SAMMANFATTNING   Syfte; Att beskriva den kvarboendes upplevelser i samband med att partnern flyttar till ett särskilt boende. Metodbeskrivning; Kvalitativ deskriptiv studie med intervjuer av sex kvarboende makar. En modifierad kvalitativ innehållsanalys gjordes, inspirerad av Sandbergs ”Flyttningsprocessen”.   Huvudresultat; I samband med beslutet om flytten beskrivs upplevelser av sorg/förlust, förståelse inför situationen samt behov av information och stöd. Vid genomförandet av flytten beskrivs olika grad av delaktighet. Anpassningen efter genomförd flytt beskrivs utifrån olika grad av kontroll över partnerns liv, påverkan på relationer/eget liv, och i ett senare skede förändrad roll, förändrad relation till partnern och förändrat liv. Att vara delaktig genom hela processen är viktigt för att den kvarboende ska kunna ha viss kontroll över situationen. Den kvarboende får uppleva nya och förändrade relationer i omgivningen. Livsförändringen skapar ensamhet även om familj och vänner finns i omgivningen. Slutsats; Flytten av partnern kan ses som en process för den kvarboende. Processen är mycket individuell och tar olika lång tid. Det finns ett stort behov av information och stöd från vårdgivare och personal på boenden, inför och genom det nya förhållandet. Personalen behöver vara medveten om de olika reaktioner som den kvarboende kan hamna i och stötta dessa. / ABSTRACT Aim: To describe the experiences of senior living at home when his/her partner moves to a home of care.  Methods: Qualitative descriptive study with interviews of six spouses, living by themselves in the previously common home. A qualitative content analysis was done, with inspiration from Sandbergs´ model "Resettlement process". Results: The decision about the resettlement is characterized by grief/loss, understanding the situation and a need of information and support. Performing the resettlement is characterized by various degree of participation. The time after the resettlement is characterized by various degree of control over the spouse’s life and effects on relations/own life, and in a longer time perspective changed roles, changed relationships and changed life. It’s important to the senior still living at home to participate in the whole resettlement process for him/her to still have certain amount of control over the situation. The senior will experience new and changed relationships and this can cause loneliness even if friends and family is getting closer. Conclusion: The experiences of senior living at home when a partner moves to a home of care are an individual process over time. There is a great need of information and support from caregivers during the entire process. The staff should be open to various reactions in the seniors living at home, and respond to them in a supportive way. Keywords: life crises, elderly spouses, home of care.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebära att Gävle Kommun, som har ett väl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begränsas i sitt arbete i form av detaljstyrning.   Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synpunkt. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter men även om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förväntningar om att underlätta för de som vårdar och sörjer för någon närstående. Den ger kommunerna som i dag endast har en lag som säger att kommunen bör erbjuda stöd till anhöriga istället en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp. Vi formulerade en hypotes som menade att lagen kan leda till att kommuner med väl utvecklat anhörigstöd kan komma att begränsas eller ”styras” av nya bestämmelser. I Gävle kommun har man utarbetat ett väl fungerande anhörigstöd där man i dag arbetar utifrån ett individanpassat tänk med flexibla lösningar. Ingen lösning är bra för alla, menar personalen, och de utgår ifrån att alla människor är unika och har olika behov. Vi tror att lagen kan tillföra ramar och bestämmelser som kan leda till att detta individanpassade arbetssätt går förlorat.   Det vi kom fram till var att anhörigstödjarna i Gävle kommun känner en rädsla inför lagförslaget och de förändringar som det innebär. De tror att lagförslaget kommer att innebära förändringar i form av krav på dokumentation, krav på handläggning och förändringar i form av mindre valfrihet i arbetsutformningen. Politiker i omvårdnadsnämnden tror att lagförslaget kan komma att påverka stödet i de kommuner som har ett fungerande stöd i dagsläget och att det inte bara finns positiva effekter av lagförslaget. De anhöriga som vi intervjuat menar att de har svårt att se konsekvenserna av lagförslaget eftersom de inte har någon större inblick i anhörigstödets utformning.

Bakgrund: Normer för äldres sexualitet är under förändring men det finns fortfarande negativa attityder kring äldre och sexualitet i samhället. Tidigare forskning visar att äldre personer idag är ofta sexuellt aktiva och nöjda med sitt sexliv men det finns flertalet olika försvårande omständigheter för att uttrycka sig sexuellt. Detta kan ha göra med primära åldersförändringar och sekundära så som olika symtom/sjukdomstillstånd. Negativa aspekter av sexualitet hos äldre kan ge försämrad uppfattning om självupplevd hälsa överlag. Syfte: att utifrån en litteraturöversikt av kvalitativa artiklar undersöka hur äldre personer beskriver sin sexualitet. Metod: en allmän litteraturöversikt gjordes. Sökningen gjordes i två databaser och resulterade i 15 artiklar som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman skapades: sexualitet genom livet, sexualitet i relationer, hinder för sexualitet samt behov och lust. Slutsats: Det finns för lite forskning kring äldres upplevelser kring sin egen sexualitet och den existerande forskningen inom området med kvalitativ ansats har många olika problem, bland annat en ospecifik åldersdefinition samt en övervikt av kvinnliga informanter vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser kring äldres upplevelser generellt. Nyckelord: Sex, sexualitet, äldre, upplevelser, gerontologi

Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.   Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.     Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.   Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.   The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.   In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience?

<p>Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende. Ingen skillnad i dokumentationen fanns att finna mellan gammalt och nytt datasystem. Läkemedelsnamnet var det som förekom mest i dokumentationen vid behovsmedicinering. Minst förekommande var anteckningar angående utvärderad effekt. Dokumentationen kring given vid behovsmedicinering var bristfällig och resultatet i denna studie visade bland annat att det inte var journalföringssystemet som var orsaken.</p>

<p><p><p>Sammanfattning</p><p> </p><strong>Bakgrund</strong>: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Syfte</strong>: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. <strong>Metod</strong>: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen. Interaktionen i sin tur påverkas av olika främjande respektive hindrande faktorer. En central faktor var kommunikationens betydelse hos både vårdpersonal och personer med demens. Det framkom att både vårdpersonal och personer med demens kan påverka interaktionen, men det är vårdpersonalen som har det största ansvaret. <strong>Slutsats</strong>: Med en ökad kunskap om hur främjande respektive hindrande faktorer hos vårdpersonal och hos personer med demens påverkar interaktionen ökar möjligheten att tillgodose patienternas behov och samtidigt få dem att känna sig unika och värdefulla.</p></p>

No description available.