Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra de allmänna delarna från läroplanerna Lgr80 och Lgr11 för att undersöka om och hur andraspråkselever synliggörs i styrdokumenten. Delsyftet är att undersöka om och hur kursplanerna i svenska som främmande språk från Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11 skiljer sig från varandra i avseende till kunskapskrav.   Frågeställningarna som undersöks är följande: Skiljer sig de allmänna delarna i läroplanerna Lgr80 och Lgr11 i synen på andraspråkselever? I så fall, hur? Finns det skillnader och likheter mellan kursplanerna i svenska som främmande språk i Lgr80 och svenska som andraspråk i Lgr11? Om så är fallet, hur ser dessa skillnader och likheter ut? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys som kompletteras med ett diskursanalytiskt perspektiv och ett konstruktivistiskt perspektiv. Materialet som analyseras är utöver de allmänna delarna av läroplanerna även kursplanerna med speciellt fokus på innehåll som rör årskurs F-3. Uppsatsen utgår från ett läroplansteoretiskt perspektiv där begrepp som läroplanskoder och formuleringsarena är centrala.   Resultatet visar att mångkulturella identiteter så som andraspråkselever inte finns framskrivna i framförallt Lgr11, medan Lgr80 har framskrivna andraspråkselever som kan tolkas som endimensionella och saknar komplexitet. Resultat som rör Lgr11 ligger i linje med tidigare forskning som utförts. Kursplanerna som jämförs har både likheter och skillnader, den främsta likheten är kopplad till den rationella läroplanskoden som innebär att läroplanen bör utgå från individen och individens lärande (Lundgren, 1989, s. 84). Den största skillnaden är att kursplanen i svenska som främmande språk ses som ett komplement till den reguljära svenskundervisningen, medan svenska som andraspråk är en egen kursplan som täcker hela grundskolan upp till åk 9. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning, metoden samt teoretiska utgångspunkter. Även pedagogiska konsekvenser diskuteras i slutet av uppsatsen.   Nyckelord: formuleringsarena, läroplanskoder, läroplansteori, andraspråkselever.

I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna. Analysen av studien visade att idrott och hälsa är ett svagt inramat och starkt avgränsat ämne.

Förskolan fick sin första läroplan samma år som förskolan övergick från att tillhöra socialdepartementet och i stället tillhöra utbildningsdepartementet. Efter den första läroplanen har den senare reviderats och skrivits om vid ett antal tillfällen. Detta arbete kommer att behandla skillnaden mellan den första till den nu aktuella läroplanen vad gäller dess användning av begrepp såsom undervisning och omsorg.   För att sätta dessa begrepp i perspektiv till dess framskrivning kommer tidigare forskning som tar upp definitioner gällande dessa att presenteras. Även i den tidigare forskningen som presenteras visar det på en splittring gällande begreppen och hur dessa tas emot i förskolan av personalen. I den tidigare forskningen tas även upp en studie utförd i Korea på den gällande läroplan där och jämförs med den svenska i det avslutande kapitlet.   Det slutgiltiga resultatet av detta arbete visar på att undervisningsbegreppet får ungefär lika stor plats i den senaste versionen av läroplanen som omsorg får i den första versionen. Det kan utifrån detta resultat tänkas att det är den markanta skillnaden som undervisningsbegreppet får i läroplanen som är resultatet av en förskola som anses vara en del av skolväsendet snarare än att omsorgen inte får samma plats.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar och menar att de hanterar direktiv för undervisning i Lpfö18. Vilka spår av förskolans tradition går att se i förskollärarnas förståelse av begreppet undervisning? Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag och sin yrkesroll i förhållande till undervisning? Hur ser förskollärarna på sitt arbete med utvärdering av undervisning? Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades om detta. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett läroplansteoriskt perspektiv. Även läroplanskoder och ramfaktorer används i analysen. Studien knyter an till tidigare forskning som bland annat handlar om undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Analysen visar att undervisning alltid varit en del av förskolans tradition och att omsorg ses som betydelsefullt av förskollärarna. De anser att trygghet är en förutsättning för all undervisning i förskolan. Vidare menar de att förskollärarrollen idag är ett komplext uppdrag som innefattar många delar, bland annat ansvar och ledarskap för undervisning. Slutligen visar analysen att bedömning i förskolan är en komplicerad process. Förskollärarna förväntas följa upp undervisningen, men det finns inga tydliga direktiv för hur detta ska utföras eller vad som ska utvärderas. Fokus i utvärderingar handlar om förskollärarens undervisning. En risk är att den bild av verksamheten som synliggörs i utvärderingarna inte överensstämmer med vad som sker i verkligheten och att det som förskollärarna själva vill fokusera på, trygghet/omsorg, blir osynligt.

Abstract Aim The aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011. The questions that are addressed in this paper are, Which expression of competence code can be found in the different curricular? What are the expressions for performance code can be found in the different curricula? Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students? Method   As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum. The publications are based on relevance to the study. Results  The study shows examples of the similarities between the syllabuses way to look at how teachers must assess students. You can also see that all four different curricula in physical education is based on the assessment that correspond well with Bernstein's curriculum codes, especially when it comes to performance code. The study also shows that training programs over time have not changed appreciably applicable assessment. Conclusions  The syllabuses studied the expression of the same type of performance-based assessment "performance code". In all four curricula studied is the "performance code" that dominates, however, it is possible in Lpo 94 to find a rating criterion that signals "competence code". Moreover study indicates that "competence code" more found in the syllabuses "Goals to strive for" and "Purpose". Keywords Gymnastic, physical education, curriculum, curriculum codes, assessment / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att med hjälp av läroplanskoder analysera och jämföra fyra kursplaner i ämnet idrott och hälsa. Studien startar i och med grundskolans införande 1962, och därefter görs ytterligare tre nedslag 1980, 1994 samt 2011. Frågeställningarna som behandlas i denna uppsats är, Vilka uttryck för competence code går att finna i de olika kursplanerna? Vilka uttryck för performance code går att finna i de olika kursplanerna? Sker det en förändring i kursplanen gällande vilken kod lärarna ska bedöma eleverna utifrån? Metod Som underlag används de fyra kursplanerna Lgr 62, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 i idrott och hälsa. Dessa fyra kursplaner studeras och jämförs med avseende på likheter och förändringar i bedömning med hjälp av komparativ innehållsanalys. Ett antal publikationer inom läroplanskoder används vid analysen av kursplanerna. Publikationerna väljs utifrån relevans till studien. Resultat Studien visar exempel på likheter mellan kursplanernas sätt att se på hur lärare skall bedöma elever. Det går även att se att alla fyra olika kursplaner i idrott och hälsa utgår från bedömning som stämmer väl överrens med Basil Bernsteins läroplanskoder, framförallt när det kommer till performance code. Studien visar även att kursplanerna över tid inte har förändrats nämnvärt gällande bedömning. Slutsats Kursplanerna som har studerats ger uttryck för samma typ av prestationsinriktad bedömning ”performance code”. I alla fyra kursplaner som studerats är det ”performance code” som dominerar, dock går det att i Lpo 94 finna ett betygskriterium som signalerar ”competence code”. I övrigt pekar studien på att ”competence code” mer återfinns i kursplanernas ”Mål att sträva mot” och ”Syfte”. Nyckelord Gymnastik, idrott och hälsa, kursplaner, läroplanskoder, bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Teman och analysmetoder som genomsyrar denna studie är läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Dessa utgör också den här studiens teori och förklaringsmodeller. Begreppet läroplanskod avser ett samlingsnamn för en uppsättning principer bestående av urval, organisation och förmedlingsform av skolans undervisning (Linde, 2021, s. 42). Därigenom har alla läroplaner en läroplanskod som de utformas utifrån. Blooms reviderade taxonomi är ett sätt att tolka kunskapskrav på, genom att rangordna dem utifrån olika nivåer av kognitiva processer och kunskapsdimensioner. Analysmetoden består av en kvalitativ ansats med inriktning mot naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi och teknik samt de samhällsorienterade ämnena: religion, geografi, samhällskunskap och historia utifrån två svenska läroplaner och två åländska läroplaner. För Sveriges del fokuserar studien på följande läroplaner: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22, 2022). För Ålands del fokuserar studien på följande läroplaner: Landskapet Ålands Läroplan för grundskolan (ÅLp 96, reviderad 2015) och Ålands läroplan för grundskolan (ÅLp 21, 2021). I och med PISA:s sjunkande kunskapsresultat inom Europa är det av intresse för den här studentuppsatsen att analysera om och hur kunskapskraven från de ovannämnda läroplanerna har förändrats över tid.    