Brottslighet är ett förekommande samhällsproblem i Sverige med påverkan på folkhälsan genom att bidra till ohälsa och ojämlikhet. Det hälsofrämjande arbetet bör fokusera på barn och unga i samhället och betraktas som en framtida investering, då tidigare forskning påvisar att normbrytande beteende i ungdomen kan leda till ett fortsatt kriminellt liv. Denna studie definierar ett normbrytande beteende som våld, stöld, skolk samt narkotikaanvändning och syftar till att undersöka förekomsten av normbrytande beteenden, men även huruvida det finns ålders-, köns- och socioekonomiska skillnader bland unga i Västmanland. Metoden har en kvantitativ ansats där data gällande ungdomar i årskurs nio samt andra året på gymnasiet inhämtats och analyserats från studien Liv och Hälsa ung 2012. Resultatet påvisar att majoriteten inte har ett normbrytande beteende, dock är det ett förkommande problem i Västmanland då studien uppvisar signifikanta ålders, - köns- samt socioekonomiska skillnader bland unga med ett normbrytande beteende. Sannolikheten för normbrytande beteenden är högre för unga med låg socioekonomisk tillhörighet. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat vilket belyser dess relevans och behov av hälsofrämjande insatser för ungas hälsa. Den sociala utvecklingsmodellen är studiens teoretiska ansats som bidrar till att förklara uppkomsten av ett normbrytande beteende.

Inledning: En individ vars kropp motsvarar de rådande idealen värderas högt i samhället då det anses spegla individens personlighet. Kvinnor visar ofta ett större kroppsmissnöje än män vilket kan bero på att idealen för kvinnor är svårare att nå upp till. Idrottare har dock generellt bättre kroppsuppfattning än icke-idrottare, oberoende av kön, då de i större utsträckning värderar kroppen utifrån funktion snarare är utseende. Syfte: Att undersöka kroppsuppfattning avseende funktion och utseende bland manliga och kvinnliga tävlingssimmare i åldern 15-25 år, samt den rådande kroppskulturen i simhallen under träning. Metod: I enkätundersökningen deltog 116 tävlingssimmare, 62 kvinnor och 54 män i åldern 15-25 år. I observationsundersökningen deltog de tävlingssimmare som var närvarade under enkätinsamlingarna. Resultat: Kvinnorna och männen uppgav att de hade samma ideal i simhallen. Männens ideal i vardagen utanför simhallen var detsamma som i simhallen medan kvinnornas ideal skilde sig. Majoriteten av simmarna hade KASAM (känsla av sammanhang) över medianen men kvinnorna visade på lägre medelvärde av KASAM än männen. Båda könen skattade att deras kroppsuppfattning påverkades av sociala medier, dock i större utsträckning bland kvinnorna. Männen och kvinnornas kroppsdisposition var till synes likadan, smal midja, smala höfter och bredare överkropp. Konklusion: Kroppsidealen skiljde sig för tävlingssimmande kvinnor men inte för tävlingssimmande män.

SAMMANFATTNING   Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs.     Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar

Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.

Ungdomar och unga vuxna är de främsta användarna av digitala spel och även de främsta entusiasterna av fenomenet E-sport. Spelvanor är av betydelse då studier har påvisat att det finns determinanter, både fysiologiska och psykologiska som kan påverka individens välbefinnande.Syftet med studien var att undersöka professionella E-sportspelares erfarenheter av att utöva sin sport och hur de upplever att detta påverkar hälsan. En kvalitativ metod användes och datainsamling utfördes genom intervjuer över internet. Insamlade data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar på att E-sportspelare har haft ett spelintresse sedan tidig ålder och ansett sig vara relativt skickliga i det tidigare spelen innan de valde att satsa på en karriär inom E-sport. Erfarenheter av träning och matcher påverkar den fysiska hälsan genom värk i ryggen och spänningsvärk i nacken. Att tävla inför publik har även effekt på spelarens emotionella välbefinnande där press att prestera är en påverkande determinant för hälsan. En professionell karriär inom E-sporten kräver mycket av spelarens tid och detta kan således medföra obalans mellan arbete och privatliv. Deltagarna i studien är eniga om tron på en fortsatt ökad tillväxt av intresse samt investering i E-sportsvärlden.

