<p>Rapporten är resultatet av mitt examensarbete i Textdesign vid Mälardalens högskola. På uppdrag av Europaskolan i Strängnäs har ett informationsmaterial utvecklats och resulterat i en broschyr. Målgruppen är elever i årskurs nio som ska söka gymnasieutbildning. Rapporten beskriver det tillvägagångssätt som använts vid</p><p>framtagningen av det nya informationsmaterialet. Med utgångspunkt i begreppen läsligt, läsbart och läsvärt har text, bild och layout utformats för att skapa en informativ och målgruppsanpassad broschyr. Metoder som använts är komparation, textanalys och litteraturstudier. Utprovningsmetoden som tillämpats är enskilda intervjuer med elever</p><p>på Europaskolan. Slutsatser som dragits är att behovet av designad information ökar i dagens mediebrus och att sändarens budskap till mottagaren måste genomgå en hermeneutisk process.</p>

På uppdrag av Thule Möbler utformades ett designförslag utifrån deras nuvarande katalog. Syftet var att ur ett informationsdesignperspektiv utveckla deras produktkatalog så att användarna lättare skulle kunna hitta i katalogen. Den här rapporten beskriver hela processen från idé till färdigt designförslag. Med hjälp av analyser, enkäter och intervjuer har material tagits fram som sedan testats på målgruppen genom utprovningar. Utifrån resultaten utformades ett designförslag som var anpassat till användarna och som förmedlade ett budskap om Thule Möbler, dess historia och produkter genom en enhetlig grafisk form som finns som en röd tråd genom hela katalogen. Enhetligheten skapas genom en tydlig linjering som stärker igenkänningen hos användaren, genomgående marginaler samt tydligheten mellan ordens, bildernas och den grafiska formens samspel till varandra.

No description available.

No description available.

<p>Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras.</p><p>För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.</p>

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.

Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag. För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer. Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen. Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper. Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas? I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor. Jag har arbetat enligt en induktiv metod med mina undersökningar. Om det finns en hårdrocksestetik så bör, förutom hårdrockare, även icke-hårdrockare ha en viss kunskap om denna. Därför inkluderades även icke-hårdrockare i min undersökning. Fokus ligger dock på hårdrockarna. De kvalitativa metoderna jag använde mig av är intervjuer, studie av cd-omslag, och fokusgrupper. Den kvantitativa metoden genomförde jag i form av enkätundersökningar. Hårdrockarnas sammantagna svar i undersökningarna använde jag till en mallbeskrivning, som bör kommunicera direkt till sin avsedda konsumentgrupp. Jag använde informationsdesignämnet som teoretisk referensram. Enligt mina undersökningar finns något som kan kallas för hårdrocksestetik. Ett cd-omslag som riktar sig till hårdrockare som konsumentgrupp ska enligt denna undersökning generellt sett ha bandlogotypen placerad centrerad i den övre horisontella tredjedelen. Skivtiteln bör vara placerad i den nedre horisontella tredjedelen och ha en centrerad, symmetrisk relation till logotypen. Bandets logotyp ska vara lätt att tyda och genom sitt utförande visa vilken typ av musik bandet spelar. Skivtiteln bör ha en koppling till omslagsmotivet samt textinnehållet. Motivet ska helst vara en målning, alternativt en blandning av tekniker. Färgvalet bör vara kontrastrikt med betoning på mörka färger. Händelsecentrum i omslagsmotivet bör ligga i mitten. Omslaget ska helst vara detaljerat utan att vara plottrigt. Det bör vara originellt men ändå berätta vilken hårdrocksgenre som finns på skivan. Det är viktigt att eftersträva ett bra skivomslag då ett omslag som ser ”rätt” ut gör helhetsupplevelsen bättre, stärker bandets varumärke och skapar intresse för musiken.

Rapporten är resultatet av mitt examensarbete i Textdesign vid Mälardalens högskola. På uppdrag av Europaskolan i Strängnäs har ett informationsmaterial utvecklats och resulterat i en broschyr. Målgruppen är elever i årskurs nio som ska söka gymnasieutbildning. Rapporten beskriver det tillvägagångssätt som använts vid framtagningen av det nya informationsmaterialet. Med utgångspunkt i begreppen läsligt, läsbart och läsvärt har text, bild och layout utformats för att skapa en informativ och målgruppsanpassad broschyr. Metoder som använts är komparation, textanalys och litteraturstudier. Utprovningsmetoden som tillämpats är enskilda intervjuer med elever på Europaskolan. Slutsatser som dragits är att behovet av designad information ökar i dagens mediebrus och att sändarens budskap till mottagaren måste genomgå en hermeneutisk process.

Rapport om arbetet med att framställa ett informationsmaterial åt StudentSMS.

Kan man kombinera två så vitt skilda synsätt som användbarhet och grafisk form på samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge användaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan låta resten av webbplatsen präglas av användbarhet. Att det första intrycket färgar övriga intryck är ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man då ett positivt första intryck? Jag har utgått från en definition av estetik där begreppet är uppdelat i två dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003). Den klassiska dimensionen har mycket gemensamt med användbarhetsdesign medan den uttryckande estetiken inte har det. Den bygger istället på designerns kreativitet och förmåga att bryta mot designkonventioner (ibid.). Det är genom att utnyttja denna dimension jag vill kunna skapa det positiva första intrycket. Jag designar två webbplatser där den ena har en uttryckande estetisk förstasida men där de övriga delarna av webbplatsen är klassiskt estetiska. Den andra webbplatsen är helt designad med klassisk estetik och det enda som skiljer dem åt är alltså förstasidan. Med hjälp av dessa webbplatser genomför jag en pilotundersökning med syftet att undersöka om det finns samband mellan första intrycket och helhetsintrycket. Undersökningen jag genomför är dock alltför liten för att resultatet ska kunna generaliseras. För att kunna genomföra undersökningen behövde jag ett sätt att mäta visuella intryck. Jag utformar även kriterier för att designa webbplatser samt för att mäta dessa visuella intryck. Kriterierna är framtagna genom litteraturstudier och jag testar dem med hjälp av pilotundersökningen. Jag presenterar i mina slutsatser en lista med 14 kriterier som kan användas för att mäta visuella intryck av webbplatser. Dessa kriterier kan även användas för att designa webbplatser.