<p>Sammanfattning</p><p>Genusperspektiv på undervisning och lärande är något som allt mer efterfrågas i samhällsdebatten, och föreskrivs även i de övergripande målen i styrdokumenten. Syftet med denna studie är att utifrån dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och på vilket sätt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angående historieforskning och historieundervisning.</p><p>Den metod som använts är en kombination av kvantitativa enkäter med elever och kvalitativa intervjuer med såväl lärare som elever på gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkäter, 4 elevintervjuer, samt 2 lärarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag få fram en heltäckande och nyanserad bild.</p><p>De resultat som uppnåtts visar bl.a. på en ganska traditionell syn hos såväl lärare som elever på kvinnans roll genom historien, då man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen är enskilda, historiskt kända kvinnor med makt som fokuserats i stor utsträckning. De gånger kvinnor ändå tas upp är det i viss mån genom tillägg till de texter som redan finns i läroböckerna, inte genom någon omskrivning av historien. Många av såväl elever som lärare verkar också mena att det utrymme som ges till kvinnor i undervisningen är svårt att utöka på grund av brist på källmaterial. Vidare verkar eleverna i något högre utsträckning än lärarna vilja ha mer fokusering på kvinnans situation genom historien, medan lärarna anser att kunskapsbrist från deras egen sida och tidsbrist på historiekurserna inte medger detta.</p><p>Verklighetens skolundervisning verkar alltså inte i så stor utsträckning som föreskrivs i läroplanen (Lpf 94) aktivt verka för jämställdhet och ett genusperspektiv på historien.</p>

<p>Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.</p>

Introduktion: Sjuksköterskan har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden ska vara jämställd och av god kvalitet oavsett vem patienten är. Ett flertal studier talar dock för att det kan finnas en skillnad i vårdkvalitet beroende på patientens kön. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av patientens genustillhörighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit &amp; Becks niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna Cinahl och PubMed. Urvalsprocessen inkluderade en kvalitetsgranskning och resulterade i 10 artiklar, varav 8 använde kvalitativ metod, en använde kvantitativ metod och en använde mixad metod. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman: “ Skillnader mellan manliga och kvinnliga patienters erfarenheter av mötet med vården och sjuksköterskan” och “Skillnader i sjuksköterskans förhållningssätt till manliga och kvinnliga patienter”. Slutsats: Patientens genustillhörighet har betydelse både för patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan samt för sjuksköterskans förståelse för patienten.

Syftet med studien är att utifrån invandrade kvinnors utsagor utröna förståelse för hur de upplever sina studier i Svenska som andraspråk samt finna förståelse för deras identitetsformering. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar kvinnornas drivkrafter, motivation, sociala och kulturella bakgrund samt balans mellan studier och vardagsliv. Studien som har ett genusperspektiv visar att kvinnorna inte är omedvetna om sin underordnade roll, som kvinnor och som invandrare samt den stereotypa synen på dem som bärare av problemegenskaper. De uttrycker att deltagandet i studierna och den form av socialisation som sker i skolmiljön öppnar nya vyer för dem och är den nyckel som öppnar dörrar till de yrken de önskar arbeta inom. Kvinnorna är tydliga med att studierna är ett avstamp mot en friare och rörligare social roll, både hemma och i samhället t.ex. kontakter med offentliga institutioner. Kvinnornas verkliga drivkrafter, det som motiverar dem, är en framtidsvision.   De yngre identifierar sig tydligt med det nya samhällets normer om jämlikhet och jämställdhet samt bevarar de delar som de identifierar sig med i sina egna kulturer. Den något äldre generationen av kvinnor som har bildat familj håller tillbaka sin sociala roll och förhandlar fram nya möjligheter för brytning med det gamla mot en början på en ny identitetformering. För bägge generationerna är studierna ett stort steg mot större medvetenhet om sin aktiva roll i samhället. Resultatet av studien öppnar för nya områden att söka kunskap om. Vilka förutsättningar till integration ger skolan för invandrade kvinnor med låg eller ingen tidigare skolgång? Hur ser skolan på kvinnornas studier och identitetsutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärandet?

