Background The prevalence of reported food hypersensitivity among children has increased in Western countries. However, the prevalence varies largely due to differences in methods used in different studies. Double-blind placebo-controlled food challenge (DBPCFC) is the most reliable method to verify or exclude food hypersensitivity. The use of double-blind food challenges is increasing in clinical praxis, but since the method is time- and resource consuming it is rarely used in population-based cohort studies. There is a lack of knowledge on how adolescents and mothers experience participation in double-blind placebocontrolled food challenges and to what extent the food is reintroduced after a negative challenge. While several studies have described the impact of IgEmediated food allergy on Health-Related Quality of Life (HRQL), few studies have described HRQL among children with other food hypersensitivity phenotypes. Aim The aim of this thesis was to estimate the prevalence of reported food hypersensitivity, associated risk factors, and symptom expressions among schoolchildren. We also examined HRQL among children with total elimination of cow’s milk, hen’s egg, fish or wheat due to food hypersensitivity as a group compared with children with unrestricted diet, and after we categorised the children with eliminated foods into different phenotypes of FHS. Finally, adolescents’ and mothers’ experience of DBPCFC was examined as well if the food had been reintroduced. Methods Three studies were based on the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) paediatric cohort II. The cohort was recruited in 2006 when all children in first and second grade (7-8 years) in three municipalities in Norrbotten were invited to a parental questionnaire study and 2,585 (96% of invited) participated. The questionnaire included questions about food hypersensitivity, asthma, rhinitis, eczema and possible risk factors. The children in two municipalities were also invited to skin prick testing with 10 airborne allergens, and 1,700 (90%) participated. Paper I is based on this initial survey of the cohort. Four years later, at age 11-12 years, the cohort was followed up using the same methods and with the same high participation rate. At the follow-up, 125 children (5% of the cohort) reported total elimination of cow’s milk, hen’s egg, fish or wheat due to food hypersensitivity. These children were invited to a clinical examination and to complete a generic (KIDSCREEN-52) and a diseasespecific HRQL questionnaire (FAQLQ-TF) (n=75). Based on the clinical examination the children were categorised into different phenotypes of food hypersensitivity: current food allergy, outgrown food allergy and lactose intolerance. In addition, a random sample of children with unrestricted diet from the same cohort, answered the generic questionnaire (n=209). Paper II is based on this HRQL study. Children categorised as having current food allergy were invited to a further evaluation including DBPCFC. Eighteen months after the challenges, these children were interviewed about their experiences during and after the challenge (n=17). Paper III is based on these interviews. Paper IV was based on interviews with mothers to children referred to a paediatric allergy specialist for evaluation of food allergy using DBPCFC (n=8). In the two interview studies results were analysed using qualitative content analysis. Results At age 7-8 years, the prevalence of reported food hypersensitivity was 21%. Food hypersensitivity to milk, egg, fish, wheat or soy was reported by 10.9% and hypersensitivity to fruits or nuts by 14.6%. The most common essential food to trigger symptoms was milk, reported by 9%. The most frequently reported food induced symptoms, were oral symptoms mainly caused by fruits, followed by gastrointestinal symptoms mainly caused by milk. The risk factor pattern was different for food hypersensitivity to milk compared to hypersensitivity to other foods. No significant difference in distribution in generic or disease-specific HRQL was found among children with reported total elimination of milk, egg, fish and/or wheat due to FHS compared to children with unrestricted diet. However, a trend indicated that the disease-specific HRQL was most impaired among children with current food allergy compared to children with outgrown food allergy and lactose intolerance. The proportion of poor HRQL defined as ≥75 percentile was significantly higher among children with current food allergy than the other phenotypes. A DBPCFC was an opportunity for the adolescents and the mothers to overcome the fear of reactions to food that had been eliminated for a long time. After the challenge, when the food was partially or fully reintroduced, socializing became easier and both adolescents and mothers experienced more freedom regarding food intake. A negative challenge was not consistently associated with reintroduction of the food. Reasons for reintroduction failure were fear of allergic reactions, that the adolescent did not like the taste of the food, or that living with an elimination diet was considered as normal. Conclusion In this population-based study, one in five of children at age 7-8 years reported food hypersensitivity to any food. The generic HRQL was similar among children with and without food hypersensitivity. However, poor disease-specific HRQL was more common among children with current food allergy compared to children with other FHS phenotypes. If the tested food was reintroduced after a DBPCFC, both adolescents and mothers described a changed life with less fear, and that life had become easier regarding meal preparations and social events. As reintroduction failure was present despite a negative food challenge, follow-ups and