This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work. The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important. / Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet. Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.

<p>This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work.</p><p>The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important.</p> / <p>Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.</p><p>Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.</p>

Group composition is common in education and is fairly well examined at a school level but not within competence development in a working environment. How should a group of coworkers be grouped when attending a course? This can be a complicated question, especially at a big company such as Atlas Copco which has employees from all over the world. The main object with this report is to find which aspects has to be taken into account when putting people together in groups at a multinational company and secondly give a proposal to Atlas Copco for how the groups should be constructed in the company. The data collected for this report was gathered mostly during the two focus group discussions that were held by the researchers. This material was complemented with interviews held before and after the focus groups meetings, to get a more profound picture of the company. The outcome of the interviews and discussions were then compared with relevant literature on the subject, to be able to make an analysis on the important factors. Findings from the analysis shows that language and previous knowledge are limiting factors and should therefore determine if a person is allowed to attend a certain course. The more knowledge the course participants have in the subject and how well the participants understand the spoken language, the more information exchange will occur between the teacher and course participants. Geographical cultural differences were found to have a slight importance when designing groups but not so significant that special action has to be taken. Combining or keeping separate departments apart during a course were found to be a question on whether or not the different subcultures at the company could be mixed or not. In this case the informants in the research believed it was more beneficial for the company to mix, to prevent the subcultures to grow in separate ways. The conclusion is that the most important aspect of a group constellation are the language and previous knowledge in the subject of the course. This must therefore be taken in consideration when designing a group in a multinational company, if the goal of the course is to efficiently spread information to and among the participants. If an additional aim with the course is to make the participants learn to know other departments’ way of working it should be considered to have quotas for different departments to make the group heterogeneous in this way to enable for the participants to learn from each other. / Gruppsammansättningens betydelse är en omdiskuterad företeelse som är vanligt förekommande i utbildningssammanhang och är relativt väl utforskat på skolnivå men inte när det gäller kompetensutveckling inom arbetslivet. Hur ska en gruppsammansättning av arbetskamrater se ut vid ett kurstillfälle? Det kan vara en komplicerad fråga, speciellt på ett stort företag som Atlas Copco vilka har anställda över hela världen. Huvudsyftet med denna rapport är att finna vilka aspekter som behöver tas hänsyn till när folk blir sammansatta i grupper i multinationella företag och ge förslag till Atlas Copco hur grupperingen ska genomföras inom företaget. Data för denna rapport insamlades mestadels under två fokusgruppsdiskussioner som hölls av forskarna. Som komplement till detta material hölls intervjuer både före och efter fokusgruppsmötena för att få en bredare inblick i företaget. Resultatet från intervjuerna och diskussionerna jämfördes sedan med relevant litteratur för att analysera de viktiga faktorerna. Resultat av analysen visar att språkkunskaper och tidigare kunskap i ämnet behöver vara begränsande faktorer vid bestämmandet om en person tillåts närvara vid specifika kurser. Om en person inte har tillräcklig kunskap i språket kursen hålls i, sker inget lyckat informationsutbyte mellan lärare och kursdeltagare och samma gäller aspekten med tidigare kunskap. Geografiskt kulturella skillnader visades vara av ringa betydelse vid designande av grupper men inte så viktiga att det behövs vidtas speciella åtgärder. Huruvida olika avdelningar ska blandas vid kurstillfället visade sig vara en fråga ifall olika subkulturer inom företaget kan blandas. I det här fallet tyckte informanterna det var fördelaktigt för företaget att blanda subkulturer som förhinder mot att de växer ifrån varandra i olika riktningar. Slutsatsen visar att om målet för en kurs inom kompetensutveckling på ett multinationellt företag är att sprida information till och mellan deltagarna så är de viktigaste aspekterna vid formande av grupper, språk och tidigare kunskap. Om ett ytterligare mål är att deltagarna ska lära sig om olika avdelningar och hur de arbetar är det möjligt att sätta kvoter för de olika deltagande avdelningarna för att kursen ska genomföras och säkerställa en heterogenitet i detta avseende för att deltagarna ska ges bästa möjlighet att lära av varandra.

Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.

Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. / The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”.

Under våren 2021 har det organiserade lärande nätverket för chefer, Nätverk för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län, haft digitala träffar genom mötesplattformen Cisco eller Skype i stället för fysiska träffar p.g.a. de rådande samhällsrestriktionerna. Rapporten belyser samtalsledares och nätverks-deltagares mellanmänskliga interaktion och deras anpassningar till digitala arbetssätt, under en tidsperiod där digitaliseringen inom hälso- och sjukvården påskyndats av covid-19-pandemin. Undersökningens syfte är att beskriva samtalsledares erfarenheter av digitala nätverksträffar (vid Nätverket för engagerat ledarskap i Region Jönköpings län) med fokus på kommunikation och vad de beskriver för möjliga förbättringar, utifrån ett delaktighetsperspektiv. Samtliga 40 samtalsledare blev tillfrågade att medverka i undersökningen, varav sex (6) gjorde intresseanmälan. En av dem avbokade dagen innan och fem (5) genomförde gruppintervjun digitalt på mötesplattformen Zoom. Intervjun spelades in efter samtycke och varade 60 minuter. Materialet bearbetades först genom en förenklad induktiv tematisk analys, med stöd av en analysguide inspirerad av Braun och Clarke (2006). Därefter beskrevs analysresultatet utifrån ICF:s första nivå för att belysa resultatet ur ett delaktighetsperspektiv. Fyra teman framkom; digitala utmaningar, mellanmänskliga interaktioner, framtidens behov och ”kriterier” för framgångsrikt digitalt nätverkande. Ett stort problem vid de digitala nätverksträffarna har varit bristande eller fördröjd feedback. Ett annat problem har varit svårigheter med sammanhållningen och att skapa tillit i det digitala rummet. Examensarbetet har gett upphov till förbättringsförslag för ett framgångsrikt digitalt nätverkande ur ett delaktighetsperspektiv. Digitala nätverksträffar kan ses som ett alternativ eller komplement till fysiska träffar även i framtiden. Kanske kan vi framöver hitta det ”bästa receptet” för digitala nätverksträffar för en effektiv och jämlik hälso- och sjukvårdsorganisation? / During the spring of 2021, the organized learning network for managers, Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County, has held digital meetings in applications provided by Cisco and Skype instead of having physical meetings due to the current societal restrictions. The report highlights interpersonal interaction between moderators and networking participants, and their adaptations to digital ways of working, in a time where digitalization in healthcare has been accelerated due to the COVID-19 pandemic. The purpose of the survey is to describe moderators' experiences with digital networking meetings (at the Network for Engaged Leadership in Region Jönköping County). The study focuses on communications and how improvements can be made to increase the participation and the engagement of the participants. All 40 moderators within the network were asked to participate in the survey, of which six (6) made expressions of interest. One of them canceled the day before and five (5) participated in the group interview digitally using the application Zoom. The interview was recorded with consent and lasted 60 minutes. The material was first processed through a simplified inductive thematic analysis, supported by a guide inspired by Braun and Clarke (2006). The results were then described, using the first level of the ICF, in terms of participation. Four themes were deduced: digital challenges, interpersonal interactions, future needs, and "criteria" for successful digital networking. The lack or delay of feedback has caused major issues at the meetings. Other difficulties have been the lack of affinity and trust within the group. This study has resulted in several proposals for improving digital networking by increasing accessibility. Digital networking meetings can be seen as an alternative or a complement to physical meetings. Perhaps we can find the "best recipe" for digital networking meetings for an effective and equal healthcare organization? / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>