INLEDNING Depression är en vanligt förekommande folksjukdom som växer globalt och kan innebära stort lidande för den drabbade. SYFTE Ge en översikt av effekterna av fysisk aktivitet vid depression. METOD En litteraturöversikt genomfördes genom att tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut som studerade effekterna av fysisk aktivitet på depression. Dessa sammanställdes och analyserades fram till fyra gemensamma teman. RESULTAT Majoriteten av studierna visade signifikant förbättring av depressionsnivå efter intervention jämfört med kontrollgrupp. Fysisk aktivitet som komplement till antidepressiv medicinering har positiv effekt på depressionens svårighetsgrad och kan även minska behovet av höga doser antidepressiv medicin. Placeboeffekt kunde uteslutas. Enbart en studie observerade ingen påverkan på depression, hos vilken resultatet bör tolkas med hänsyn till ett begränsat studiedeltagande. DISKUSSION Fysisk aktivitet kan vara mer effektivt än traditionell behandling av antidepressiv medicinering. Den praktiska tillämpningen av att rekommendera fysisk aktivitet inom vården kan däremot vara komplex. Vinstintressen, okunskap och gamla vanor kan eventuellt försvåra en praktisk tillämpning av fysisk aktivitet som behandling. SLUTSATS Slutsatsen är att effekten av fysisk aktivitet på depression är behandlande och lindrande. Fysisk aktivitet står stark som effektiv behandlingsmetod mot depression såväl i sig eller i kombination med traditionell behandling, beroende på svårighetsgrad. Mer studier behövs för att identifiera de mest effektiva kombinationerna av fysisk aktivitet med andra behandlingsmetoder i förhållande till depressionsnivå och målgrupp.

Bakgrund: Sverige blir ett allt mer mångkulturellt land med var sjätte invånare född utomlands. Arbetslöshet och sämre socioekonomiska villkor har tydliga samband med ohälsa. För att underlätta för nyanlända att komma ut i arbetslivet finns en statligt subventionerad arbetsmarknadsåtgärd; instegsjobb. Enligt statistik från arbetsförmedlingen råder ojämnställd fördelning mellan andel kvinnor och män som får tillgång instegsjobb.   Syfte: Syftet med studien är att åskådliggöra vilka faktorer arbetsförmedlarna anser är orsak till skillnaden mellan antalet män och kvinnor med instegsjobb.     Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där urvalet består av åtta arbetsförmedlare från olika arbetsmarknadsområden i Sverige.   Resultat: Enligt studien är de grundläggande faktorerna för den ojämna fördelningen av instegsjobb traditionen att kvinnan utför obetalt hushållsarbete i hemmet och mannen utför betalt lönearbete. De traditionella könsrollerna påverkare även kvinnans eget intresse och självförtroende att påbörja och klara av en utbildning och därefter få ett arbete. Både nyanlända kvinnor och män bidrar till att vidmakthålla de begränsande könsmaktsordningen. En annan orsak uppges vara att arbetsförmedlings system förfördelar kvinnor genom hur utbildning och erfarenhet registreras samt att mansdominerade yrkesgrupper och arbetsgivare prioriteras.     Slutsats: Kulturella och traditionella värderingar kopplat till kön är begränsande för nyanlända kvinnors möjlighet att få ett instegsjobb.  För att öka jämställdheten i instegsjobb måste värderingen av nyanlända kvinnor och deras arbete förändras. Arbetsmarknadssystemet i Sverige måste ta extra hänsyn till de faktorer som försvårar för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. / Background: Sweden is increasingly becoming a more multi-culture country with every sixth inhabitant born abroad. Unemployment and inferior socioeconomic terms have correlation to a lower health status. According to statistics from the Swedish Public Employment Services there is a gender inequality between the shares of new arrival immigrants that get use of the employment support called special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive.   Aim: The aim of this study was to analyze which factors employment officers at the Swedish Public Employment Services consider affect the gender inequality in the special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive.   Method: The study was conducted as a qualitative study with abductive approach. The number of persons interviewed were eight.   Results: The main factors affecting the ability of women to get the employment support, was gender values that women do domestic housework and men do work wage. The roles of gender makes the women believe less in them self’s as someone ably to get an employment. Women and men are both taking part in maintaining the roles of gender. Also the fact that the Swedish Public Employment Services priorities men and male dominated professions contributes to the inequality.   Conclusion: This study demonstrates that gender related value is a main aggravating factor for newly arrived women to get use of the employment support called special recruitment incentive in the shape of entry recruitment incentive. To increase the number of newly arrived women in this employments it is important to take into account the impact of traditional and cultural values affecting women.