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

Den här uppsatsen beskriver arbetet bakom föreställningen Figaro. Figaro är en omarbetad och nedkortad version av Mozarts älskade opera Figaros bröllop. Föreställningen har arbetats fram utifrån ett genusperspektiv och har gemensamt skapats och formats av hela sångensemblen och dirigenten. Ambitionen har varit att behålla operans ursprungliga hierarkier och maktförhållande mellan rollfigurerna, men att göra en översättning av handlingen till modern tid. Ett stort arbete har gjorts med att försöka skapa situationer och rollfigurer som känns verklighetstrogna. I föreställningen vill vi synliggöra några av de strukturer och mönster som vi är vana att möta på operascenen, på våra arbetsplatser och på musikhögskolan. Central i handlingen står Rosina Almaviva och hennes förhållande till de övriga karaktärerna. / <p><strong>Figaro</strong> </p><p>Musik: W A Mozart</p><p>Libretto: L. da Ponte, sv. översättning Britt G. Hallqvist</p><p>Bearbetning musik: Sofia Winiarski, Cecilia Eriksson, Ninni Molin,</p><p>Bearbetning text: Nils Löfgren och Cecilia Eriksson</p><p>Regi: Ninni Molin, Nils Löfgren, Cecilia Eriksson och Sofia Winiarski</p><p>Göran Almaviva: Viktor Rydén</p><p>Rosina Almaviva: Cecilia Eriksson</p><p>Susanna: Anna Sandström</p><p>Figaro: Nils Löfgren</p><p>Cherubino: Linnéa Törnqvist</p><p>Marcellina: Ninni Molin</p><p>Bartolo: Martin Hillberg</p><p>Basilio: Patrik Kesselmark</p><p>Dirigent: Sofia Winiarski</p><p>Violin: June Gustavsson Lyng (Konsertmästare) Emma Alrikson, Markus Bäckerud, Antonia</p><p>Somersalo, Siri Sperling</p><p>Viola: Doris Mägi, Lila Arha, Ellen Alveteg</p><p>Cello: Rebecka Ericsson, Erik Elvkull</p><p>Kontrabas: Linnea Fredriksson</p><p>Flöjt: Kajsa Nilsson</p><p>Oboe: Gabriela Dogaru, Victor Sjögren</p><p>Klarinett: Astrid le Clercq</p><p>Fagott: Gabriella Varga Karlsson, Jonathan Bauer</p><p>Trumpet: Ludwig Frydén Kristensson</p><p>Horn: Mikael Larsson</p><p>Timpani: Henrik Wassenius</p><p>Recitativ: Sofia Winiarski</p>

Syftet med studien är att undersöka hur en förskolas utomhusgård är utformad och hur den används av barnen i den fria leken ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten i studien är att ta reda på vilka ytor som barnen använder av förskolans utomhusmiljö och om det finns en skillnad mellan var pojkar och flickor befinner sig. Metoden som använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativ fallstudie som bestod av observationer, de valdes då det ansågs passa bäst till studiens syfte. Resultatet visar på att barnen på förskolan inte har några problem med att leka i olika könskonstellationer och ytan används olika mycket beroende på väder och miljöomställningar under mina observationer. Slutsatsen utifrån resultatet är att pedagoger på förskolan där observationen ägde rum inte synliggjorde skillnader mellan könen på barnen, när barnen sökte kontakt så fick de samma bemötande oavsett kön och barnen lekte gärna tillsammans.

Genus är något som berör alla lärare någon gång i yrkeslivet och ett viktigt begrepp som lärare och elever behöver ta ställning till i klassrummet. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra musiklärares på gymnasiet planeringsarbete och agerande i musikklassrummet samt gymnasieelevernas val av instrument och låtgenre ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram ett resultat har gruppintervjuer med både lärare och elever gjorts på en gymnasieskola i Sverige. Undersökningens resultat visar att både lärare och elever är medvetna om de rådande könsmönster och genusskillnader som förekommer i musikklassrummet. Detta tycks dock vara mer vanligt i de yngre åldrarna. Resultatet visar att grupptryck, rädsla för andras åsikter, normer i musikklassrummet och tidigare föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt har en stor påverkan på elevernas val av instrument och låtgenre.

<p>Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ”lika behandling”, ”kvinnans perspektiv” och ”genusperspektivet” som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete. Studien visar ett möjligt glapp mellan kunskapen på regional nivå och viljan att utveckla jämställdhetsperspektivet på kommunal nivå och att det främsta forumet att få information om invånarnas intressen är samrådet. Den påvisar också att det finns en motvilja att ställa sig bakom positiv särbehandling av kvinnor i planeringen.</p><p>Nyckelord: Jämställdhetsintegrering, genusperspektiv, planering.</p>

<p>Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.</p>