Bakgrund: Det råder inga tvivel om att revisorn har en explicit funktion till att stärka redovisningens trovärdighet. I det sociologiska perspektivet kan vi även förstå revisorns funktion som en producent av komfort medan vi i det ekonomiskt rationella perspektivet ser revision som ett medel för att minska informationsasymmetri. Covid-19 har orsakat omfattande utmaningar bland både företag och revisorer, vilket lyfter frågan om hur olika aspekter i revisionen har påverkats av att revidera företag med en uttalad riskfaktor. Riskfyllda företag i denna studie avser företag som har fått en utfärdad going concern-anmärkning. Sådana bedömningar har varit svåra för revisorn under covid-19, mot bakgrund av den ovisshet som präglat pandemin. Av den orsaken var det intressant att undersöka om revisionsprocessen har förändrats under covid-19 genom att analysera om det skett en förändring av revisionsarvodet och längden för revisionsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringen av revisionsprocessen i samband med ökade risker i företag i en orolig samhällskontext. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär då vi undersöker om det skett någon förändring av revisionsarvodet och längden på revisionsprocessen under covid-19. För att besvara syftet har relevanta variabler från årsredovisningar inhämtas för att göra tre olika statistiska undersökningar. Syftet var att undersöka frekvensen av skillnader och samband mellan variablerna. Slutsats: Resultatet visar att det skett en förändring av revisionsarvodet under covid-19. Resultatet påvisade även att det inte skett en förändring av revisionsprocessens längd under covid-19, även fast det förelåg en viss samvariation mellan revisionsarvode och längden på revisionsprocessen. Resultaten har visat tendenser till att kunna förklaras och förstås med hjälp av informationsasymmetri och skapande av komfort. / Background: There is no doubt that auditors have an explicit function to strengthen the credibility of a firms’ accounting and reporting. In the sociological perspective it can be understood that auditors function as a producer of comfort, meanwhile in the economical rational perspective, auditors are a function to reduce information asymmetry. Covid-19 has caused extensive challenges for firms and auditors, which enlightens the issue of auditing troubled firms. Troubled firms are in this study referenced to firms that have been assessed with a going-concern opinion. Going-concern opinions was difficult for the auditors to review during Covid-19, in the light of the uncertainties that bear the stamp of the pandemic. For this reason, it was interesting to study if the audit effort had changed during covid-19 by analyzing the possible changes in audit fees and audit reporting lag. Purpose: The purpose of this study is to analyze the changes of audit effort in association to increased risk in firms in context to a crisis. Method: The study identifies with a quantitative orientation as it studies the changes of audit fees and audit reporting lag during Covid-19. In order to achieve the purpose of the study, pertinent variables from the firms’ annual reports have been obtained to perform three statistical analyses. The purpose was to study the changes between two years and the correlation between the two variables. Conclusion: The results suggest an increase in audit fees during Covid-19. The results also indicate no change in the length of audit reporting lag during Covid-19, even though a covariance between audit fees and audit reporting lag was identified to a certain extent. The results have shown to be understood with support by information asymmetry and establishment of comfort.

Ce travail propose une analyse institutionnelle commonsienne de la gestion sanitaire des bovins en termes de compétences collectives et individuelles. Un modèle conceptuel institutionnel d'analyse de la santé animale est proposé comme alternative possible au modèle micro-économique néoclassique. La gestion de la santé est d'abord abordée à travers les compétences et capacités de l'éleveur au sein de l'exploitation, en mobilisant les relations individus - collectifs inorganisés. Le rôle des collectifs organisés dans la santé animale est ensuite identifié, avec l'identification de collectifs productifs et de collectifs sanitaires. Les compétences individuelles et collectives apparaissent territorialisées. Ce modèle est ensuite validé à partir de données issues de la Base de Données Nationale d'Identification des bovins et du Contrôle Laitier, pour 2005 et 2006. La mortalité des bovins laitiers et la qualité cytologique du lait (cellules somatiques, témoins d'infection de la mamelle) de chaque exploitation sont respectivement analysées à l'aide de modèles linéaires et de panels statiques et dynamiques. Un effet global des compétences de l'éleveur sur l'ensemble des troubles sanitaires de l'exploitation est observé. Les compétences doivent être au préalable révélées pour se traduire en capacités (actions). La spatialisation des modèles démontre enfin la dimension institutionnelle, souvent territorialisée, de la santé animale. L'analyse institutionnelle montre qu'une large part de la santé du troupeau repose sur les compétences individuelles des éleveurs et sur des compétences collectives. Ces compétences peuvent être révélées par un renforcement des interventions préventives et de la formation en élevage / This research analyzes cattle health through individual and collective competencies, based on Commons institutionalism. The first part defines a new institutional conceptual framework, alternative to the neoclassic microeconomic models, to study animal health. Health management is analyzed at farm level in terms of farmers' competencies and capabilities considering the relationship between individuals and unorganized going concern. It integrates thereafter organized going concerns and defines production focused organizations and health focused organizations. The competencies and capabilities have both territorial components. The model is validated empirically in the second part, using the national cattle identification database and the milk control program database, for 2005 and 2006. Dairy cattle mortality and milk bacteriological quality (somatic counts) are explained with linear models and static and dynamic panel models, respectively. A global effect of farmer's health competencies on the overall health issues of the farm is shown, but competencies must be translated into capabilities (actions) before impacting on health. The spatialization of the models reveals some territorial correlations that clearly show the effect of institutions on animal health. The institutional analysis shows that an important part of the herd health rests on the farmer's individual competencies, as well as on some collective competencies. These competencies can be strengthened and revealed into capabilities with more accurate and regular preventive interventions in farms and with more farmers' education

Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt. I denna utvärderingsprocess kan det uppkomma två sorters fel, typ I och typ II. Den första innebär att ett företag får en going concern och inte går i konkurs de efterföljande 12 månaderna, den andra innebär att företag går i konkurs utan att ha fått en going concern i sin senaste årsredovisning. Tidigare forskning har visat att en revisors benägenhet att utfärda eller inte utfärda en going concern är beroende av bland annat revisorns oberoende. Problem: Vilka variabler påverkar om ett typ I eller ett typ II fel görs? Syfte: Vi vill koppla resultatet från vår undersökning av typ-fel till variabler från vilka dessa fel kan ha uppkommit. Dessa variabler, vilka vi kallar för förklaringsvariabler, kan tydliggöra problematiken bakom revisorns krav att använda going concern-principen praktiskt. Vi jämför felen mot varandra för att undersöka om sannolikheten för något fel är större eller mindre beroende på variablerna. För att uppfylla detta syfte kommer vi att: Ø Söka efter företag med typ I respektive typ II fel Ø Undersöka vilka variabler som påverkar om en anmärkning ges genom att studera tidigare forskning Ø Se om det finns någon skillnad i resultaten felen emellan Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod baserad på insamling av data från 14 586 årsredovisningar med årsbokslut under 2008. Vi har gjort ett kvoturval av företag bestående av sex städer från tre olika delar av Sverige; Norrland, Svealand och Götaland. Vi fick fram 139 företag som fått ett typ I fel och 79 företag med typ II fel. De variabler vi undersökt är; storlek på revisionsbyrå, ersättningsnivå, storlek på klient, rådgivningstjänster och auktoriserade och godkända revisorer. Resultat: Vi har kunnat visa att Big 4 byråerna står för en mindre andel av de fel som görs, vi har även visat att de auktoriserade revisorerna står för ett större antal av felen som görs.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.

The purpose of this thesis is to analyse and compare the transfer pricing approaches held by the OECD, Germany and the United States when transferring an ongoing concern. The term “ongoing concern” in the OECD Transfer Pricing Guidelines is to be interpreted as very wide and to cover every case where a function is bundled with assets and risks. Even though there is no legal definition of the term , the definition of the OECD can still be said to represent the common definition of the term. When transferring an ongoing concern or a function the three approaches are all that it should be given a value that independent enterprises under similar circumstances would agree upon. Besides some particular cases, the OECD and German approach is that the function, assets and risks should be aggregated when determining the arm’s length price. The approach of United States is somewhat different, where an aggregation of the transactions is not always the case and goodwill and going concern value are not subject to the transfer pricing legislation. The comparability approaches and the transfer pricing methodologies of the three are is very similar, where some factors should be taken into account when determinign the comparability between two transactions and with the selection of the most appropriate transfer pricing method applied to the transaction. The comparable uncontrolled price method should be seen as a primary transfer pricing method, and if it is not possible to find comparable transactions or to make reasonable accurate adjustments the profit split method should be applied. The hypothetical arm´s length test is the method that would be applied in such case according to the German legislation. The selection of which valuation method to apply to the transfer depends on the facts and circumstances of the transfer.

The research paper explores the value of information content incorporated in the first-time going concern opinion from the perspective of investors. The signaling effects of the auditors’ opinion with going concern remark issued to financially distressed companies are of a great value in case the auditor statements deliver new information content which has not been incorporated in the previously disclosed financial information. Otherwise a going concern audit opinion remains not relevant for the purpose of investors’ decision making. If the going concern audit opinion adds new information content, we gain an ability to detect a stock market reaction to the relevant public announcement. The paper examines the Australian stock market reaction to public announcements of going concern audit opinion in a short term period for the sample of the 29 first-time going concern listed companies during the 2007 to 2009 years observation period. High sample criteria are determined in order to avoid contamination effects of other price sensitive information. The impact of both the preliminary financial report and the final annual report is examined by means of the parametric and non-parametric tests aligned with the event study methodology. Consistent with previous studies in Australia, no significant financial market reaction to the final going concern audit opinion announcements inherent to the Australian environment has been found. We document that the more negative impact on the market reaction is caused by the preliminary financial report rather than the final report, which contains an audit opinion note. Correspondently, the audit opinions with going concern qualification do not add new information content for the Australian stock market participants, who base their expectations on the previously disclosed financial information.

No description available.

