Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning. Flera av dessa kommer att studera vidare senare. Utifrån detta resultat kan jag se ett minskat antal sökande till Omvårdnadsprogrammet, det kommande Vård- och omsorgsprogrammet, som en tänkbar konsekvens efter gymnasiereformen.

No description available.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.

This research aims to relate the modern Swedish curriculum development to the political discourses liberalization and European integration through a critical discourse analysis of the Swedish curriculum Gy2011. These political discourses constitute the cultural context of Gy2011, which according to critical discourse theory is synonymous with the terms social sphere or praxis. The term cultural context includes the environment in which the text has been created as well as its intertextuality – in this case its relations to earlier curricula. The analysis of Gy2011 exhumes scientific research done in the field of curriculum studies, which enables future research. The Gy2011 analysis shows that the political discourses liberalization and European integration stands out within the texts cultural context, and have done so for more than 70 years, a fact that is illustrated by an overview of Swedish curricula history. This research also illuminates how the liberalization discourse accelerated during the 1980’s, by both social democrats and the political right, and that the European integration process has gained momentum in recent years.

Avgörande för grammatikundervisningens utformning är de uppfattningar som läraren har av hur man bör undervisa inom området. I denna studie undersöks därför fem yrkesverksamma svensklärares uppfattningar om hur grammatikundervisningen i gymnasieskolans svenskämne bör bedrivas avseende innehåll, metod samt vad de uppfattar som nyttan med grammatikundervisning för eleverna. I detta undersöks även vilken roll lärarna uppfattar att grammatiken har i ämnesplanen för svenska i gymnasiet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fenomenografisk ansats. Materialet för studien utgörs av transkriptionen av de fem lärarnas intervjusvar. Resultatet visar att lärarna främst uppfattar att nyttan med grammatikundervisningen är att hjälpa eleverna att bli bättre skribenter och att lära sig andra språk. Resultatet visar även att det finns ett gemensamt mål bland lärarna i att grammatikundervisningen ska främja elevernas skriftliga förmåga men att synen på hur man metodiskt når dit till viss del skiljer sig mellan de olika lärarna. Ämnesplanen uppfattas av lärarna både rymma stort tolkningsutrymme vad gäller grammatikens roll och vara begränsande för att leva ut de visioner man har. Grammatikens roll uppfattas även som framförskjuten i svenskämnet i Gy2011 jämfört med Lpf94 av flera av lärarna. En slutsats är att grammatikundervisningen främst förs fram som ett medel för att främja elevernas kommunikativa förmågor och att det finns en viss variation mellan lärarna på hur man anser att man metodiskt kan nå fram till detta.

Syftet med undersökningen är att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielärare i de ekonomiska ämnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmänhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lärare ser på utveckling på elevnivå, lärarnivå samt av skolan som helhet och på hur de ser på sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lärarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivåerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrån faktorer som kan ha betydelse för en lärares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer såsom: var läraren står i sin yrkesutveckling, yttre påverkan i form av arbetsmiljö, inre påverkan i form av förväntningar och motivation, hur läraren ser på förändring och sin roll i denna. Slutsatsen är att möjligheterna till skolutveckling ur dessa lärares perspektiv är goda och att lärarna använder sig själva som redskap för att lyckas och därmed kan ses som en av skolans främsta resurser till utveckling.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik. Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys. Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv. Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen. Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå. Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter. Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning. / The thesis is about examining how certain current textbooks in technology at the lower secondary school and technology 1 in the upper secondary school address sustainable development (SD). The textbooks have been compared with current curricula for both Lgr11and Gy2011 as well as some external sources, the UN's 17 Global Goals and the magazine Nyteknik. As a method, a thematic analysis has been chosen according to Brown and Clark (2008), fromthe contextual perspective. The different themes have been analyzed and counted with regard to occurrences in the various sources, which has resulted in both a quantitative and qualitative analysis. The analyses have been linked to literature on research in three main areas; technical subject and HU, teacher - student and knowledge and textbook perspective. It can be stated that the textbooks do not contain as much percentage (%) of SD text mass, paragraphs, which the course and subject plans contain. The textbooks do not adhere specifically to the direction of the curricula, but SD seems to have been added to the existing content of previous editions, rather than having been worked in from scratch in new editions.This means that SD is sometimes regarded as an optional complementary activity in the teaching. The curricula do not follow the 17 new global goals for SD. This is because they are at different levels and synchronization with the global goals is done with a great delay. First, synchronization is made to the national level, then to the institutional level and last to the course and subject level (curricula). As it is now, the technical subject in the curricula seems to emphasize the importance of thinking about SD, rather than highlighting technologies relating to sustainable development and sustainable products. The conclusion is that textbooks and curricula need to be updated and the technology topics would integrate SD in a more concrete and genuine way, not as today, at a generally educational level. This is to emphasize the importance of SD in society and to achieve a current and equivalent teaching and acquiring knowledge and skill.