Den här studentuppsatsen lyfter forskning om bedömning utifrån kunskapskrav, läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet från studiens kvalitativa innehållsanalys presenteras utifrån en tematisk framställning och en kronologisk ordning. Sveriges resultat presenteras först och följs sedan av Ålands resultat, analysen avslutas med en jämförelse emellan länderna emellan. Studiens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till årskurs 4 i kursämnena NO och SO, vilket synliggörs genom Blooms reviderade taxonomi. Studiens första forskningsfråga undersöker vilka olika nivåer av kognitiva processer och kunskaps dimensioner genom användningen av Blooms reviderade taxonomi som uttrycks i de svenska- och åländska kunskapskraven för grundskoleelever upp till årskurs 4 i ämnena NO och SO, samt hur det förändras över tid under åren 2011 till 2022. Den här studiens andra forskningsfråga berör likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till och med årskurs 4 inom ämnena NO och SO samt hur de förändras under åren 2011 till och med 2022.   Den här studiens resultat visar genom användningen av Blooms reviderade taxonomi att Sveriges och Ålands kunskapskrav i läroplanerna har förändrats över tid.  Antalet kunskapskrav har ökat i Ålands läroplaner mellan åren 2011–2022, samtidigt som antalet kunskapskrav i Sveriges läroplaner har minskat. I den svenska läroplanen, Lgr 22, var kunskapskraven mer jämt utspridda över kodningsschemat baserat på Blooms reviderade taxonomi jämfört med resten av de undersökta läroplanerna. Den åländska läroplanen, ÅLp 21, visade sig dessutom ha en större andel kunskapskrav i de mer komplexa kunskapsnivåerna av Blooms reviderade taxonomi jämfört med den tidigare åländska läroplanen (ÅLp 96, 2015). Utöver den här studentuppsatsens slutsatser gjordes även en iakttagelse att Sveriges kunskapskrav har gått från att vara mer strikt formulerade till att bli mer öppna för tolkning, samtidigt som vi lade märke till att Ålands kunskapskrav i läroplanerna har gått från att vara mer öppna mot att bli mer tydliga och strukturerade i de nya formuleringarna.

De pedagogiska dataspelen Kalle kunskap och Äventyrarna, producerade under början på 2000-talet har undersökts genom en utbildningshistorisk studie i syfte att bidra med förståelse om hur kunskap och lärande tar sig i uttryck i dataspelen. För att uppfylla syftet med studien har tre huvudsakliga inriktningar styrt studien. Dataspelens uppbyggnad, de pedagogiska metoder som används i dataspelen samt jämförelse med den dåvarande läroplanen, Lpo94. En kvalitativ innehållsanalys har använts genom att jag, författaren själv har spelat de flesta av dataspelen. Det teoretiska ramverket har huvudsakligen utgjorts av läroplanskoder, ett sätt att synliggöra olika teman som framträder i läroplanen. I tillägg har spelifiering och multimodalt lärande använts för att analysera dataspelen. Fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet som är ledorden för Lpo94 synliggjordes även i dataspelen. Färdigheter inom matematik, problemlösning och logiskt tänkande värderas högt. Den rationella läroplanskoden var tydlig i Lpo 94 vilket även syntes i dataspelen. Pedagogiken i dataspelen präglades av individuell inlärning, belöning och lekfullhet. Kombinationen av detta motiverar spelaren till att fortsätta spela dataspelen. Spelelementen i dataspelen motiverar de fyra spelartyperna och dataspelen blir då anpassat till olika personligheter.