som kräver vidare forskning för att tydliggöra. Det bidrag som studien lämnar är att elever i mellanåren i stort får ta lika stor plats i matematikundervisningen oavsett genustillhörighet, men att de egenskaper som skiljer pojkar och flickor åt påverkar deras förutsättningar för en optimal inlärning, kanske oberoende av ämne.

Uppsatsen analyserar Per Gustavssons bilderbok Så gör prinsessor (2003) och Pija Lindenbaums bilderbok Kenta och barbisarna (2007), två böcker som är skrivna ur ett genusperspektiv. Syftet med analysen är att ur ett genusperspektiv analysera hur flickor och pojkar framställs i de aktuella bilderböckerna och hur lärare kan använda bilderböcker som är skrivna ur ett genusperspektiv som ett verktyg i undervisningen. Uppsatsen utgår ifrån teorier om genus och bilderböcker som tas upp av bland annat Maria Nikolajeva (2000) och Bronwyn Davies (2003). Analysen visar mönster för vad som författarna uppvisar som genusstereotypa drag och att karaktärerna i båda böckerna går emot normen genom bland annat deras sätt att vara. Ett förslag är att samtala och diskutera om genus i bilderböcker, då det kan vara en givande form att använda för att skapa tankar och reflektioner i undervisningen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnor porträtteras utifrån ett genusperspektiv i reklamfilmer från svenska modeföretag. Urvalet består av tre reklamfilmer med flest visningar på youtube från tre stora svenska modeföretag. I studien har vi genom vårt urval kommit fram till att undersöka Filippa K, Kappahl och Lindex. De tre företag som vi nämner i den här uppsatsen har alla gemensamt att de skrivit på dokumentet "Swedish Fashion Ethical Charter”, ett dokument som bekräftar att de som signerat är med och kritiskt förhåller sig till riktlinjer för social hållbarhet. Genom att bryta ner filmerna till bilder har vi kunnat analysera varje bild utifrån en semiotisk bildanalys på denotativ, följt av konnotativ nivå. Resultatet av de olika bildanalyserna sammanfattas i slutet på varje kapitel för respektive film. Slutsatsen vi kommit fram till i studien är att modeföretagen väljer att porträttera kvinnorna olika i sina reklamfilmer, men att de alla har gemensamma nämnare som går att koppla till ett upprätthållande av det stereotypiska kvinnliga idealet.

Förskollärares resonemang och förhållningssätt gentemot materialet utifrån ett genusperspektiv är en viktig del för barns utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar kring val av material i förskolans innemiljö utifrån ett genusperspektiv, med utgångspunkt i att förskolan aktivt och medvetet ska främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Studiens frågeställningar är: vilket material erbjuds barnen i förskolans innemiljö och hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att utforma en lekmiljö. Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt till materialet samt hur de resonerar när de utformar en lekmiljö där alla barn får förutsättningar till lärande och utveckling. I studiens resultat framkommer även att förskollärarnas resonemang skiljer sig men att deras medvetna förhållningssätt genomsyrar val av material för att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet.

Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna. Jag använde aktionsmodellen när jag planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (2012). Under fem veckor genomförde jag 10 olika aktiviteter för tjejer och killar, under aktiviteterna dokumenterades det genom observationer och jag fokuserade mina observationer på tjejerna. På grund av covid-19 genomfördes bara en aktivitet med bara tjejerna. I arbetet ingick även intervjuer med tjejerna och killarna. I reflektionen reflekterar jag om tjejernas utveckling under de 10 aktiviteterna. Resultatet visar att tjejerna blommade ut och vågade ta för sig mer och att tjejerna hjälpte och stöttade varandra.

No description available.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade. Jag har tagit del av tidigare forskning som berör ämnet genus, könsroller, vägledning med genusperspektiv samt tidigare forskning från Malmö Högskola som vidrör de teman som jag undersökt. Teorierna utgår från genus- och vägledningsteori som jag använder mig av för att analysera resultaten. Jag har använt mig av kvalitativ metod för att undersöka mitt syfte. Fem intervjuer genomfördes med vägledare som tog examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola åren 2006- 2007. Informanterna arbetar idag alla fem på grund- eller gymnasieskolor. Malmö Högskola säger sig ha genus som ett av de perspektiv, genom vilka samtliga av skolan utbildningar skall betraktas. Min undersökning visar dock på otillräckligt användande av ett sådant perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen, genom bristande kunskap i genusteori, bland de utvalda vägledare jag intervjuat. Malmö Högskola måste ge sina studenter på programmet kunskap inom detta område. Först då kan färdigutbildade studie- och yrkesvägledare utföra sitt arbete att hjälpa sökande med sina val, obegränsade av könstillhörighet. / The aim of my thesis is to discuss the need for and the actual use of, a gender perspective within Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola. The study elucidates a selected group of graduated career counselors’ opinion on how important knowledge of gender theory is within their work. Furthermore the counselors own knowledge of the subject, has been under investigation. Additionally I wanted to chart the relationship between how the individual is understood in gender theory and a number of accepted models of communication. The reason I chose this as my thesis, is my own experience from practical training. Here I have seen how boys and girls were treated differently and proposed to varying professions, depending on their sex. Thus I have studied previous research concerning the subjects of gender theory, gender roles and counseling with a gender perspective, from external institutions as well as Malmö Högskola itself. My own theories are based on those gender- and counseling theories I have used to analyze my results. The survey has been executed through qualitative method. Five of the interviews were carried out among counselors who graduated from Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola between the years 2006-2007. Today all of these individuals work at institutions corresponding to primary, secondary or upper secondary schools. Malmö Högskola explicitly has gender as one of its perspective through which its education shall be considered, also including Studie- och yrkesvägledarutbildingen. However, my conclusion shows an insufficient use of such a perspective within the program, through an evident lack of gender theory knowledge, among the selected and interviewed group of career counselors. Malmö Högskola must provide its students at Studie- och yrkesvägledarutbildningen with the education needed within this field. Then graduates are enabled to perform their job, helping applicants with their choices, without them being limited by sex.

In today's schools there is an equality goal which means that boys and girls must be given the same opportunities and the same education and not be treated, judged, or have different demands and expectations on them because of their gender. Schools also have a responsibility to break down traditional gender patterns and allow students to develop their abilities and interests regardless of gender. Previous research has shown that this is not the case, many within the school place the blame on others. Many times, the traditional patterns of society that we take for granted are also reflected in school.The purpose of this study was to investigate the knowledge and perceptions of some working teachers about gender. A survey was done at a school and a qualitative research method was adopted in the form of interviews, where one of the three participating teachers was interviewed, while the other two responded in writing. The hope is that these answers and this whole research will help me in my future professional role in how to think and what tools will be needed to get an education that is as fair as possible. A survey was also conducted to see how students perceive gender. Where there were 32 students who answered this survey.In the analysis, it was concluded that geography may play a role but seems subordinate to social and personal factors. Individual teachers' interest in and knowledge of gender also plays an important role, and it is usually up to each teacher to decide to what extent he or she is willing to work towards equality goals. Currently, there are no guidelines or requirements at state and/or national level to incorporate gender and equality in teaching until someone starts paying attention to this important issue and it becomes a matter of course in all teaching.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning / Uppmuntran att utveckla ett individuellt bild- och formspråk i kombination med teoretiskt lärande underlättar lärprocessen

AbstractSyftet med denna studie har varit att studera barns lek i förskolans hemvrå ur ett genusperspektiv. Frågeställningar som använts i studien är: Vilken slags lek sker i hemvrån? Hur används de leksaker som förkommer i hemvrån och hur utformas leken i hemvrån? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och filmat barnens lek i hemvrån på förskolan. Av det insamlade materialet har vi analyserat åtta lekobservationer. I tidigare forskning har vi tagit del av forskning kring pedagogiska miljön, hemvråns miljö, lek och leksakers funktion.I studien blev det tydligt att både pojkar och flickor använde sig av det material som finns i hemvrån. De fikade, lagade mat, klädde ut sig, dansade och lekte med dockor. Detta är lekar som är traditionella i denna miljö. Men vi såg också lekar som gick utanför det givna där barnen använde sig av materialet i hemvrån till andra lekar; de lekte tåg och lekland där de kunde hoppa studsmatta.