Aim: To explore the experiences of Sudanese women and Eritrean refugee women in Sudan when seeking healthcare after being subject to gender-based violence. Background: In Sudan there is a general assumption that anyone who is subject violence, including gender-based violence, must first go to the police department to file a report and be given “Form Eight”, a legal document, which they must present to the healthcare provider before they receive any care. Without this form healthcare providers are, supposedly, by law not allowed to treat the person. This complicates an already vague system of services for women subject to gender-based violence. Methods: A qualitative study using semi-structured interviews of eight Sudanese women and seven Eritrean refugee women. Data was analyzed through a framework analysis (a form of thematic analysis). Results: Women had to bring Form Eight before they received any help, this led to a delay in the time to receive care. There was a general lack of cooperation by police officers. Some women feared the consequences of help seeking, apparent amongst those subject to domestic violence and the Eritrean refugee women. Generally, the healthcare provided to these women was inadequate. Conclusion: This study concludes the experiences of all the women in this study when seeking healthcare after being subject to gender-based violence were far from international standards. A lot needs to be done in order for women to know the clear answer to the question posed in the title of this study; “Who do I turn to?”.

Introduktion: Utmattningssyndrom beskrivs som en konsekvens av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. De främsta orsakerna till ökad stress är obalans mellan krav och kontroll. Utmattningssyndrom drabbar främst kvinnor och personal i människovårdande yrken, däribland undersköterskor. Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna minska risken bland undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen att drabbas av utmattningssyndrom. Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes med en enkätundersökning som undersökte självskattat utmattningssyndrom och arbetsmiljön. Enkäten besvarades av kvinnliga undersköterskor på tre äldreboenden. Resultat: Trettiotre undersköterskor deltog i studien, varav 36% uppfyllde kriterier för utmattningssyndrom. Denna grupp upplevde i lägre utsträckning att de kunde påverka och kontrollera/influera sin arbetssituation och kraven rapporterades mer orimliga. Respondenter som inte uppfyllde dessa kriterier visade en mer optimistisk uppfattning av arbetsmiljön. Slutsats: Data från enkätundersökningen rapporterar ett behov av förbättrad kommunikation mellan chefer/ledarskap och anställda då kraven har rapporterats vara höga, samt låga möjligheter till att kontrollera och influera, samt påverka, sin arbetssituation. Tvärsnittsstudien föreslår implementering av stresshantering för att förebygga stress i verksamheterna. / Introduction: Exhaustion disorder is described as a consequence of prolonged stress exposure that lacks time for recovery. The foremost causes for increased stress are demand and control imbalance. Exhaustion disorder mainly affects personnel in human-care professions, including assistance nurses. Aim: The aim of the study was to investigate which factors in the work environment that potentially could reduce the risk of exhaustion disorder among assistance nurses in the elderly care. Method: This cross-sectional study used a survey with a self-reported formulary for exhaustion disorder and the working environment. The survey respondents were female assistant nurses at three elderly care homes. Result: Thirty-three assistance nurses participated in the study, 36% respondents met the criteria for self-assessed exhaustion disorder. This group experienced that the ability to affect and control/influence their work situation were lower and demands were reported more unreasonable. Respondents that did not meet the criteria were more prone of being optimistic of their working environment. Conclusion: Survey data reported a need of improved communication between managers and employees, due to demands being reported as high as well as low levels of control/influence and to be able to affect the work situation. This cross-sectional study proposes implementation of stress management to prevent stress in the organisation.

Abstract Aim The aim of this study was to get an increased understanding of health education students general perception and their own experience of long-term sedentary behavior.    Issues: How do health education students think of long-term sedentary behavior in everyday life? Do they think about taking short breaks during long lasting sedentary sessions? For how long do the students estimate they are sedentary?   Method By a qualitative method, six interviews were conducted with students at the health education program at the Swedish school of sport and health sciences, in Stockholm. The interviews were semi-structured, and the interviews were recorded and transcribed. Based on a phenomenological approach, the data was analyzed.    Results The students’ experience that sedentary behavior occurs in a large extent, people generally sit too much. The students believe that they themselves sit less than the average population. It also emerged that the students had become more aware of their own sedentary behavior, and therefore thinking about breaking their own sedentary behavior. Finally they estimated that they spend 6,5 hours a day sedentary.    Conclusions The education and knowledge acquired by the students influence their behavior. Increased knowledge can thus be assumed to influence behavior, even though the students in this study did not verbally expresse this. Further research is necessary to determine whether knowledge is sufficient to influence behavior, or if there other methods better suited.    Furthermore the students’ knowledge has generated a picture of sedentary behavior as a problem in the society. They feel that sedentary behavior occurs in a large extent and it needs to be reduced.    Keywords: sedentary, students, GIH, knowledge, behavior, health education, conscious / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse kring hälsopedagogstudenters allmäna uppfattning och egna upplevelse kring långvarigt stillasittande.    Frågeställningar: Hur tänker hälsopedagogstudenterna kring långvarigt stillasittande i vardagen? Tänker de på att bryta sitt egna långvariga stillasittande? Hur mycket sitter de själva?    Metod Genom kvalitativ utgångspunkt utfördes sex intervjuer med studenter på hälsopedagogprogrammet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, i Stockholm. Intervjuguiden var semi-strukturerad, och intervjuerna spelades in samt transkriberades. Med en utgångspunkt ur fenomenografisk ansats analyserades datan.    Resultat Studenterna upplever att stillasittande sker i hög utsträckning, att människor i allmänhet sitter mycket. Studenterna tror sig själva sitta mindre än genomsnittet. Det framkom även att studenterna blivit mer medvetna om sitt eget stillasittande, och tänkte därmed på att bryta sitt eget stillasittande. Slutligen uppskattades att de spenderar 6,5 timmar per dag stillasittande.    Slutsats Utbildningen och den kunskap studenterna införskaffat påverkar deras beteende. Ökad kunskap kan därmed antas påverka beteendet, även fast studenterna i denna studie inte ordagrant konstaterat detta. Vidare forskning är nödvändigt för att konstatera om kunskap är tillräckligt för att påverka beteenden, eller om det finns bättre lämpade metoder.    Vidare har studenternas kunskap genererat en bild av stillasittande som ett problem i samhället. De upplever att det sker i stor utsträckning och att detta behöver minska.    Nyckelord: stillasittande, studenter, GIH, kunskap, beteende, hälsopedagog och medveten

