In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study. My findings were that the most frequent categories were sex, class, age and region. The combinations that I found most frequently occurring were, sex/ class, and sex/ age. The least occurring categories were sexuality, ethnicity and functionality. This is according to me a problem, since the intersectional theories state that it is the least frequent represented categories that are the ones that holds the least amount of power. The Swedish curriculum states that the school should stimulate the students to have a larger understanding of other people and improve their ability to emphasise. Swedish schools should also be a ground for equality. I mean that if schools shall have a chance to live up to these intentions there must be a representation of all kinds of people in the texts.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system”. Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar. Därtill finns också syftet att belysa elevers uppfattningar om socio-tekniska system som en didaktisk utgångspunkt vid klassrumsundervisningen av och om socio-tekniska system samt modellering av system. Genom en hermeneutiskt inspirerad metod med inslag av kvalitativ textanalys samt bildanalys kunde öppen enkät tas fram där informanterna vid teknikprogrammet gavs möjlighet att uttrycka sina uppfattningar i form av ord och bilder som svar till olika systemspecifika enkätfrågor. Via studiens författare och dennes förförståelse samt dennes inläsning av litteratur på området kunde tolkningar göras enligt den hermeneutiska traditionen. Således, genom analys av den insamlade informationen kunde studiens författare göra följande slutsats; att utifrån den gjorda undersökningen av elevers uppfattningar om tekniska system så existerar det i överlag ett allmänt och holistiskt systemperspektiv hos eleverna, vilket också förstärks ju mer förtrogenhetskunskaper eleven har gentemot det system som för tillfället betraktas. De didaktiska implikationerna av detta blir då således att undervisande tekniklärare kan utgå ifrån att det existerar en viss nivå av systemförståelse hos eleverna i sin undervisning om teknik och tekniska system. Avslutningsvis är det min mening att resultatet från den här studien kan ses som en essentiell pusselbit kring den allmänna förståelsen om teknikelevers uppfattningar om socio-tekniska system.

The purpose of this ideology critical study is to investigate the hidden content in the reform Gy11 and compare it with the concept new public management. After the clarification of the hidden content, we compare the structure of the organization in Swedish high schools with the structure in public sector called new public management. The main questions of this study are the following: Is it possible to see the foundation of new public management in the Swedish high schools when it comes to the views of knowledge and the formation of goals? Which similarities can we find when we look at the organization new public management and the Swedish high school? The result showed many similarities, both regarding the views of knowledge and the formations of goals. The structure of new public management has been largely implemented in the Swedish high schools and the schools now focus more on instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding. This is not surprising due to the social progress. In a society where instrumental knowledge is requested with the purpose of being sold on the market, schools are transforming the knowledge that is being taught as well. We have arrived in a society where individuals grow instead of the collective.

The purpose of this study is to investigate the content and work processes regarding the values written in the curriculum for Swedish high schools and compare it with theories regarding the individualized society and political moralism. After the clarification of the content in the values of Swedish high schools and the work processes that are supposed to give students fundamental understanding about them, I analyze and compere it to the theories that are presented in the study. The main questions of the study are the following: What kinds of values are found in the curriculum for Swedish high schools? In general, how do Swedish high schools work with the written values when focus have gone from education and learning to instrumental knowledge, results, abilities and flexibility? The result showed that the content and work processes regarding the values in Swedish high schools are purely instrumental and moralistic. Due to the fact, that the individualized society and the neoliberal ideology do not require reflection and real understanding regarding the values. Therefore are the schools now more focused instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding. This is not a surprising result, due to the fact that the public and the political discourse are colonized by moralism. This is the reaction individuals have to the fragmented society, where an alternative to the neoliberal ideology is nonexistent. The only kind of criticism in today’s society is based on moralism, which is affecting the work processes regarding the values in Swedish high schools.

Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna. Analysen av studien visade att idrott och hälsa är ett svagt inramat och starkt avgränsat ämne.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

The purpose of this study is to examinehowdemocracy andstudent participation hasbeen developed inthethree curricula for upper secondary school. To find this out, I have used the following questions:•Howare the conceptsof democracy and student participationformulated in the various curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11? •What changes with regard to these formulations have been made between the curricula Lgy70, Lpf94 and Gy11?The essay is written so that I have interpreted my empirical material to make a discourse analysis in which I analysethe three curricula of upper secondaryschool with the intention to highlight how the ideal of student participation was supposed to look like. The source material that I use in the essay arethe three curricula;Lgy70 , Lpf94 and Gy11 .Student participationhas had a major role in allthecurricula,but ithas changed in how it was madeand how it would be implemented. Lgy70stresses thatformal and collective participation is important, but there are indications of ashift to a more personal and informal participation forthe students. With Lpf94 and Gy11itcan be seenthat it is precisely this change that has taken place in the curriculum. The students' own responsibility to implement and take controlhas increased.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.