In 1902, the company AB Nautanens Kopparfält established its mining operation in Nautanen, located in Gällivare parish, about five kilometers from Koskullskulle. This company would be the starting point for Nautanen's community, which came to grow in a very short time into up to 400 inhabitants. This was a society that, among other things, could offer work opportunities, housing, education for the children, a community center and a doctor´s office. The focus of this thesis will be on the 142 people who had an employment registered on them in the parish registers belonging to Nautanen. Work is usually the driving force for migration processes that take place. Based on pull and push factors, the thesis highlights a migration process with respect to place of departure, age, occupation, relationship status, and the migration structure from Nautanen after the mining operations were shut down. The results of the survey showed that the job opportunities, well-paid work, better housing compared to the close by society Malmberget and an education for the children were a driving force for many choosing to move to Nautanen. Furthermore, the survey shows that a larger number of the new residents came from other places in the close by Gällivare parish and that the emigration distances were significantly longer compared to the moving-in distance. / År 1902 etablerade företaget AB Nautanens Kopparfält gruvverksamhet i Nautanen beläget i Gällivare församling, cirka fem kilometer ifrån Koskullskulle. Detta skulle vara startskottet till att ett samhälle, med uppemot 400 invånare, växte fram på väldig kort tid i anslutning till gruvan. Samhället kunde bland annat erbjuda arbetsmöjligheter, bostäder, utbildning till barnen, ett folketshus samt en provinsialläkarmottagning.Undersökningens huvudfokus kommer ligga på de 142 personer som hade ett yrke registrerat på sig i församlingsböckerna som tillhörde Nautanen. Arbete är oftast den drivande kraften till migrationsprocesser. Utifrån pull- och push faktorer belyser undersökningen en migrationsprocess med avseende på avreseort, ålder, yrke, relationsstatus, samt utflyttnings-strukturen från Nautanen efter att gruvverksamheten lagts ned. Resultatet av undersökningen visade att arbetsmöjligheter, väl avlönat arbete, bättre bostäder i jämförelse med närliggande Malmberget och en utbildning till barnen var drivande krafter till att många valde att flytta till Nautanen. Vidare visar undersökningen att en större mängd av inflyttarna kom ifrån andra platser i Gällivare församling samt att utflyttningsdistanserna var betydligt längre i jämförelse med inflyttningsdistansen.

Utgångspunkten för denna studie är att sociokulturell bakgrund och geografisk position påverkar aspirationer för vidareutbildning hos ungdomar i glesbygden. I denna studie undersöks aspirationer ur ett arbetslivsperspektiv; vilka aspirationer till vidareutbildning unga vuxna i ett litet samhälle har samt vilka aspekter av livet som aktualiseras i deras resonemang. Denna studie syftar till att bidra med en förståelse för hur unga gruvarbetare ser på vidareutbildning inom karriären, samt hur sociokulturell bakgrund och geografisk position kommer till uttryck i deras aspirationer. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga gruvarbetare som bor och arbetar i ett gruvsamhälle. Det empiriska materialet analyseras utifrån Bourdieus kapitalteori som innefattar begreppen habitus, tillgångar och fält. Genom att undersöka individernas habitus och symboliska tillgångar, hur de förhåller sig till gruvarbetets fält, vad de tycker är värt att investera i, samt vilken mening de lägger i kompetensutveckling, kunde slutsatser dras om deras aspirationer i förhållande till social bakgrund och geografisk position. Resultatet visar att majoriteten av de unga gruvarbetarna upplever att det inte finns utvecklingspotential i gruvan. Geografiska, ekonomiska och sociala faktorer påverkar både gruvarbetarnas upplevda möjlighet till utveckling samt viljan till kompetensutveckling. De har investerat i platsspecifika tillgångar, såsom socialt och ekonomiskt kapital i form av familj, kollegor och en bra lön, vilket binder dem till gruvsamhället. De som vill utvecklas i karriären ser sig flytta från samhället eller byta yrke och bransch. För dem hör inte utbildningsaspirationer ihop med gruvan.

Studien utgår från två fall av gruvetablering, Rönnbäcken och Kallak, vilka har liknande utgångspunkter men resulterat i olika utfall. Respektive länsstyrelse har i de två fallen yttrat sig jakande respektive nekande. Studien är ett fall av myndighetsutövning i två fall av bearbetningskoncession och syftar till att förklara varför olika beslut fattats i fallen Rönnbäcken och Kallak. Det teoretiska ramverket utgår från Punctuated Equilibrium theory vilket belyser fyra faktorer av vikt för beslut, yttranden och processen i sig i de två fallen. Utgångspunkten är teoriprövande där det teoretiska ramverket används förklarande i och med de olika utfallen. Studien använder sig av processpårning och analyserar därigenom kvantitet såväl som innehåll och tendenser i bland annat artiklar, protokoll, lagar och yttranden.   Studien utgör ett bidrag till existerande forskningslitteratur inom området gruvnäring och stärker i och med slutsatser, förklaringspotentialen hos Punctuated equilibrium theory. Ytterligare slutsatser innefattar att det avstyrkande yttrandet och beslutet i fallet Kallak tyder på policyförändringar där fallet Kallak mycket väl kan påverka utkomsten i fallet Rönnbäcken. Attention och New participants ses som de viktigaste faktorerna i initiering av policyförändring.