<p>Syfte</p><p>Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar förändringsprocesser i arbetet kring de statliga rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet i skolan. Frågeställningarna var följande: Hur påverkar staten och kommunen arbetet kring de statliga rekommendationerna i skolan? Vad påverkar arbetet med att göra elever dagligt fysiskt aktiva i skolan? Går det i skolan att leva upp till de statliga rekommendationerna? Är det någon skillnad på hur de olika stadierna efterlever de statliga rekommendationerna?</p><p>Metod</p><p>Data har samlats in via en textundersökning av statliga och kommunala dokument samt 104 enkäter från slumpmässigt valda lärare och rektorer i samtliga kommunala skolor i en stockholmskommun.</p><p>Resultat</p><p>Textundersökningen visar att det staten gjort för att påverka skolan kring den dagliga fysiska aktiviteten är: tilläggen i Lpo94 och Lpf94 samt skapandet av NCFF (Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) och Myndigheten för skolutveckling för att de skall stödja och inspirera skolor i deras arbete. Från kommunens sida är det genom deras barn- och utbildningsplan, där de beskriver vad skolan skall arbeta efter.</p><p>Vad som påverkar arbetet kring detta är enligt enkäten: 1) Tidsbrist, 2) att lärare inte prioriterar fysisk aktivitet, 3) att lärare inte känner sig bekväma i hur man aktiverar barn och ungdomar, 4) samarbetet lärare emellan samt 5) viljan att arbeta med detta i skolan.</p><p>Var sjätte lärare och var sjunde rektor känner inte till de statliga rekommendationerna däremot ansåg 97% att det är viktigt att vara fysiskt aktiv i skolan. Av de svarande ansåg majoriteten att det är all personals ansvar att eleverna är fysiskt aktiva i skolan. Av lärarna tror cirka två tredjedelar att det går att leva upp till de statliga rekommendationerna medan knappt hälften av rektorerna tror att det går.</p><p>Samtliga skolor i kommunen arbetar med att göra elever dagligt fysiskt aktiva, men de arbetar mindre kring detta ju äldre eleverna blir. Det som skiljer de olika stadierna åt är att i de äldre åldrarna prioriteras inte utomhusvistelsen och inte heller närmiljön.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen i studien är att styrningen från statens och kommunens sida mot skolan är allt för otydlig. Problematiken blir att skolan som är en horisontell organisation, där varje lärare ansvarar för sitt eget innehåll i undervisningen, får svårt att realisera rekommendationerna angående daglig fysisk aktivitet om inte varje lärare vill arbeta med detta. En annan slutsats av studien är att det är mer av en ideologisk än en ekonomisk fråga att realisera de statliga rekommendationerna i skolan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.</p><p>För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss. 62 % av kvinnorna svarade på enkäten vilket gav oss ett externt bortfall på 38 %. Det interna bortfallet eliminerade vi genom att utforma enkäten så att deltagarna antingen svarade på alla frågor eller ej registrerades.</p><p>Våra resultat valde vi att sammanställa i Excel och statistikprogrammet SPSS. Vi fick fram en korrelationskoefficient på -0,326 med en signifikansnivå på 0,010. Detta visar att korrelationen var svag men signifikant och att det fanns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan upplevd stress och självtillit. 60 % av kvinnorna som deltog i studien upplevde sitt arbete stressande ofta eller alltid och 90 % av studiedeltagarna upplevde att de ibland hade för mycket att göra på sitt arbete. 52 % av kvinnorna kände att de ofta eller alltid fick det stöd de behövde för att klara sina arbetsuppgifter. 50 % uppgav att de alltid eller ofta hade tillräckligt med tid att koppla av medan 29 % kände att de ibland hade tillräckligt med tid att koppla av.</p><p>Vi kan konstatera att det finns ett troligt samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer då både tidigare forskning och vår undersökning tyder på detta förhållande. I vår studie hade studiedeltagarna generellt en hög självtillit och en relativt låg upplevd stressnivå. Den stress som deltagarna upplevde verkar kompenseras genom upplevelsen av kontroll över sitt arbete och möjligheten till återhämtning. Vi kan således konstatera att det kan vara positivt för en arbetsgivare att främja balans mellan medarbetarnas krav och kontroll.</p><p>I framtiden kan det vara av intresse att studera orsakssambandet mellan de undersökta faktorerna då det i vår studie inte var möjligt.</p> / <p>Abstract</p><p>The aim of this study was to find out whether there is a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in work related situations. Question at issue: Is there a correlation between experienced strain and self-efficacy for women in workrelated situations?</p><p>To make the wanted comparison we had to be able to measure two variables; ones experienced strain level and the extent of self-efficacy. We have carried out a quantitative study by using a questionnaire. The population for the study consisted of 100 women in work related situations. 62 % decided to participate which gave us an external loss of 38 %. We were able to eliminate the internal loss by designing the questionnaire so that the participants either answered all the questions or where not registered.</p><p>We have compiled the result of the study in Excel and in the statistics program SPSS. That gave us the correlation coefficient -0,326 at a signification level of 0,010. This shows that the correlation was weak but significant and that the relation between strain and self-efficacy was negative. 60 % of the women in the study found their work to be stressful often or always and 90 % of the participants in the study found that they sometimes had too much to do at work. 52 % of the women found that they often or always received the support they needed to manage their work. 50 % stated that they always or often had time to relax whereas 29 % felt that they sometimes had time to relax.</p><p>We can establish that there is a possible correlation between strain and self-efficacy for women in work related situations. Both prior research and our study showed this relationship.</p><p>In our study the participants generally showed high levels of self-efficacy and relatively low levels of strain. The strain that the participants were experiencing seems to be compensated by high levels of control of their work situation and the possibility of recovery. Thus it may be positive for an employer to promote a balance between demands and control.</p><p>Further ahead it may be of interest to study the relation of cause between strain and self-efficacy as this was not possible in our study.</p>

Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts. Beroendevariabeln i analysen har konstruerats såsom de respektive hälso- och sjukvårdshuvudmännens avvikelser från ett bruttokostnadsgenomsnitt per capita. Studien kan inte påvisa några resultat som tyder på att hälso- och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna åtnjuta stordriftsfördelar till följd av ett förändrat huvudmannaskap. De resultat som framkommer i uppsatsen visar istället att framförallt fyra variabler förklarar merparten av variationen i beroendevariabeln. Dessa förklaringsvariabler är befolkningens medelålder, andelen exporterad vård, den totala arealen och skattekraften i respektive huvudmannaområde. Tre av de fyra parameterskattningarna är förväntade. Det faktum att skattekraften uppvisar ett starkt samband med kostnadsavvikelsen är dock något förvånande. En möjlig förklaring till sambandet är att vårdtagare med en relativt hög skattekraft ställer relativt höga krav på vården jämfört med vårdtagare med en relativt låg skattekraft. De resultat som framkommer i studien tyder således på att de faktorer som påverkar kostnaderna i mer eller mindre utsträckning är strukturella, varför de knappast påverkas av ett förändrat huvudmannaskap.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa. Vi utgår från följande frågeställningar: • Hur upplever platscheferna sin egen hälsa? • Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad? • Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer? Metod Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet. Resultat Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna. Slutsats Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar. Slutsats Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma. Metoder de använder för att uppnå detta är bland annat att uppmuntra daglig rörelse, servera bra och näringsrik mat, samt att låta barnen pröva på olika idrotter och dessutom via skolhälsovården stödja de barn och föräldrar som är i behov av hjälp.

The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration? Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration. / Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever? Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell? Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna. Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och aktiviteter som är anknutna till BSC.

Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB. This health control was accomplished during May 2004 to August 2004, and almost every employee participated (99%). The purpose of this study was to find out if the stress and lifestyle handling course at Clarahälsan AB, which was offered those considered in need for it after the health control,could influence the motivation of the participants to change lifestyle in order to prevent long time sick leave. A quantitative method was used to evaluate goals for life style changes after accomplishment of the course by quastionnaire. Three women and six men participated in the study. The result shows that six out of seven (two drop-outs) had been influenced in a positive way towards a chang in lifestyle including exercise, stress management, sleep and work situation. All seven had a postive change considering food habits.

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.