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT.   Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever arbetsmiljö samt lärande på arbetsplatsen. Denna studie har en kvalitativ ansats och grundar sig på fyra deltagare från en högskolas chefer från olika akademier, med fyra genomförda, strukturerade intervjuer. De chefer som deltog hade sedan tidigare erfarenhet av olika ledarskapsroller samt arbetat på högskolan i flera decennier. För genomförandet av studien inspirerades forskarna av kvalitativ innehållsanalys för tolkningar av intervjuerna. Intervjuer genomfördes både verbalt samt digitalt. De teoretiska begrepp som användes för tolkning av studiens resultat var; Det salutogena perspektivet, KASAM, organisatoriskt lärande, kollektivt lärande, informellt- och formellt lärande. Resultatet som framkom i denna forskningsstudie var att samtliga chefer upplever god och trivsam arbetsmiljö och anser stöd från både kollegor samt HR som mycket god. Krav, mål och visioner är något cheferna ständigt måste förhålla sig till. De senaste decennierna har kraven ökat, vilket lett till att allt fler chefer upplever stor tidsbrist för att följa upp det som förvänta uppfyllas på arbetsplatsen. I intervjuerna framkom även att cheferna hade olika synsätt på hälsa, hur de förhåller sig till lärandet på arbetsplatsen samt hur de upplever att ha flera roller samtidigt som chef, lärare samt forskare. Känsla av sammanhang samt kontinuerligt lärande tycks vara en förutsättning för en god arbetsmiljö, ökad trivsel samt ökad gemenskap på arbetsplatsen. Som slutsats anser vi utifrån ett pedagogiskt perspektiv att arbeta hälsofrämjande och uppmärksamma att vara hänsynstagande av medarbetares behov för en trygg och stabil arbetsplats är prioriterade. Det övervägande resultatet av denna studie handlar om gemenskap, att avsätta tid för sina kollegor, samtala och skapa en god arbetsrelation med varandra. Det i sin tur ökar upplevda arbetsmiljön och lärandet som utmynnar i en bättre hälsa.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.

I början på 90-talet sökte ca 84 000 flyktingar asyl i Sverige, historiskt var det en av dem största flyktingvågen i Sverige innan 2015. Under 2015 uppstod en liknande situation som under 90-talet, ett stort antal flyktingar immigrerade till Sverige. Vid slutet på 2015 hade ca 162 877 personer immigrerat och sökt asyl i Sverige. Faktorer som påverkar integrationsprocessen är viktiga för att minska ojämlikhet i hälsa. Eftersom en misslyckad integration kan leda till segregation, utanförskap och psykisk ohälsa. Studien utfördes på 90-talets flyktinginvandrare, eftersom flyktinginvandrare är en grupp i samhället som riskerar sämre hälsa samt har upplevelser som är värda att fånga. Därmed är studiens syfte att studera vilka faktorer flyktinginvandrare i Sverige under 90-talet upplevde som positiva respektive negativa under integrationsprocessen. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av sex flyktinginvandrare som flytt till Sverige på grund av politiska och religiösa skäl från Colombia, Peru och Iran under 90-talet. Samtliga intervjupersoner är medlemmar i en svensklatinamerikansk kyrka i Stockholm. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. Kvalitetskriterierna tillförlitlighet och de etiska principerna har följts igenom hela studien. Resultatet visar att faktorer som arbete, språk, och socialt nätverk är faktorer som underlättar integrationsprocessen. Medan faktorer som ojämlikhet inom arbetslivet, ojämlikhet inom skolan och brist på språkkunskap försvårar och förlänger integrationsprocessen. De negativa faktorer medför även en känsla av diskriminering som enbart upplevs grunda sig i deras etniska bakgrund.