Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.   Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är: 1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld? 2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld? I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det. Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

The aim of this Bachelor´s thesis is to deepen our understanding of the high school librarian’s work, role and relations to teachers and management. Research questions concern how high school librarians prioritize work assignments and for what reasons, as well as how they regard their occupational role. Issues of integration in the educational activities of the school as well as obstacles and possibilities in relation to teachers and management are investigated. Five semi-structured interviews with high school librarians from different school contexts were conducted. The theoretical framework is based on the idea of the sociology of knowledge together with Loertcher’s Library Media Specialist´s Taxonomy. The results show librarians strive to prioritize pedagogical activities. Their pedagogical role in schools is not static but is developed by some of the librarians. Pedagogical work depended mainly on individual initiatives, with one exception. Possibilities for developing cooperation were found to exist in all the schools. Obstacles identified, though rare, were some teachers’ tendencies to work individually and the lack of opportunity to prioritize pedagogical work as administration consumed their time. Further obstacles were school managers tendencies to rely on the school librarians for initiatives and that only one school used meetings for regular pedagogic discussions.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Lärarprogrammet inriktning musik

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.   Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva. De stora skillnaderna hittades snarare mellan de olika programmen, framför allt på Lundellska skolan och Fyrisskolan. Det framgick tydligt att respondenterna formas utifrån det sociologiska kapital man bär med sig, framför allt från hemmet med föräldrarna i spetsen. Även föräldrars idrottsintresse utöver utbildnings- och ekonomiska tillgångar har ett samband med våra respondenters vanor att idrotta.

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.

Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. Teori: Den teoretiska referensramen i denna kandidatuppsats bygger på fem olika och relevanta teorier. De fem teorierna är marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, Word-of-Mouth/eWoM och Social marknadsföring &amp; internet och Eventmarknadsföring. Teorierna har applicerats utifrån vetenskapliga artiklar och relevant kurslitteratur som rör ämnet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi har använts vid genomförandet av studien. Den kvalitativa intervjun har formulerat utifrån ett planeratsystematiskt synsätt. Studien bygger på urvalsmetoden icke- sannolikhetsbaserat urval, då enbart en bestämd respondent har intervjuats i respektive gymnasieskola. På så sätt används strategiskt urval, för att få undersökningsdeltagare som är av betydelse till undersökningsfrågan. Denna studie utgår även ifrån ett induktivt synsätt, dvs där sambandet mellan teori och empiriska data undersöks. Slutsats: Gymnasieskolan skiljer sig inte mycket åt trots att dem har olika organisationsformer samt erbjuder nischade och breda utbildningslinjer. Det är liknande typer av marknadsföring som används, såsom marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, WoM/eWoM, social marknadsföring &amp; internet samt eventmarknadsföring. Skillnaden är att de fristående gymnasieskolorna marknadsför sig mer frekvent men inte de kommunala gymnasieskolorna. Anledningen till att fallet är så är att de kommunala gymnasieskolorna inte behöver marknadsföra sig lika mycket som de fristående gymnasieskolorna då den kommunala gymnasieskolan lever på den mängd elever som de behöver och får. I och med detta har den fristående gymnasieskolan ett “försprång” som kan vara svårt för den kommunala gymnasieskolan att komma ifatt när det gäller marknadsföring. / Purpose: The purpose of the survey is to create an understanding of how upper secondary schools’ market themselves in today's school market. Theory: The theoretical framework in this bachelor's thesis is based on five different and relevant theories. The five theories are, marketing in service companies, relationship marketing, Word-of-Mouth/eWoM, Social marketing &amp; the internet and Eventmarketing. The theories have been applied on the basis of scientific articles and relevant course literature concerning the subject. Method: Qualitative research strategy has been used in the implementation of the study. The qualitative interview has been formulated based on a planned systematic approach. The study is based on the selection method non-probability-based selection, as only one specific respondent has been interviewed in each upper secondary school. In this way, strategic selection is used to get survey participants who are relevant to the survey question.  Conclusion: The upper secondary school does not differ much despite the fact that they have different forms of organization and offer niche and broad lines of education. There are similar types of marketing used, such as marketing in service companies, relationship marketing, WoM / eWoM, social marketing &amp; internet and event marketing. The difference is that the independent upper secondary schools’ market themselves more frequently, but not the municipal upper secondary schools. The reason why this is the case is when the municipal upper secondary schools do not have to market themselves as much as the independent upper secondary schools as the municipal upper secondary school lives on the number of students they need and receive. As a result, the independent upper secondary school has a "lead" that can be difficult for the municipal upper secondary school to catch up when it comes to marketing.

<p>Marketing of education is a phenomenon which has been developed throughout the increasing competition within the educational sector. The focus of this paper is the marketing made by upper secondary schools (grade 10-12) in Stockholm. The competition in this area is increasing partly due to the growing number of private schools. However, this is a phenomenon seen only in larger cities with several schools available. There are over 170 upper secondary schools in Stockholm and the students freely can choose among these. This fact is another contribution to the highly competitive market where the schools act.</p><p>The purpose of this paper is to study in which way schools in the educational sector use communication strategies to communicate a message to their target audience. The study highlights the communication between the school and the student. The method for the research is both qualitative and quantitative. Data has been collected from interviews with marketing managers at the schools and from surveys with students. A group- interview has also been made with students in secondary schools (grade 9) just before their upper secondaryschool choice.</p><p>The conclusions of the research are that all of the schools in the study actively work with marketing and are aware of the importance of marketing for their organisation. The schools examined in the study have all different communication processes, mainly because of thedifferent assets in terms of competence and marketing budget. The student’s attitudes towards the schools do most often correspond to the message the schools want to communicate. The paper shows that none personal communications, like advertising, direct commercials and radio commercials do not affect the student’s choice of school to any high extent. The factorsthat do affect the student’s choice are their plans for future profession, available programs on the school, geographical location and reputation.</p>

Marketing of education is a phenomenon which has been developed throughout the increasing competition within the educational sector. The focus of this paper is the marketing made by upper secondary schools (grade 10-12) in Stockholm. The competition in this area is increasing partly due to the growing number of private schools. However, this is a phenomenon seen only in larger cities with several schools available. There are over 170 upper secondary schools in Stockholm and the students freely can choose among these. This fact is another contribution to the highly competitive market where the schools act. The purpose of this paper is to study in which way schools in the educational sector use communication strategies to communicate a message to their target audience. The study highlights the communication between the school and the student. The method for the research is both qualitative and quantitative. Data has been collected from interviews with marketing managers at the schools and from surveys with students. A group- interview has also been made with students in secondary schools (grade 9) just before their upper secondaryschool choice. The conclusions of the research are that all of the schools in the study actively work with marketing and are aware of the importance of marketing for their organisation. The schools examined in the study have all different communication processes, mainly because of thedifferent assets in terms of competence and marketing budget. The student’s attitudes towards the schools do most often correspond to the message the schools want to communicate. The paper shows that none personal communications, like advertising, direct commercials and radio commercials do not affect the student’s choice of school to any high extent. The factorsthat do affect the student’s choice are their plans for future profession, available programs on the school, geographical location and reputation.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen