• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 20
  • Tagged with
  • 82
  • 54
  • 37
  • 30
  • 30
  • 30
  • 30
  • 27
  • 27
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

General motor function assessment and perceptions of life satisfaction during and after geriatric rehabilitation /

Åberg, Anna Cristina, January 2003 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.
12

Möjligheter till kommunikation i omvårdnaden hos personer med demens

Mattisson, Lina January 2009 (has links)
<p>Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Resultatet presenterades utifrån två huvudkategorier; stöd och samspel samt fyra underkategorier; stimulering genom terapi, sjuksköterskans stöd, att finna balans och mötas på lika villkor. I studien låg fokus på att hitta strategier för att skapa en bra kommunikation. Flera olika strategier för kommunikation togs upp och resultatet visar på många bra lösningar samt en vilja att utvecklas hos vårdpersonalen.</p>
13

Sjuksköterskans möjlighet att identifiera och stödja äldre med depression : En litteraturstudie

Landström Sandberg, Maj January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support.<strong> </strong>Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.</p><p> Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.</p>
14

En litteraturstudie om depression hos äldre

Torstensson, Emma January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.</p><p>Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.</p><p>Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.</p><p> </p>
15

Förbättring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering på geriatrisk klinik : Improvement in daily activities after rehabilitation in a Geriatric Department

Sakariasson, Marie, Pettersson, Sofia January 2007 (has links)
No description available.
16

Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom geriatriken

Rasmusson, Lena, Billstrand, Camilla January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.</p><p><strong>Metod:</strong> Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas. </p><p><strong>Slutsats:</strong> Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.</p>
17

Sjuksköterskans möjlighet att identifiera och stödja äldre med depression : En litteraturstudie

Landström Sandberg, Maj January 2009 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som kan ge sjuksköterskan vägledning i att identifiera depression hos äldre, samt hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja äldre personer som drabbats av depression. Studien är en systematisk litteraturstudie och innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Sökning genomfördes i Pubmed och Chinal samt i viss mån manuellt med sökorden nurse, depression, care, geriatric, affective disorders, failed age, recognice och support. Av resultatet framgick att riskfaktorer för att drabbas av depression är  kön, kroniska sjukdomar samt avsaknad av socialt stöd. Tecken på depression som sjuksköterskan bör observera är smärta, sömnsvårigheter, humörsvängningar och hypokondri. För att underlätta identifiering av depression hos äldre kan sjuksköterskan ta hjälp av skattningsinstrument. Ytterligare en faktor som påverkar identifieringen av depression är sjuksköterskans yrkeserfarenhet. Stöd till äldre med depression grundar sig i kommunikationen, som skall vara rak och ärlig dessutom ska sjuksköterskan visa tydligt att han/hon tar patientens känslor på allvar.  Stödet bör omfatta både fysiska och sociala aspekter. Här har anhöriga en viktig roll att vara ett stöd till äldre med depression.  Eftersom symtombilden av depression hos äldre kan vara atypisk d v s med symtom som t e x smärta. Då det finns en underdiagnostik och därmed underbehandling är det av största vikt att sjuksköterskor kan identifiera depression hos äldre. Detta bidrar till bättre möjligheter att behandla depressioner och ger de äldre bättre levnadsvillkor.
18

En litteraturstudie om depression hos äldre

Torstensson, Emma January 2009 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten. Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten. Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.
19

Sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman inom geriatriken

Rasmusson, Lena, Billstrand, Camilla January 2010 (has links)
Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna. Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter. Faktorer som egna erfarenheter och diskussion med kollegor uppfattades påverka handlandet vid omvårdnadssituationer. Utbildning var en faktor som ansågs påverka speciellt vid medicinering. De främsta hindren för att lösa etisk dilemman uppfattades vara tidsbrist samt arbetsmiljöproblematik på avdelningen. Majoriteten av informanterna ansåg att det fanns en etisk diskussion på avdelningen, dock menade ett flertal att denna diskussion behövde utökas.  Slutsats: Arbetsmiljöproblematik är ett fynd som inte har beskrivits i tidigare studier. Flersalar är enligt informanterna främsta orsaken till arbetsmiljöproblematiken. Genom att informanterna synliggör denna problematik kan det bidra till ökad diskussion om ämnet och påverka andra avdelningar med liknande problem.
20

Förbättring i dagliga aktiviteter efter rehabilitering på geriatrisk klinik : Improvement in daily activities after rehabilitation in a Geriatric Department

Sakariasson, Marie, Pettersson, Sofia January 2007 (has links)
No description available.

Page generated in 0.041 seconds