Background Well-being is one of the pillars of human rights that represent a bio psychological construct including physical, mental and social health. Despite of the significant advances in the thinking of the concept of well-being, there remains a gap between the positive intentions to support migrants to integrate and the concrete actions of practitioners. There fore, it is important to investigate the association between well being factors and integration outcomes in the new hosting society. Aim This study aimed to analyse the association between well-being factors (traumatic experiences, quality of life, loneliness and educational level) and integration outcomes among Russian, Somali and Kurdish migrant women in Finland. Methods The analysed data was used from the Finnish Migrant and Well-being Study (Maamu). The study included 998 women with Russian, Somali and Kurdish background, aged between 18 to 64 years with at least one-year residence in Finland. Logistic regression analysis was applied to study the association for each well being factors with outcome variables, separately for the three research groups. Results Pre-migration traumatic events did not show significant association with integration outcomes. Factors affecting social integration such as good quality of life and education were shown to affect the integration outcomes. Conclusion Social integration and multicultural society are extremely important factors affecting the successful integration of migrant women. Social support decreases the acculturation stress which is strongly related to individual well being. Post-migration well-being factors showed stronger association with integration.

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

There is an increase in mental illness among children and adolescents through several reports, including through the social welfare and public health authorities. Symptoms seen include sleep disorders, anxiety, bodily pain and stress-related problems. Previous research shows that the increase in mental health is greatest among girls 16-18 years. Stress in a small amount has been seen to contribute to positive effects. However, among young people, there has been a direct negative link between stress and the brain, in which the reward system has suffered. A quantitative study was conducted at a high school in Stockholm. The purpose of the study was to search for stress symptoms in relation to the school and correlations between stress symptoms based on academic, family and socio-economic factors. Variables that were also investigated in this study were correlation between stomach ache, headache, psychosomatic symptoms and school. The survey was conducted on a total of 35 out of 61 students, 60% of boys 40% of girls aged 15-16 in grades 8-9. The result shows stress among the students at school as well as several correlations between stressors in the students and gender differences. / <p>Godkännande datum: 2018-08-20</p>

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett ökande globalt problem som på sikt påverkar möjligheterna till effektiv sjukvård. Insatser mot ökad antibiotikaresistens genomförs på flera håll i världen men sjuksköterskor har inte i någon större utsträckning varit involverade. På senare år har deras roll dock börjat diskuteras allt mer. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors skattade kunskap om antibiotika och mikrobiologi samt upplevda hinder för ökad delaktighet i arbetet med rationell antibiotikaanvändning inom slutenvården. Metod: En enkät skickades till omkring 700 sjuksköterskor på slutenvårdsavdelningar i Region Halland. De ombads att skatta sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar, att besvara frågor om egna erfarenheter kring dessa områden samt ange vilka hinder de såg för ökad delaktighet. Resultat: 171 sjuksköterskor (24 procent) besvarade enkäten. Majoriteten av sjuksköterskorna skattade sin kunskap om antibiotika och mikrobiologiska odlingar som god. Flest sjuksköterskor bedömde sin kunskap som låg rörande laboratoriets olika hantering av odlingar och läkemedelshantering gällande antibiotika. Otillräcklig kunskap hos sjuksköterskor och hög arbetsbelastning var de hinder för ökad delaktighet som flest uppgav. Slutsats: Än högre kunskap hos sjuksköterskorna kan påverka deras möjligheter att vara delaktiga i patientens antibiotikabehandling då högre kunskap visade sig påverka samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor positivt. De sjuksköterskor som skattade sin kunskap om antibiotika som låg ansåg dessutom i högre utsträckning att otillräcklig kunskap var ett hinder för ökad delaktighet. Mer utbildade och delaktiga sjuksköterskor kan vara nyckeln till en smartare antibiotikabehandling och kan innebära att riskerna för onödigt bred eller lång behandling minskar och därmed minskar riskerna för negativa konsekvenser för patienten.

No description available.