Today the common people begin to understand the impact of a package. Many choose brand or product with great emphasis on how the outside looks, both in a good and a bad way. The company Gotlands Grafiska gave me the task to create a small basic selection of packages. The target group that the project was based on was craftsmen in the Gotland region. Based on analysis of the market and consumers to develop a range of packages covering a wide range of products sold on the island. During the project a clear theme was the desire to highlight a product and create some sort of exclusivity. It was important to understand how consumers and businesses think about packaging and its function. The result was five different packages, which together cover much of the need for the Gotland crafts and souvenir market. The packagings are sparse in the form and have the benefit of clear space for text and printing as well as innovative design. The idea is that the customer first chooses a package and then selects a print and text on it, in that way it becomes individually tailored for specific purposes. / I dagens läge börjar gemene man förstå vilken påverkan en förpackning har. Många väljer märke eller produkt med stor vikt vid hur utsidan ser ut, både på gott och ont. Jag fick i uppdrag av företaget Gotlands Grafiska att skapa ett litet basutbud av förpackningar. Målgruppen som projektet utgick från var konsthantverkare på den Gotländska marknaden. Utifrån analys kring marknad och konsumenter ta fram ett utbud av förpackningar som täcker ett brett spann av produkter som säljs på ön. Under projektets gång har en tydlig röd tråd varit viljan att framhäva en produkt och skapa någon slags exklusivitet. Det har varit viktigt att förstå hur konsumenter och företag tänker kring förpackningar och dess funktion. Resultatet blev fem olika förpackningar som tillsammans täcker en stor del av behovet på den Gotländska hemslöjds och souvenir marknaden. Förpackningarna är sparsmakade i form och har sin styrka i tydliga ytor för text och tryck samt innovativ konstruktion. Tanken är att kunden först väljer en förpackning och sedan väljer tryck och text på den, på så vis blir den individuellt anpassad efter ändamål.

In this essay, I’ve chosen to analyze and discuss the symbolic meaning and purpose of the Överhogdal-weaves dating between the years 800-1100. I have looked in to the Nordic mythology that was the Scandinavian beliefs at the time and explained the meanings of some of the motives I think contribute to the main thought behind the weaves. To help me get some more understanding of the motives I’ve also looked at the picture stones from Gotland and compared them to the weaves.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.

This master’s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students’ information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks. Using a theoretical framework from two new institutional fields, the normative and the sociological, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with eight librarians, one administrative manager and three headmasters and by using an ideological method of analyzing interviews, it is shown that different groups of professionals have different ideas about the role that each library plays or is wished to play. It also shows that because of vague role definitions of the different libraries, the group of headmasters do not see the benefits of different types of libraries but wants more joint use libraries. During the last four years a group of librarians and school librarians have worked with a library plan that will state the goals for all library service on Gotland. The plan also includes the school libraries. The study reveals that because this has been done without cooperation with the headmasters, problems may occur when trying to implement the plan. / Uppsatsnivå: D

Thesis (Ph. D.)--University of Lund, 1998. / English abstract inserted. Includes bibliographical references (p. 282-302).

<p>Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer. I företagets samverkan med leverantörer är det fördelaktigt att kunna identifiera viktiga leverantörer för att kunna skapa långsiktiga, ömsesidiga och nära relationer med dessa. Destination Gotland bör därför klassificera sina leverantörer efter A, B och C leverantörer för att kunna identifiera vilka leverantörer som är viktiga leverantörer. A leverantörer såsom Gotlands stuveri menar författarna är leverantörer som är integrerad i den egna verksamhetens processer med vilka Destination Gotland bör bedriva gemensamma förbättringsprojekt.</p><p>För att undersöka hur samarbetet med Gotlands stuveri ser ut idag har det genomförts intervjuer med ansvariga vid de båda företagen. Destination Gotlands verksamhetssystem har studerats och medarbetarenkäter har genomförts. När författarna analyserat medarbetarenkäterna upptäcker författarna att det finns en stark vilja till att kunna samarbeta och att de både företagens anställda uppfattar varandra som trevliga och hjälpsamma. Men när siffrorna sammanställs märker författarna att det ändå finns ett utrymme för förbättringar och de slutsatser författarna drar av detta är att brister i samarbetet inte beror på någon motvilja hos de anställda eller någon större rivalitet mellan företagen, i det fall det finns rivalitet är det snarare fråga om personkemi. Författarna anser att bristerna i samarbetet beror på arbetssätten i de processer företagen samarbetar i. Som ett led i detta har författarna arbetat med processen incheckning och uppställning av fordon som är en av de processer där Destination Gotland och Gotlands stuveri har ett nära samarbete. För att angripa detta förbättringsområde har författarna använt sig av förbättringsprogrammet Sex sigma för att ge arbetet en tydlig struktur. Arbetet med att finna problemområden och lösningar har skett tillsammans med anställda hos de båda företagen, dels genom organiserade brainstormingar men också genom samtal med anställda när författarna varit ute och studerat verksamheten. Författarna har funnit att det finns möjligheter till förbättringar i processen inom områdena:</p><ul><li><strong>Förändringar på kajen:</strong> i form av skyltning och nya markeringar i asfalten. Färgkodning i de olika färjelägena för att underlätta för passagerare hitta rätt och för medarbetarna att ge tydliga instruktioner.</li><li><strong>Nya uppställningslistor:</strong> som är uppdaterade och anpassade för de förändringar på kajen som författarna föreslår. En lathund för sortering av fordon har skapats, den bidrar till att skapa en gemensambild och undvika dubbla budskap till passagerarna.</li><li><strong>Rekommendationer till arbetsbeskrivningar:</strong> med vad som förväntas för de olika befattningarna som hanterar fordon på kajen. Utse en ansvarig från Destination Gotland i bil-incheck vid samtliga avgångar. </li></ul> / <p>This report is written by the students Jimmy Hardingz and Johan Törngren at the program for Economic and Leadership for Sustainable Development at the University of Gotland. This report is the product of the degree project carried out as an improvement in Destination Gotland AB, a company operating ferries to and from Gotland. The examination paper has proceeded of a pre-study in which the authors examined the improvement opportunities available in the company. From this study it was found that there is an improvement in how the interaction takes place with the company's largest supplier, Gotlands stuveri AB, which supplies services unloading and loading of vessels. The purpose has been to submit a paper to the company about how they can improve their interaction with suppliers. The company's collaboration with suppliers is beneficial to be able to identify key suppliers in order to create long-term, mutual and close relationships with them. Destination Gotland should classify their suppliers for A, B and C suppliers to identify which suppliers are key suppliers. A suppliers such as Gotlands stuveri AB, are suppliers who are integrated into Destination Gotland AB business processes with they should conduct joint improvement projects.</p><p>To investigate how cooperation with Gotlands stuveri AB looks today, interviews has been carried out with managers at both companies, Destination Gotland AB business systems have been studied and employee surveys have been conducted at both companies. When we analyzed the employee satisfaction survey we discover that there is a strong desire to be able to cooperate and that both companies' employees perceive each other as friendly and helpful. But when the figures are compiled, we notice that there still exists a potential for improvement and the conclusions we draw from this is that non-cooperation is not due to any dislike of the employee or any great rivalry between the companies, where there is rivalry, it is rather the personal chemistry. We believe that the shortcoming in the cooperation depends on the working methods of the business processes they work together in. As part of this, the authors have worked