Currently the Education for sustainable development practices obtain a critical spot in Swedish education, owing to its prominent position in international educational policy. This qualitative analysis, based on the Pragmatism Theory, aims in the first place to investigate in what way Agenda 2030 relate to the Swedish curriculum, and how it has changed between Lgr 11 and Lgr 22. This is assessed by analyzing parts of Lgr 11 and Lgr 22 with a focus on the subjects technology and English. The results show no conspicuous connection between the Agenda 2030 and the Swedish curriculum as well as this connection has not changed between Lgr 11 and Lgr 22. We conclude the paper by discussing that it is difficult to cover the three dimensions of sustainable development (the economic, the social and the environmental.) with only one subject. Therefore, Education for sustainable development requires correlated cooperation between teachers of different subjects in order to develop and enhance the student's knowledge of sustainable development. / I detta arbete har vi identifierat vad hållbar utveckling innebär för undervisning igrundskolan där vi har använt Agenda 2030 som underlag för definition av hållbarutveckling. Med hjälp av definitionen av hållbar utveckling har vi genomfört en kvalitativanalys av Lgr 11 och Lgr 22. I analysen har det framkommit att läraren behöver skapa ettöppet klimat som leder till värderingsdialoger om hur vi kan få till ett hållbart samhälleutan att skuldbelägga. Dock så är diskursen i utbildningsmaterialet åt det motsatta hållet.Det är svårt att som enskild lärare lyckas skapa en skuldfri och mångsidig diskurs för attge eleverna förutsättningar att själva kunna ta ställning och utvecklas. Alla lärare behöverbidra med sina kunskaper och verka för ett öppet klimat, för att eleven skall lyckas.I vår slutsats framgår det svårt att enbart använda sig av ett ämne för att täcka de tredimensionerna (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga,) som omfattas avhållbar utveckling enligt Agenda 2030. I denna analys framgår det tydligt att socialaperspektivet och det miljömässiga perspektivet kan omfattas i hållbar utvecklingen enligtLgr 22, men det kräver ämnesöverskridande utbildning. Dock visar forskningen på att detekonomiska perspektivet inte ryms i läroplanen.

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

The oppression that indigenous people experienced in many decades slowly began to loosen after the second world war, this is partly visible in the growing number of international convention protecting indigenous people. The racism and discrimination towards the indigenous people were exchanged with an aim to mediate a respectful and informative view of the history about the indigenous people to the majority. The Sami people’s history, the indigenous people of Norway, Sweden, Russia and Finland, is a European example of colonial oppression inside the boundaries of Europe. This essay aim to analyze how the Samis are represented in the Swedish curriculum from 1994 and 2011 and the Norwegian curriculum from 1997 and 2015. The analyze is concentrated to the subjects Religious Education and History. The theory of the analyze is based on postcolonial theory presented by Ania Loomba which make it possible to critically examine the curriculums.