evaluations of food reintroduction should be performed independent of the outcome of a food challenge. / Bakgrund Andelen barn med rapporterad födoämnesöverkänslighet har ökat. Prevalensen varierar mycket beroende på var studien genomförts och vilka metoder som använts. Dubbel-blinda placebo-kontrollerade födoämnesprovokationer (DBPCFC) är den mest tillförlitliga metoden för att utesluta eller verifiera födoämnesöverkänslighet. I klinisk praxis används DBPCFC alltmer, men eftersom metoden är resurskrävande används den sällan i populationsbaserade studier. Det saknas kunskap om mödrars och tonåringars egna upplevelser av att delta i DBPCFC och i vilken utsträckning livsmedlet återintroduceras efter en negativ provokation. Studier har beskrivit IgE-medierad födoämnesallergi och dess påverkan på hälsorelaterad livskvalitet men det saknas studier om livskvalitet bland barn med andra fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Syfte Syfte med avhandlingen var att undersöka rapporterad förekomst av födoämnesöverkänslighet, riskfaktorer och symtomyttringar bland skolbarn. Vi har även studerat hälsorelaterad livskvalitet bland barn som helt eliminerat baslivsmedel, som hel grupp jämfört med barn utan eliminerad föda, samt efter att barnen kategoriserats i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet. Ett ytterligare syfte var att beskriva ungdomars och mödrars upplevelser, konsekvenser av DBPCFC samt i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Metod Tre studier baseras på en barnkohort som rekryterades 2006 inom OLIN studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innefattade alla barn i årskurs 1 och 2 (7-8 år) i Luleå, Kiruna och Piteå där 2585 (96 % av de inbjudna) deltog i en föräldrabesvarad enkät. Enkäten innehöll frågor om födoämnesöverkänslighet, astma, rinit, eksem och möjliga riskfaktorer. Barn från Kiruna och Luleå inbjöds även till pricktest med 10 luftburna allergen och 1700 (90 %) deltog. Artikel I baseras på denna initiala enkätstudie. Fyra år senare följdes kohorten upp med samma metoder och höga deltagande. Totalt 125 barn (5 % av kohorten) uppgav total elimination av mjölk, ägg, fisk och/eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning och 94 barn deltog. Sjuttiofem (80 %) av dessa barn besvarade hälsorelaterade livskvalitetsfrågor innefattande det generiska mätinstrumentet KIDSCREEN-52 samt det sjukdomsspecifika frågeformuläret FAQLQ-TF. Frågeformuläret KIDSCREEN-52 skickades även till ett slumpurval av barn utan eliminationskost från samma kohort, och 209 barn (65 %) deltog. Artikel II baseras på denna hälsorelaterade livskvalitetsstudie. Baserat på den kliniska undersökningen kategoriserades barnen med eliminerad kost i olika fenotyper av födoämnesöverkänslighet: pågående födoämnesallergi, utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De barn som bedömdes ha pågående födoämnesallergi inbjöds till DBPCFC. Arton månader efter provokationen intervjuades deltagarna om sina upplevelser av provokationen och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. Artikel III baseras på dessa intervjuer. Den fjärde studien baseras på intervjuer av mödrar vars barn remitterats till en pediatrisk barnallergolog för utredning av misstänkt födoämnesallergi med DBPCFC. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid 7-8 år var prevalensen av rapporterad födoämnesöverkänslighet 21 %. Överkänslighet mot basföda (mjölk, ägg, fisk, vete eller soja) rapporterades av 10.9% och 14.6% uppgav att de reagerade på frukt eller nötter. Klåda i munnen var det vanligaste rapporterade födoämnesutlösta symtomet som huvudsakligen orsakades av frukt. Det näst vanligaste symtomet var mag- och tarmbesvär, huvudsakligen orsakat av mjölk. Riskfaktormönstret för födoämnesöverkänslighet mot mjölk skiljde sig från överkänslighet mot andra födoämnen. Vi fann ingen statistiskt signifikant skillnad i generisk eller sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet mellan barn som helt eliminerat mjölk, ägg, fisk eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet jämfört med barn utan eliminerad kost. En trend indikerade att barn med pågående födoämnesallergi hade sämre sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi eller laktosintolerans. Dålig livskvalitet, definierat som den ≥75e percentilen i det sjukdomsspecifika frågeformuläret, var vanligast hos barn med pågående födoämnesallergi. Deltagande i DBPCFC var en möjlighet för tonåringar och mödrar att övervinna rädslan för födoämnesorsakade symtom. I de fall då det testade livsmedlet helt eller delvis återintroducerades efter provokationen, upplevde både tonåringarna och mödrarna att det sociala umgänget blev lättare och att de inte längre behövde ha samma kontroll över födoämnesintaget. Ett negativt provokationsutfall resulterade inte alltid i att det testade livsmedlet återintroducerades i kosten. Orsaker till att inte återintroducera födoämnet var rädsla för allergiska reaktioner, att livsmedlet inte smakade gott och att det upplevdes som normalt att leva ett liv utan det eliminerade livsmedlet. Slutsats Vart femte barn rapporterade någon form av födoämnesöverkänslighet i denna populationsbaserade studie. Det var ingen signifikant skillnad i generisk livskvalitet mellan barn med och utan födoämnesöverkänslighet men barn med pågående födoämnesallergi tenderade att ha sämre sjukdomsspecifik livskvalitet jämfört med barn med utläkt födoämnesallergi och laktosintolerans. De deltagare som återintroducerade det testade livsmedlet efter provokationstestet upplevde att livet var mindre begränsat jämfört med innan provokationen. Alla återintroducerade inte det testade livsmedlet trots en negativ provokation, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering av födoämnesprovokationer.

Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.

Background: To achieve better health outcomes it is important to identify those aspects of health care delivery system that determines patient satisfaction. The health care planners must therefore be cognizant of the opinions and expectations of those who utilize health care facilities to achieve better health outcomes. This also applies to maternal satisfaction. The study aimed to measure mothers satisfaction with maternity care and its association with various socio-demographic characteristics. Method: The study presented here is a quantitative cross-sectional study that utilizes secondary data from facility-based survey conducted in 12 different tertiary hospitals of Nepal and included client exit interviews  (n=43756). The maternal satisfaction association with different exposures and potential confounders was determined using multivariate logistic regression analysis. Statistical Package for Social Sciences (SPSS) was used for data analysis. Results:. Better information and counselling is seen to be associated with higher satisfaction and recommendation [AOR: 1.67 [1.60-1.75]] and [1.68[1.57-1.80], respectively. Higher level of delivery preparation indicates lower overall satisfaction [AOR: 0.70 [0.66-0.74]]. Mothers were seen to be less satisfied with the religious and cultural aspects of the maternal health services. Mothers age and sex of child was not seen to be significant with any outcome. Conclusion: Better information and counselling indicates more satisfaction and recommendation. Mothers delivery preparation is seen as a significant predictor of their overall satisfaction; therefore, this should be a part of education and information strategy for mothers from the different backgrounds.

Introduction       Hypertension is the leading cause of cardiovascular disease, which is responsible for 9.4 million death per year. The characteristics of the physical environment of the workplace may influence exposure to the risk of hypertension. The aim of this study is to increase the knowledge of to what extent of physical workplace environment is associated with hypertension. Method A cross-sectional study was conducted using UK Biobank data including 256,617 participants, aged 39-71 years. The exposure variable included information about the physical aspects of the workplace environment. The outcome variable was hypertension, defined by the average of two blood pressure measurement, systolic blood pressure >140 mmHg and diastolic blood pressure >90 mmHg. The association was calculated using logistic regression. Result Both crude (OR 1.21, CI 1.14-1.28) and adjusted analysis (OR 1.07, CI 1.01-1.12) showed an association between exposure to chemicals in the workplace and hypertension. This association was constant when controlling for possible confounders in three models. Other physical aspects of the workplace environment did not show any statistically significant association with hypertension. To assess whether this association was modified by job satisfaction, the analysis was further stratified by work/ job satisfaction, but it was concluded that work/ job satisfaction does not act as an effect modifier of the association between workplace environment and hypertension. Conclusion Chemical exposure may increase the risk of hypertension in the workplace among the workers. This knowledge emphasizes the importance to formulate preventive measures in the workplace for better health outcome of workers.

