Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

No description available.

<p>Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprätthållas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare.</p>

Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iklassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprätthållas i klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet. Kärleksspelets strikta imiterande efter de kvinnliga och manliga könsrollerna kan dock fungera som ett stabiliserande utav dessa i en allt hastigare samhällsprocess.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka huruvida det finns skillnader i framställningen av partiledarna i TV4 Nyheterna och Svt:s Aktuellt under sista veckan före de två senaste riksdagsvalen. Vi har valt att utgår ifrån om de eventuella skillnaderna grundar sig i partiledarnas könstillhörighet – om partiledarna får olika frågor eller framställs olika beroende på om de är män eller kvinnor. Undersökningen utgörs av en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 28 nyhetssändningar som sänts 2010-09-12 till 2010-09-19 samt 2014-09-07 till 2014-09-14. Nyhetssändningarna är transkriberade från Kungliga bibliotekets digitala arkiv för audiovisuella medier i Stockholm. Resultaten visar att det finns skillnader i hur stort utrymme manliga respektive kvinnliga partiledare får. Statsministerkandidaterna får mest medieutrymme, oavsett kön, men överlag är det de manliga partiledarna som får mest uppmärksamhet. I Aktuellts valbevakning får både manliga och kvinnliga partiledare komma till tals inom fler ämnen än i valbevakning av TV4-Nyheterna. Resultaten tyder också på en viss rörelse mot en ökad jämställdhet i rapporteringen.

Denna studie avser att studera hur genussystemet och genuskontraktet gestaltar sig och förändras över tid i disneyfilmer. Syftet är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av observation och innehållsanalys som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Sex disneyfilmer från tre olika tidsaspekter ligger till grund för studien, Askungen och Törnrosa från 1950-talet, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret från 1990-talet samt Frost och Vaiana från 2010-talet. Disney har kritiserats för sina stereotypiska karaktärer men resultatet i denna studie visade dels att Disney stegvis har börjat bryta sig loss från genussystemet. De stereotypiska karaktärerna visades främst i filmerna från 1950-talet, på 1990-talet blev kvinnorna mer självständiga samt modiga och på 2010-talet sker det ytterligare förändringar med en naturligare framställning av könen.

Denna studies syfte var att undersöka det utrymme kvinnor respektive män gavs i historieläroböcker avsedda för årskurs 4-6 samt studera vilka sammanhang könen gavs tillträde till. Studien har utgått från tre forskningsfrågor gällande vilket utrymme kvinnor respektive män gavs, på vilka sätt kvinnor gavs utrymme samt i vilka sammanhang kvinnor och män förekom. För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor har två historieläroböcker skrivna efter införandet av den nuvarande läroplanen, Lgr 11, analyserats. Det insamlade materialet som bestod av kvinnliga respektive manliga omnämnanden analyserades utifrån Yvonne Hirdmans genussystem. Studiens resultat visade att män gavs ett mycket större utrymme än kvinnor. Det var främst genom namngivna personer som både kvinnor och män gavs utrymme i historieläroböckerna. Kvinnor förekom både i huvudtext men också genom additiva inslag i form av underrubriker, textrutor, bildtexter, ordlistor, tidslinjer och genom små figurer som kommenterade det som stod i huvudtexten. Kvinnor förekom främst i sammanhang kopplade till äktenskap och familj medan män främst kunde kopplas till sammanhang gällande makt- och politiska positioner.

No description available.

The aim of this study is to find out how four films with a historical plot about the Second World War, created in the last ten years portray men and woman. The work has been based on a historical-cultural framework to see how popular-culture films are a good way of working in history teaching. The films that have been used in the study is: The Imitation Game, Narvik, Darkest Hour and Dunkirk. These films have been analyzed with gender theory and central concepts to answer the questions about how men and women are portrayed in the films. These concepts are “the gender system”, “the male norm” and “gender-contracts”. These concepts suggest that there has always been a separation between men and women, and masculinity and feminity, which should not be mixed according to the society. These concepts have mainly been used to emphasize that men and woman had different roles during the Second World war, based on the fact that women have always been subordinate to men. Women were seen as both weaker in body and mind, which affected the roles and jobs women were allowed to have. The result of the work shows that the films convey history where norms, expectations andstereotypes of men and women are presented based on those that were accepted in the society of that time. The result also shows that these films, and other, can with good reasons be used in history teaching where students both gain historical knowledge about the events that the films depict, provide knowledge of how norms, expectations and stereotypes for men and women have been shaped and developed throughout history and trains students to gain source-critical abilities, which is linked to the school curriculum that states what students should learn about in the history subject.