Bedömningen av företagets fortsatta drift, eller ”going concern” är en av revisorernasuppgifter. För att underlätta denna bedömning har en förhållandevis ny revisionsstandardkommit fram i Sverige, RS 570. Denna standard fungerar som en vägledning för hur enrevisor skall agera när väsentliga osäkerhetsfaktorer kring fortlevnaden är för handen. Dennastandard tar varken hänsyn till de olika förhållanden som karaktäriserar varje bransch ellerföretagens storlek, utan gäller på ett generellt plan. Vår studie syftar till att beskriva ochanalysera revisorernas träffsäkerhet vid bedömningen av ”going concern” för aktiebolag somgått i konkurs i Sverige. Vidare kommer vi att kartlägga och beskriva om det finns någonskillnad i träffsäkerheten och bedömningen av ”going concern” i förhållande till företagensbranschtillhörighet och storlek. Vi har även jämfört dessa mot anmärkning på förbrukat egetkapital och revisionsberättelsens utfall (ren eller oren) då de har en nära koppling till ”goingconcern”. Vi har gjort både en kvantitativ och kvalitativ studie utifrån material från ettforskningsprojekt på Mittuniversitetet i Sundsvall. Den data som vi fick ta del av bestod av801 företag som gick i konkurs under januari och februari 2009. Med hjälp av detta materialhar vi därefter gjort statistiska undersökningar och kommit fram till att den generellaträffsäkerheten ligger på cirka 12 procent. När det gäller företagens branschtillhörighet fannvi ingen skillnad vid ”going concern” bedömningar, anmärkning på förbrukat eget kapitaleller ren/oren revisionsberättelse. Vi fann heller ingen skillnad när det gäller ”going concern”bedömningar i förhållande till företagens storlek. Däremot fann vi en signifikant skillnad vidanmärkningar på förbrukat eget kapital respektive revisionsberättelsens utfall, där små företagär mer benägna att få en anmärkning på förbrukat eget kapital respektive orenrevisionsberättelse än stora företag. Vår slutsats är att träffsäkerheten är oacceptabelt lågvilket gör att vi ställer oss frågande till om revisorerna skall ha till uppgift att bedömaföretagens fortsatta drift. En alternativ lösning är att förändra arbetsprocessen för att höjaträffsäkerheten till en acceptabel nivå. Detta kan ske i form av branschspecialisering, vilkettorde öka den allmänna revisionskvaliteten och även träffsäkerheten i ”going concern”bedömningar. / The assessment of the company's continued operation, or "going concern" is one of theauditors' duties. To facilitate this assessment, a relatively new auditing standard has emergedin Sweden, RS 570. This standard serves as a guide for how an auditor should act whensignificant uncertainties’ surrounding the survival is at hand. This standard does not take thedifferent circumstances that characterize each industry or company size into account, butappears in a general plan. Our study aims to describe and analyze the auditors' accuracy inassessing the "going concern" for companies that went bankrupt in Sweden. Furthermore, wewill identify and describe if there is any difference in accuracy and assessment of "goingconcern" in relation to business size and industry affiliation. We also compared these to thedepleted equity and audit report outcomes (clean or qualified) as they have close links to the"going concern". We have made both a quantitative and qualitative study based on materialfrom a research project at Mid Sweden University in Sundsvall. The data that we receivedconsisted of 801 companies that went bankrupt in January and February 2009. Using thismaterial, we have subsequently done surveys and found that the overall accuracy is around 12percent. We found no difference in "going concern" assessments, observation of depletedequity or clean / qualified audit report between industries. We also found no difference interms of "going concern" assessments in relation to their size. On the other hand, we found asignificant difference in the remarks on the depleted equity and audit report outcomes, wheresmall firms are more likely to get a comment on the depleted equity and qualified opinionthan large companies. We conclude that the accuracy is unacceptably low, which makes uscritical whether the auditors should have the task of assessing companies’ continued operationat all. An alternative solution is to change the work process to increase accuracy to anacceptable level. This change may be done through an industry specialization, which shouldincrease the overall audit quality as well as accuracy in “going concern” judgements.

If auditors question a company’s ability to continue existing, they should issue a going concern opinion in the audit report. Whether or not auditors will issue a going concern opinion depends on auditors’ ability to identify going concern problems, as well as their decision whether or not to issue going concern opinions. In Sweden, the going concern accuracy rate has been low compared to other countries. The aim of this study is therefore to analyse whether it is auditors’ lack of ability to identify going concern problems or their decision not to issue a going concern opinion, or perhaps both, that could explain the relatively low accuracy rate. Interviews with four auditors from the Big Four audit firms and four CFOs from middle sized companies were conducted. The results show that there are factors speaking both for and against auditors’ ability to identify going concern problems, why we cannot say for sure whether auditors’ lack of ability to identify going concern problems could be an explanation to the relatively low accuracy rate. The results do however reveal that auditors actively make decisions not to issue going concern opinions to their clients as much as possible, which could explain the relatively low accuracy rate.

<p>För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.</p>