No description available.

I och med ökad takt av klimatförändringar, global fattigdom och stigande havsnivåer har intresset och vikten av att investera hållbart ökat markant den senaste tiden, både för de stora och små investerarna. Den snabba tillväxten av hållbara investeringar har lett till problem som falsk marknadsföring, greenwashing, olika typer av miljö- och ESG-hets samt uppenbarat en avsaknad av standardiserade regelverk för sådana typer av investeringar. Detta är ett problem som privata investerare, stora investerare och andra investeringsorganisationer och institut uppmärksammar världen över. Den tidigare forskning tyder på att, trots att det finns verktyg som främjar hållbara bolag och kriterier för att sålla bort ohållbara bolag, verktygen varierar i kvalitet och omfattning. Det är därför svårt att säkerställa att hållbara investeringarna är genomgående hållbara. Forskningen tyder även på att Impact Investing aktörerna är för outforskade och att det krävs forskning som kartlägger hur aktörerna arbetar idag med kriterier och processen, och om de stämmer överens med definitioner av begreppet som tydligt avskiljer dem från andra hållbara investeringar såsom ESG-fonder. Syftet med studien var att undersöka investeringsprocessen och hållbarhetskriterierna som Impact investerare samt ESG-fondförvaltare implementerar för deras investeringar. Detta undersöktes genom intervjuer med aktörer från både investeringsgrupperna på den svenska marknaden. Detta för att kunna klargöra hur Impact Investing utvecklar hållbara investeringar. Det vi kan konstatera är att de till stor del använder likande processer men på olika sätt och med olika reglering. Impact investerarna lämnar inget utrymme för negativ hållbarhetspåverkan och vidtar resursintensiva processer för att säkerställa mätbarheten och den positiva påverkan på hållbarhet för varje investeringarna. Studiens resultat visar på att Impact investerarnas processer och kriterier är klart mer omfattande, och ställer högre krav på mätbarhet samt påvisad hållbarhetspåverkan, än ESG-fondförvaltarnas processer och kriterier.  Däremot saknar Impact Investing i dagsläget mycket av den övergripande regleringen och möjliggörande system för att kunna styra om det stora kapitalet inom finansvärlden. Det finns ett behov av ytterligare reglering samt systemutveckling för Impact Investings fortsatta tillväxt och legitimitet som en investeringsmetod som kan redovisa mätbar positiv påverkan på hållbarhet. Resultaten visar på att det finns ett behov av båda investeringsformer, och att de uppfyller olika funktion, därmed är det även viktigt att tydligt urskilja investeringsformerna för att minska tidigare nämnda greenwashing, något som vi gjort i denna studie. Bland annat visar studiens resultat på att ESG-fonder är mer lättillgängliga för privatinvesterare än Impact Investing, åtminstone för majoriteten av de investerare denna studie undersökt. Men även att ESG-fonderna i denna studie fungerar mer som en traditionell fond som följer vissa hållbarhetskriterier, medan Impact investerarna i denna studie är mer nischad och riktar sig till en specifik typ av bolag som kan generera mätbar positiv påverkan på prioriterade samhällsproblem.  Slutligen kan vi konstatera att studiens resultat tyder på att de Impact investerare som undersökts arbetar med Impact Investing på ett sätt som tydligt utvecklar hållbara investeringar mot att likna finansiell redovisning. Investeringar utifrån Impact Investing börjar likna finansiell redovisning i att de blir alltmer mätbara, och avkastning vad gäller hållbarhet mäts även i större utsträckning. Denna utveckling sker genom processer som enskilda aktörer antar, men även regleringar och ramverk som olika organisationer ämnar införa som standard.

Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd.