Abstract The beginning of the 20th century gave birth to quantum physics. Within years it revolutionized material science and converted the theoretical foundations of modern chemistry, and to some extent even biology, to physics’ new branch, molecular physics. Merger of relativistic and quantum physics soon led to the development of quantum field theory and a deeper understanding of the elementary constituents of matter. Part of this development found its way into high school textbooks as early as in the 1950s. Since then not much has happened with respect to modern physics in the Swedish school books.  This is despite the fact that the frontiers of experimental physics have moved deep into the territory of classical philosophy and a whole new branch of physics, physics information has developed. Physics of information merges philosophical questions about realism and locality of Nature with practical technological applications in information technology. It strongly relies on the conceptual foundations of quantum physics. This work reports a search for a suitable placement of the foundations of quantum physics in the framework of the Swedish upper high school physics curriculum. The physics curriculum was analyzed with the objective of finding scope for coherent presentation of the foundations of quantum physics in the physics courses Physics 1 and Physics 2. The analysis was followed by a draft proposal for the teaching sequences, which would reach the goal. The draft was subsequently sent to a selection of experts for a review in a Delphi-study spirit. The experts' comments led to the formulation of a revised proposal for the teaching sequences and their possible placement in the respective physics courses. / Sammanfattning Kvantfysiken föddes i början av 1900-talet. Inom kort revolutionerade den materialvetenskapen samt omvandlade moderna kemins och i viss del biologins teoretiska grunder till fysikens nya gren, molekylär fysik. Sammanfogning av relativistisk fysik och kvantfysik ledde snabbt till fördjupad förståelse av materiens elementära beståndsdelar. En del av denna utveckling hittade sin väg till gymnasieläroböcker redan på 1950-talet. Sedan dess har det inte hänt mycket med synen på modern fysik i svenska skolböcker. Den experimentella fysikens fronter har däremot flyttat djupt in på filosofins klassiska områden och skapade fysikens nya gren rotad direkt i kvantfysikens grunder, informationsfysik. I informationsfysiken möts filosofiska frågor om Naturens lokalitet och realism med konkreta teknologiska tillämpningar inom informationsteknologin. Detta arbete redovisar ett försök att hitta plats för undervisning av kvantfysikens grunder inom gymnasieskolans naturvetarprogram. I försöket analyserades programmets ämnesplaner med mål att hitta möjligheter för en sammanhållen undervisning av kvantfysikens grunder i kurser Fysik 1 och Fysik 2. Analysen slutade med ett utkast till förslaget för undervisningssekvenser, som skulle verkställa målsättningen. Utkastet skickades sedan ut till ett urval av experter för granskning i Delphy studiers anda. Experternas kommentarer ledde till formulering av det slutgiltiga förslaget för undervisningssekvenserna samt deras möjliga placering i kurserna.

No description available.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen. Resultatet har visat att politikernas beslut om en ny gymnasieskola inte har nått fram till alla lärare i denna studie. Det har visats att det är viktigt att ha med sig lärarna vid en skolreform och det är intressant då resultatet visar att lärarna verkar känna till de bakomliggande orsakerna som politikerna gav angående skolreformen, men att de möjligtvis inte riktigt förstår, eller har en positiv inställning till dem. I samband med detta visar studien även att många lärare inte har känt sig delaktiga i förändringsarbetet på skolan. Det finns en antydan till att det har saknats viss tydlighet vid implementeringen utav Gy2011. Vid betygssättning är lärarna fortfarande påverkade utav de ”gamla” riktlinjerna och de anser att det är för tidigt att se en förbättring på skolan. I allmänhet verkar det finnas en positiv stämning på skolorna verksamma i denna studie.

No description available.

No description available.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med empirisk data till ettområde som förefaller sakna sådan: lärarnas syn på kunskap i sin yrkesutövning. Ytterligareett syfte är att nyansera den skoldebatt som förts kring reformerna 2011. Metoden somanvänds är kvalitativ och studien består av öppna intervjuer med fem lärare.Kunskapsanspråket är subjektivt och tolkande i syfte att utveckla förståelse för lärarnasämnesdidaktiska val. Frågeställningarna som diskuteras är vilka förmågor och kunskapersom lärarna anser är viktigast att utveckla inom ämnet samt hur dessa bedöms, hurämnesdidaktiken ser ut under planering och lektioner och slutligen vilka ämnesdidaktiskaambitioner som kan utläsas ur intervjuerna.Studien finner att den ämnesdidaktik som beskrivs av lärarna inte faller in i den tydligapolarisering som kan utläsas av skoldebatten. Undervisningen består varken av“faktaspäckad förmedlingspedagogik” eller “postmodernistisk kulturrelativism”. Det ärfakta som är den centrala kunskapsdimensionen, men fokus ligger på att förstå och användafakta, inte att minnas och återge. Undervisningen följer ämnesplanen på varierande sätt;kurserna kan anta en ytlig allmänbildande eller djupare tematisk karaktär, men studienfinner inte några klara gränser i didaktiken, exempelvis mellan tematisk och kronologiskstruktur. Studien finner att lärarna undervisar om och i historia, men att det inte läggs fokuspå att lära sig av historia. Studien avslutas med att behandla lärarnas ambitioner och föreslåratt en gemensam begreppsapparat samt ett forum för att diskutera ämnesdidaktiska frågoretableras. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem.

Sammanfattning/AbstractSyfteSyftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan.FrågeställningarVilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet.ResultatResultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,