on the process of checking in and lining-up vehicles, that is one of the processes Destination Gotland AB and Gotlands stuveri AB work closely together. To tackle this improvement area, the authors used the Six Sigma improvement program to create a clear structure. Efforts to identify problem areas and solutions have been investigated together with employees of both companies, by organized brainstorming, but also through conversations with employees when the authors have been out and studied the process. The authors have found that there are opportunities for improvements in process in the areas of:</p><ul><li><strong>Changes at the pier:</strong> in the form of signage and new markers in the asphalt. Color coding of the different positions of the ferry to help passengers find their way and for employees to give clear instructions. </li><li><strong>New layout of lists:</strong> that is updated and adapted to the changes on the pier as the authors suggest. A simple reminder how to sort vehicles was created; it will help to create a single image and to avoid mixed messages to the passengers. </li><li><strong>Recommendations to the work descriptions:</strong> with what is expected for the various positions that handle vehicles on the pier. Designate a responsible person from Destination Gotland AB in the car check in at all departures. </li></ul>

Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer. I företagets samverkan med leverantörer är det fördelaktigt att kunna identifiera viktiga leverantörer för att kunna skapa långsiktiga, ömsesidiga och nära relationer med dessa. Destination Gotland bör därför klassificera sina leverantörer efter A, B och C leverantörer för att kunna identifiera vilka leverantörer som är viktiga leverantörer. A leverantörer såsom Gotlands stuveri menar författarna är leverantörer som är integrerad i den egna verksamhetens processer med vilka Destination Gotland bör bedriva gemensamma förbättringsprojekt. För att undersöka hur samarbetet med Gotlands stuveri ser ut idag har det genomförts intervjuer med ansvariga vid de båda företagen. Destination Gotlands verksamhetssystem har studerats och medarbetarenkäter har genomförts. När författarna analyserat medarbetarenkäterna upptäcker författarna att det finns en stark vilja till att kunna samarbeta och att de både företagens anställda uppfattar varandra som trevliga och hjälpsamma. Men när siffrorna sammanställs märker författarna att det ändå finns ett utrymme för förbättringar och de slutsatser författarna drar av detta är att brister i samarbetet inte beror på någon motvilja hos de anställda eller någon större rivalitet mellan företagen, i det fall det finns rivalitet är det snarare fråga om personkemi. Författarna anser att bristerna i samarbetet beror på arbetssätten i de processer företagen samarbetar i. Som ett led i detta har författarna arbetat med processen incheckning och uppställning av fordon som är en av de processer där Destination Gotland och Gotlands stuveri har ett nära samarbete. För att angripa detta förbättringsområde har författarna använt sig av förbättringsprogrammet Sex sigma för att ge arbetet en tydlig struktur. Arbetet med att finna problemområden och lösningar har skett tillsammans med anställda hos de båda företagen, dels genom organiserade brainstormingar men också genom samtal med anställda när författarna varit ute och studerat verksamheten. Författarna har funnit att det finns möjligheter till förbättringar i processen inom områdena: Förändringar på kajen: i form av skyltning och nya markeringar i asfalten. Färgkodning i de olika färjelägena för att underlätta för passagerare hitta rätt och för medarbetarna att ge tydliga instruktioner. Nya uppställningslistor: som är uppdaterade och anpassade för de förändringar på kajen som författarna föreslår. En lathund för sortering av fordon har skapats, den bidrar till att skapa en gemensambild och undvika dubbla budskap till passagerarna. Rekommendationer till arbetsbeskrivningar: med vad som förväntas för de olika befattningarna som hanterar fordon på kajen. Utse en ansvarig från Destination Gotland i bil-incheck vid samtliga avgångar. / This report is written by the students Jimmy Hardingz and Johan Törngren at the program for Economic and Leadership for Sustainable Development at the University of Gotland. This report is the product of the degree project carried out as an improvement in Destination Gotland AB, a company operating ferries to and from Gotland. The examination paper has proceeded of a pre-study in which the authors examined the improvement opportunities available in the company. From this study it was found that there is an improvement in how the interaction takes place with the company's largest supplier, Gotlands stuveri AB, which supplies services unloading and loading of vessels. The purpose has been to submit a paper to the company about how they can improve their interaction with suppliers. The company's collaboration with suppliers is beneficial to be able to identify key suppliers in order to create long-term, mutual and close relationships with them. Destination Gotland should classify their suppliers for A, B and C suppliers to identify which suppliers are key suppliers. A suppliers such as Gotlands stuveri AB, are suppliers who are integrated into Destination Gotland AB business processes with they should conduct joint improvement projects. To investigate how cooperation with Gotlands stuveri AB looks today, interviews has been carried out with managers at both companies, Destination Gotland AB business systems have been studied and employee surveys have been conducted at both companies. When we analyzed the employee satisfaction survey we discover that there is a strong desire to be able to cooperate and that both companies' employees perceive each other as friendly and helpful. But when the figures are compiled, we notice that there still exists a potential for improvement and the conclusions we draw from this is that non-cooperation is not due to any dislike of the employee or any great rivalry between the companies, where there is rivalry, it is rather the personal chemistry. We believe that the shortcoming in the cooperation depends on the working methods of the business processes they work together in. As part of this, the authors have worked on the process of checking in and lining-up vehicles, that is one of the processes Destination Gotland AB and Gotlands stuveri AB work closely together. To tackle this improvement area, the authors used the Six Sigma improvement program to create a clear structure. Efforts to identify problem areas and solutions have been investigated together with employees of both companies, by organized brainstorming, but also through conversations with employees when the authors have been out and studied the process. The authors have found that there are opportunities for improvements in process in the areas of: Changes at the pier: in the form of signage and new markers in the asphalt. Color coding of the different positions of the ferry to help passengers find their way and for employees to give clear instructions. New layout of lists: that is updated and adapted to the changes on the pier as the authors suggest. A simple reminder how to sort vehicles was created; it will help to create a single image and to avoid mixed messages to the passengers. Recommendations to the work descriptions: with what is expected for the various positions that handle vehicles on the pier. Designate a responsible person from Destination Gotland AB in the car check in at all departures.

I denna studie har den zoologiska skolsamlingen från f.d. Visby läroverk undersökts. Syftet var att utreda hur den har förvaltats genom historien och vad den har för pedagogisk betydelse idag. Detta för att belysa de undervisningsideal i skolan och naturvetenskapsundervisningen som har påverkat och fortfarande påverkar samlingen. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, en intervju och platsbesök till magasinet och museet där samlingen nu förvaltas.  Undersökningen har visat att samlingen som startades år 1829 vid Visby läroverk idag i majoritet förvaltas av Gotlands Museum. Sedan 1985 har den omhändertagits av naturantikvarier, men innan detta förvaltades den av framförallt lärare och adjunkter. Det sista dokumenterade förvärvet som hittats var under 1950-talet. Under denna tid tycks samlingsförvaltningen ha blivit bristfällig. Stora mängder utländskt material donerades under 1800-talet, medan accessioner under 1900-talet framför allt bestod av lokala arter. Samlingen är idag ett pedagogiskt verktyg för att förmedla kunskap inom skol-och-undervisningshistoria. Den är ett dokument över Gotlands natur och kultur. Idag används den i utställningar för att sprida information om såväl naturvetenskap som kulturhistoria och etnologi. / In this study the zoological school collection from the former Visby läroverk has been analyzed. The purpose is to examine how it has been managed historical and what pedagogic significance it has today. This is done  to illustrate the pedagogic ideals in schools and natural science teaching that have affected and continues to affect the collection. This has been studied through a literature study, an interview and a visit to the museum storage building and the museum where the collection now is managed. The study has shown that the collection that started in 1829 at Visby läroverk is today in majority cared for by Gotland’s Museum. Since 1985 it has been managed by nature conservators, but before this it has been cared for by mostly teachers and assistant professors. The last documented acquisition was during the 1950s. During this time the care of the collection seems to have been insufficient. A lot of foreign material was donated during the 1800s, but acquisitions during the 1900s was primarily of local breeds. Today the collection is a pedagogical tool for imparting knowledge in school and teaching history. It is a document of the nature and culture of Gotland. Today it is used in exhibitions to spread information about natural science, cultural history and ethnology.