Resultatet från 2011 års nationella prov visar att problemlösning är det näst svåraste delområdet för elever i årskurs 3. Flertalet forskare samt författare lyfter fram att elever tillägnar sig nya kunskaper genom kommunikationen och samspelet med andra klasskamrater. Utifrån ovanstående resonemang blir det centralt att pedagogen har kunskap om hur han/hon kan skapa optimala gruppsammansättningar vid problemlösningsarbetet. Detta för att elevers prestation och kommunikation skall gynnas. Därigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppkompositioner påverkar elevers kommunikation och prestation. Innan sökningen av artiklar påbörjades gjordes ett avgränsat urval utifrån somliga kriterier. En systematisk litteratursökning brukades som metod. Inledningsvis nyttjades en översiktlig sökning med ett fåtal sökord. Då fler sökord lades till minskades antalet träffar. De givna träffarna studerades abstract för att se vilka studier som var av relevans för arbetet. Slutligen gallrades artiklarna ut genom att studera dem mer ingående. Resultatet visar att lågpresterade elever presterar bättre efter samverkan i en heterogen gruppkonstellation. En oenighet kan ses gällande vilken gruppering som högpresterande elever gynnas mest av. Rådande medelpresterande elever kan en splittring ses angående vilken gruppsammansättning som är mest fördelaktig vad gäller deras prestation. Flertalet studier visar att det förekommer störst andel befrämjande kommunikation i heterogena gruppkompositioner samt homogena grupperingar beståendes av högpresterande elever. Lågpresterande elever får mest hjälp och förklaringar i en heterogen gruppsammansättning. De erhålls dessutom mer av detta i en heterogen gruppkonstellation jämförelsevis då de verkar i en homogen gruppering. Högpresterande elever ger störst del förklaringar samt hjälp i en heterogen gruppkomposition, dock lika stort omfång som när de interagerar i homogena grupperingar. Medelpresterande elever bedriver ett mellanting gällande givande samt mottagande av hjälp och förklaringar i en heterogen grupp. Dessa elever är likväl mer delaktiga i en homogen gruppsammansättning.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp. Den metod som använts i undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare, verksamma inom grundskolans tidigare år, intervjuats. Deras svar har analyserats i teman, baserade på ovanstående tre punkter. Undersökningens resultat visar på att grupparbete går att se som en god arbetsmetod i grundskolans tidigare år, men att det bygger på att en mängd olika faktorer bör samspela, samt att lärarens roll och ledning är betydelsefull för att det ska fungera.

Titel: Barns samlärande - Förstaklassares grupparbete i matematik.Författare: Jennie OscarssonSyftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur man som lärare kan skapa mest gynnsamgruppindelning utifrån barnens förståelse och genus, för att få optimalt samarbetsklimat ochgrupproduktivitet.Frågeställningar1. Hur samarbetar mångkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem?2. Hur upplever mångkulturella barn arbete i grupp, samlärande och ensamarbete imatematik?Den teoretiska utgångspunkten vilar på Vygotskijs tankar om samlärande, samt tidigareforskning inom området.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjälp avvideoinspelning, i speciell undersökningsmiljö. Deltagare har varit 18 mångkulturella barn iskolår ett på en skola med ca 250 elever, som ligger i ett socialt tungt område. Val avobservations- och intervjuålder för studien har gjorts med tanke på att jag i min kommandeyrkesroll vill arbeta med barn i denna ålder.Genom observationerna och intervjuerna har jag kunnat se att barnen över lag tycker attgrupparbete är roligt. De ”starka” barnen förstår att man genom grupperarbete lär sig sakerav varandra, medan de ”svaga” barnen inte förstår detta i samma utsträckning. Genomstudien har tecken visat att det finns både för- och nackdelar med olika gruppindelningar.Utifrån vilken gruppindelning man gör, behöver man tänka på olika saker för att få bästaresultat. Exempel på detta kan vara att man i förståelseheterogena grupper kollar upp att allai gruppen har förstått gruppens lösning och att alla i gruppen förbereder sig för att kunnavisa den. Om man däremot bildar förståelsehomogena grupper, där alla grupper har sammasvårighetsnivå på uppgiften, är det viktigt, att tillse att den/de ”svaga” gruppen/gruppernafår behovsanpassat stöd i form av handledning och konkreta hjälpmedel.

Den här empiriska studien syftar till att jämföra hur olika gruppsammansättningar kan främja elevers matematiska deltagande och lärande utifrån ett kooperativt förhållningssätt. Studien bygger på en tidigare genomförd systematisk litteraturstudie om elevers delaktighet och lärande genom kooperativa matematiklektioner. Empirin som studien grundas på består av observationer på tolv elevgrupper som arbetade kooperativt med två matematikuppgifter samt efterföljande intervjuer med 17 elever. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och det kooperativa förhållningssättet. Studiens resultat visar att heterogen gruppsammansättning är positivt för lågpresterande och högpresterande elevers deltagande och lärande. Medelpresterande elevers deltagande och lärande gynnas av en homogen gruppsammansättning.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att synliggöra på vilka sätt elever kan bli aktiva deltagare i matematikundervisningen genom kooperativt lärande. Studien syftar även till att lyfta vilka aspekter av det kooperativa lärandet som kan bidra till elevers matematiska lärande. Studien grundas på fjorton vetenskapliga publikationer som har analyserats med en latent innehållsanalys. Därefter har resultatet kopplats till den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att positiva förutsättningar för de flesta elevers aktiva deltagande är: grupper om tre till fyra elever, heterogena och könsbalanserade grupper. Elevens enskilda ansvar att aktivt delta i grupparbetet är avgörande för det matematiska lärandet. Lärarens uppgift är att främja elevaktivitet och skapa förutsättningar för eleverna att lyckas i avseende på både delaktighet och lärande.

<p>Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.</p><p>Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.</p>

<p>I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde.</p><p>Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper.</p><p>För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk.</p><p>Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.</p>

I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde. Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper. För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk. Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare. Av resultatet framgår också att vid sammansättningen är det vanligast att de som har tid att avsätta får ingå i modelleringsgruppen och inte de som egentligen borde vara med, med tanke på domänkunskap och social förmåga. En annan viktig punkt visar också att ingen av intervjupersonerna analyserar och hanterar konflikter.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik.Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet. Resultatet ställs sedan i diskussionen mot tidigare forskning till attityd och lärande, och en slutsats är att grupparbete kan vara ett sätt att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik, men att vidare forskning först är önskvärt.

Elevperspektivet på klassdebatter/rollspel som pedagogisk metod i skolan är ett område som är relativt outforskat. Syftet med den här studien är att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av klassdebatter/rollspel. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation ses som en förutsättning för lärande. Empirin samlades in genom videodokumentation av elever då de genomförde debatter/rollspel. Därefter intervjuades enskilda elever i form av stimulated reflection, viket är en metod som ger intervjupersonen möjlighet att reflektera över det som sker i den videoinspelade debatten/rollspelet. Resultatet av studien, vilket tolkas genom en innehållsanalys, visar tydligt att eleverna är positiva till debatt/rollspel som pedagogiskt verktyg. Här ser de fördelar med att samlära och interagera för att utveckla lärandet och nå djupare kunskap. Att inta ett annat perspektiv i form av en roll upplevs som ett positivt redskap i bearbetningen av frågor och problem. Samtidigt visar resultatet att eleverna upplever olika begränsningar vilket hämmar både deras lärarande och möjligheten att visa sina kunskaper. Begränsningar som nämns är; en ojämn fördelning av talutrymmet, för stora grupper och gruppsammansättningen samt olika förutsättningar beroende på rollens karaktär. Slutsatsen blir att pedagogiska debatter/rollspel är ett bra verktyg för lärande men att det behöver utvecklas för att undanröja de begränsningar som finns, för att därigenom skapar ännu bättre förutsättningar för lärande och bedömning. / Summary: Student perspective on the class debates/role-playing as a teaching method in schools is an area that is relatively unexplored. The purpose of this study is to develop the knowledge of students' experiences of the class debates/role-playing. The study was conducted from a socio-cultural perspective, where interaction and communication are seen as a prerequisite for learning. The empirical data were collected through video documentation of students when they conducted debates/role-playing. Afterwards the students were interviewed individually in the form of stimulated reflection, which is a method that gives the interviewee the opportunity to reflect on what is happening in the videotaped debate/role-playing. The results of the study, which are interpreted through content analysis, clearly shows that students are positive for debate/role-playing as educational tools. Here they see the advantages to combine cooperative learning and interaction to develop their learning and achieve deeper knowledge. Taking a different perspective in the form of a role is perceived as a positive tool in the processing of issues and problems. At the same time, the results show that students experience different constraints which hamper both their learning and the opportunity to show their skills. Limitations that are mentioned; an uneven distribution of linguistic space for large groups and group composition and different conditions depending on the nature of the role. The conclusion is that educational debates/role-playing games are a great learning tool, but it needs to be developed to overcome the limitations that exist, thereby creating better conditions for learning and assessment.