<p>Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.</p>

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.

Syftet med uppsatsen är att bidra med mer kunskap och en djupare förståelse för hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar sin samverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Upprinnelsen till ämnet är att det finns stora brister i den aktuella kunskapsmassan. Syftet och frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer, bestående av fyra förskollärare och tre vårdnadshavare. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Ett teoretiskt begrepp i studien är ett normkritiskt perspektiv. De huvudsakliga resultaten är att alla förskollärare ser genus och jämställdhet som viktiga frågor men att det inte är något som genomsyrar kontakten med vårdnadshavarna utan endast barnen. Vårdnadshavarna uppfattar att bemötandet skiljer sig beroende på deras könstillhörighet, exempelvis genom att mammor förväntas ta ett större ansvar kring praktiska saker rörande barnet och att personalen är mjukare mot papporna. Vårdnadshavarnas uppdelning av formella och informella möten skiljer sig då mammorna oftare lämnar och hämtar barnen medan det är mer jämställt på formella möten som föräldramöten. Resultatet visar också att förskollärarna gärna ser fler män bland sina kollegor medan vårdnadshavarna har mer dubbeltydiga känslor. Vårdnadshavarna uttrycker också många fördelar med en mindre könssegregerad arbetsplats, men det lyfts både att kvinnor har en naturligare trygghet än män och att det finns en rädsla för pedofili. Min slutsats är att om förskollärare reflekterar mer kring jämställdhet och att det ska gälla alla kan det synliggöra samhällsstrukturer som styr hur vi ska vara som kvinna/mamma respektive man/pappa. Därigenom kan invanda föreställningar och förväntningar ifrågasättas och ett gemensamt förändringsarbete kan ske.

Becoming a mother is most often described as something natural and the qualities to be a mother is presupposed to exist in every woman. This paper presents the results of a qualitative study with the research question as to whether the image of ‘the good mother’ can be found in women's stories of becoming mothers. The data was collected through one group interview and two individual interviews and analyzed with Charmaz constructivist grounded theory as a method. In the analysis we found four theoretical codes that together answer our research questions. The result shows that there is still an ideal type of ‘the good mother’ after which women build their own identity as a mother. / Att bli mamma beskrivs ofta som något naturligt och egenskaperna att vara en god moder förutsätts existera i varje kvinna. Studiens syfte var att undersöka huruvida bilden av “den goda modern” kunde ses i kvinnors berättelser av att bli mödrar. Data samlades in genom en gruppintervju och två individuella intervjuer och analyserades med Charmaz konstruktivistiska grundade teori som metod. I analysen hittades fyra teoretiska koder som tillsammans svarar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att det fortfarande finns en idealtyp av "den goda modern", varefter kvinnor skapar sin egen identitet som mamma.