A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future? The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran Karlsson´s typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time. Furthermore I will deal with the uses of history being the most and least prominent ones in the respective curricula. Most practices but not everyone can be seen. Over time some practices have an even distribution while others have an increased representation. The practice being the most frequent one is the scholarly while the ones being the least prominent are the ideological and the commercial. Conclusively it can be said that the curricula have over time rendered a possibility to an increased use of history.

Denna uppsats undersöker två svenska läroplaner, Lgr62 och Lgr11. Undersökningen svarar på hurdana föreställningar de två läroplanernas övergripande delar förmedlar om gruppering utöver årskursbunden klass, och hur föreställningarna förhåller sig till tre teoretiska utgångspunkter i Vygotskys teorier. Även skillnader i analysresultaten för läroplanerna lyfts. Undersökningen utfördes som en hermeneutisk analys av sådana skrivningar i de två läroplanerna som var relevanta för analysen. Det empiriska materialet och analysen presenteras i löpande text, med citat ur läroplanerna som stöd för analysen. Studiens resultat visar att Lgr62 förmedlar en positiv föreställning och att Lgr11 inte förmedlar en tydlig föreställning om gruppering. Läroplanernas föreställningar går också att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten motiverar fortsatt forskning om läroplaners innehåll.

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

Dagens förskola är resultat av lång historisk utveckling med början från 1800-talet. Från början inrättades institutioner för barnpassning som en slags välgörenhet till att i dag vara en mer välorganiserad förskola med skollag, läroplan och kommunen som huvudman. I mitt arbete har jag studerat läroplaner och tagit fram skillnaderna mellan de två senaste läroplanerna. De största skillnaderna är förskolechefens ansvar som beskrivs väldigt tydligt och förskollärarns tydligare roll och ansvar i verksamheten. Skollagen (SFS:2010:800) omfattar regler och anvisningar för förskolan och staten reglerar läroplanen. Utifrån läroplansanalys gjorde jag intervjuer med förskollärare från olika förskolor med minst två års och längre tids erfarenhet. Jag ville få fram hur de intervjuade tolkade och uppfattade skillnaderna i den reviderade läroplanen utifrån deras roll som förskollärare och hur de skiljer på omsorg och lärande. Av resultatet kom det fram tydligt att den nya läroplanen förtydligar förskollärarens och arbetslagets ansvar. Förskolechefen har fått ett särskilt ansvar för förskolans kvalitet, delegering och har det yttersta pedagogiska ansvaret. Det har blivit tydligare uppdelningr av arbetsuppgifter. Alla de intervjuvade ansåg att pedagogisk omsorg och lärande är två begrepp som hör ihop i förskolan. Efter den reviderade läroplanens implementering anser de flesta förskollärare att förskolan är strukturerad och kan närma sig skolvärlden.

Within the educational system you will experience students from different cultures, thus the question was asked: what are the expectations on you as a teacher when working with the students’ process of a positive identity view? The essay has examined how elementary school and the sami school work with identity in school and in history class. The investigation has been executed through Critical Doscourse Analysis (CDA) on the source material Syllabi and course plan for history subject for elementary school and sami school fråm 1994 and 2011, and syllabus for sami school from 1996. The results presented reveals a change in how the words identity and the sami people are assoicated with and how these concepts should be treated in the syllabi and the cours plans for history from 1994 and 2011. In the syllabi and course plan in history from 1994 identity is strongly associated with culture and cultural heritage and the sami perspective should be included as a part of the swedish and nordic perspective. The sami school has provided the teachers with a guidance in the history subject including how to teach in order to mediate a sami perspective. In the syllabus and course plan for history from 2011, the sami perspective is exkluded and instead the sami people are placed in a context of learning about “the others”. Identity is no longer strongly associated with culture in this syllabus, but instead the focus is directed towards language and historical narratives connected with identity development.

No description available.

The essay is about how evaluation of sources (källkritik) is described in the Swedish curriculum for the primary school, preschool class, and after-school class, Lgr 22. What was examined was the occurrence and alignment in the curricula, based on a definition of evaluation of sources that was drawn up based on texts from Skolverket and Skolinspektionen. In terms of consistency, the alignment is low if you look at all the syllabuses. In many places, evaluation of sources appears, but they are often missing from the grading criteria, which means that agreement is low. It is noted that source- critical abilities are described very differently in different language subjects, Sami less than Swedish, Romani less than Sami. Consistent matches regarding the review of images and videos are completely missing.

No description available.

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förändring av värdegrund och läroplan i två dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ”Bit för bit. Boken om scoutmetoden” (2005) utgiven av Svenska Scoutrådet. Som vetenskaplig litteratur har jag använt mig av läroplansanalys, värdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism. För att sätta in min undersökning i ett större sammanhang med lärarperspektiv har jag speglat mina resultat mot den pedagogiska utvecklingen inom den svenska obligatoriska skolan. Mina slutsatser visar att svensk modern scouting har förändrat sin läroplanskod och värdegrund, i samma riktning som den svenska skolan gjort i stora delar, från de ursprungliga versionerna som Lord-Baden Powell formulerade 1908. Detta beror på att värdegrunder och läroplaner är produkter av sin samtid.