The purpose of the study is to investigate midwife's work towards pregnant women.  The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Three phoneinterviewes and an interview face to face.    The method used had a qualitative approach and semi structured telephone interviews as well an interview with a personal meeting was the results implementation. The participants in the survey were four midwives recruited by telephone. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element.   The Result gave four different themes: The health call - a good foundation for maternity health care, trust and trust, diet and exercise, insufficient knowledge and midwives experience of support. The result showed that midwives work on the same guidelines, that is the BAS program. They felt short of time and wished that the visits with the women could be a bit more flexible.   The conclusion is that more time for each visit would be necessary and that cooperation with other actors would make the work more efficient and fair.

Background: HIV drug resistance is presumed to be inevitable due to the error-prone nature of the virus. However, poor adherence to the antiretroviral drugs is proven to be an impending factor for HIV drug resistance development. Of these two explanations, which is the most common reason for HIV drug resistance?Method: A total of 40 published studies about HIV drug resistance, were retrospectively collected in Pubmed (May 2017), from 36 different countries for this paper. From each study was participants, percentage of HIV drug resistance and HIV-1 subtype extracted for analysis. All studies were than classified by either high-income, middle-income or low-income, based on a country income status, defined by the World Bank. HIV drug resistance was tested against: continents, HIV-1 subtypes, number of study participants, income levels, GDP per capita and EWI’s. All statistical analysis was performed in R: The R project for statistical computing.Result: This paper show, that HIV drug resistance primarily is caused by poor adherence which is closely associated with drug stock out. Highest HIV drug resistance levels was found in middle-income countries. However, number of participants enrolled per study was important for the outcome and this indicates that HIV drug resistance would be higher in low-income countries if larger studied had been carried out in these settings. This means that there is a large unrecorded prevalence of HIV drug resistance in low-income countries.

Introduktion: I Sverige tar 1500 människor sitt liv varje år, en tiondel av dem tillhör gruppen unga. Regeringen menar att unga bör prioriteras i arbetet mot självmord och Folkhälsomyndigheten arbetar för att motverka självmord. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjligheten att med skolbaserade interventioner förebygga självmord bland ungdomar 14-19 år.  Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturöversikt. Artiklar har sökts i Pubmed och har systematiskt analyserats och bearbetats för att ge en relevant bas till studien. Femton vetenskapliga artiklar har använts som grund till resultatet. Resultat: Artiklarna genererade tre teman: screening, gatekeeper-program och utbildning för elever. Screening används för att identifiera elever i riskzonen för självmord och remittera dem vidare för vård..Gatekeeper-program innebär att lärare, skolpersonal och/eller elever utbildas i att identifiera elever som mår psykiskt dåligt. Utbildning syftar  till att öka elevers hälsolitteracitet.. Diskussion: Regeringen har slagit fast i en proposition att unga bör vara av prioritet i folkhälsoarbetet mot självmord men det finns inom Folkhälsomyndighetens åtgärdsområden ingen direkt fokus på unga människor. Litteraturöversikten visar att utbildning för elever kan reducera självmordstalen bland unga människor,och liknande litteraturöversikter visar att en kombination av olika program kan vara effektivt. Därför föreslås att utbildningsprogram används för att förebygga självmord bland unga. / Introduction: In Sweden, 1500 people take their lives every year, one tenth of them belonging to the group of young people. The government believes that young people should be prioritized in suicide prevention efforts and the Public Health Agency is working to counter suicide. The purpose of the literature review was to describe the possibility of preventing suicide among young people aged 14-19 years with school-based interventions.  Method: The method used is systematic literature review. Articles have been searched in Pubmed and have been systematically analyzed and processed to provide a relevant base for the study. Fifteen scientific articles have been used as the basis for the result.  Results: The articles generated three themes: screening, gatekeeper programs and education for students. Screening is used to identify students at risk of suicide and to refer them further for care. The gatekeeper program means that teachers, school staff and / or students are trained to identify students who are mentally ill. Education aims to increase students' health capacity.  Discussion: The government has stated in a proposition that young people should be a priority in public health work against suicide, but there is no direct focus on young people in the area of ​​public health authorities. The literature review shows that education for students can reduce suicide among young people, and similar literature reviews show that a combination of different programs can be effective. Therefore, it is proposed that education programs be used to prevent suicide among young people

Inledning: Äldre utgör den största gruppen som drabbas av depression och är också den snabbast ökande gruppen i världen som lider av depression. Det råder en brist på forskning inom området och det finns indikationer på att äldre inte svarar på samma sätt som yngre vid behandling. Syftet med litteraturstudien är att undersöka metoder för behandling av depression i den äldre befolkningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med tematisk innehållsanalys av kvantitativa data. Resultat: Femton artiklar inkluderades för analys. Analysen utmynnade i fyra teman: Fysisk aktivitet, Terapi, Social interaktion, Medicinsk behandling. Slutsats: Det finns indikationer på behandlingsmetoder med god effekt, men heterogeniteten inom studiepopulationen är stor och försvårar eventuella kliniska implikationer. Det behövs fler studier inom området med fokus på undergrupper. / Background: The older population makes up the largest group of people struck by mental depression. Meanwhile it is also the most rapidly increasing population group suffering from depression. There is a lack of research in this field and there are indications that older people do not respond to treatment in the same way as the younger population. The aim of this literature review is to examine methods of treatment for depression in the elderly population.Method: A systematic literature review with thematic content analysis of quantitative data.Results: Fifteen articles were included. The analysis resulted in four themes: Physical activity, Therapy, Social interaction, Medical treatment. Conclusion: There are indications of treatments with good effect, but it is difficult to identify possible clinical implications due to heterogeneity within the study population. More studies in the field focusing on subgroups are needed.

Under dem senaste åren har allt fler ungdomar av olika skäl slutat med lagidrott. I samtidigt med detta har den fysiska hälsan minskat bland våra ungdomar. Problematiken har uppstått för att ledarskapet och föreningarna fokuserar på fel delar som resultat och prestation, istället för att utveckla våra ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka ledarnas uppfattningar om vilken betydelse ledarskapet inom föreningslivet har för att vidmakthålla ungdomars deltagande i lagidrott högre upp i åldrarna. Ämnet har avgränsats till bollsporter i Västerås. En kvalitativ ansats har valt att tillämpas som metod, för att samla in materialet från fem intervjuer. Urvalet bestod av ett ändamålsenligt urval av ledare som hade kännedom om ämnet och deltagarna var av både män och kvinnor med varierande åldrar. Vid datainsamlingen gjordes semistrukturerande intervjuer och analysen gjordes utefter en manifest innehållsanalys. Resultatet visade tre olika faktorer som ledare beaktar för att främja deltagandet bland unga. Hälsofrämjande ledarskap där det sociala och det pedagogiska förhållningssättet samverkar för att skapa struktur och tydlighet. Delaktighet som bidrar till att alla ska kunna vara aktiva och få sin röst hörd, samt bli inkluderade i planeringar och möten. Den sista faktorn är gemenskap och socialt stöd, som verkar för att öka sammanhållningen och meningsfullheten.

Spel om pengar respektive alkoholbruk är två folkhälsoproblem som bidrar till flertalet sjukdomar och omfattande samhällskostnader. Ungefär 58 procent av befolkningen hade 2015 spelat om pengar under senaste året. I Sverige har ungefär 80 procent av den vuxna befolkningen brukat alkohol under den senaste månaden. Att vara aktiv inom lagidrott har visat sig vara en potentiell faktor för att bruka alkohol och spela om pengar. Syftet med studien var att kartlägga pengaspelande och alkoholbruk bland lagidrottande män i Västmanlands län och huruvida det finns något samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Studien var av kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign användes. Kvantitativa data insamlades genom enkäter från 100 respondenter med en svarsfrekvens på 97 procent från åtta föreningar i Västmanlands län. Data analyserades genom deskriptiv analys och chi-2 tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet påvisade att de flesta hade spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det framkom också att de flesta hade brukat alkohol senaste året. Resultatet påvisade även att det fanns samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Social kognitiv teori har använts för att djupare förklara möjliga motiv till varför lagidrottare börjar spela om pengar och hur beteendet tas efter från en individ till en annan.