Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt under bildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv då barns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades in via observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande som visar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapande var styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi kom fram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut.

Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning. Vi åskådliggör hur bildskapandet fångas upp i läroplanerna. Sedan presenterar vi de teorier som vi i analysen använder oss av. Vi har summerat pedagogintervjuerna samt presenterat observationernas förlopp. Resultatet visar på att alla pedagogerna ser att social utveckling och identitetsskapande hänger samman med de bildskapande akti¬viteterna. Vi har dragit slutsatsen att pedagogerna betonar vikten av barnens skapande på egen hand för den sociala utvecklingen. Inom barnens eget skapande är processen det primära för pedagogerna medan det i det planerade skapandet är både processen och produkten som är av vikt, då dessa verk får pryda väggarna på förskolan.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten.