Bakgrund: Demenssjukdom påverkar de kognitiva funktionerna och varje år insjuknar ca 20000–25000 personer i en demenssjukdom. Sömnstörningar är vanliga och drabbar många vuxna men är speciellt påfrestande för personer med en demenssjukdom. Sömnlöshet eller sömnstörningar påverkar livskvaliteten och hälsan på ett negativt sätt. Problem: Sömnproblematik är ett problemområde hos personerna med en demenssjukdom som kan leda till störningar i det vardagliga livet genom att yttra sig som oro eller förvirring eller förvärra Behavirol and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symtom). En farmakologisk behandling av sömnstörningarna ger mer utmaningar då det kan medför sedering och fall. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvantitativa studier, en kvalitativ studie och en mixad studie, utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. Dessa var att främja sömnen via beröring, olika aktiviteter och olika aspekter i miljön hos personerna. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömnen och ett personcentrerat arbetssätt bör användas för att omvårdnadsåtgärderna ska gynna den enskilda individen. Författarna anser även att ytterligare forskning behövs inom området för att främja sömnen hos personer med en demenssjukdom. / Background: Dementia affects cognitive functions and every year, about 20,000-25,000 people fall ill with dementia. Sleep disorders are common and affect many adults but are especially stressful for people with dementia. Insomnia or sleep disorders affect the quality of life and health in a negative way. Problems: Sleep problems are a problem area in people with a dementia disease that can lead to disturbances in daily life by manifesting as anxiety or confusion or worsening Behavioral and Psycological Symtoms of Dementia (BPSD-symptoms). A pharmacological treatment of the sleep disorders presents more challenges as it can lead to sedation and falls. Aim: The aim is to create an overview of nursing actions to promote sleep in people with dementia. Method: A general literature review consisting of eight quantitative studies, a qualitative study and one mixed study constitutes the result of this work. Results: The results revealed three categories for promoting sleep in people with dementia. These were to promote sleep through touch, various activities and various aspects of the environment in the people. Conclusion: Nursing measures can be used to promote sleep and a person-centered approach should be used to ensure that the nursing measures benefit the individual. The authors also consider that further research is needed in the field to improve the sleep of people with dementia.

Bakgrund: Antalet patienter med fetma ökar över hela världen. Fetma är en sjukdomsom kräver behandling och bör tas upp med patienten av hälso-ochsjukvårdspersonalen. Fetma är ett ämne som dock kan uppfattas som känsligt. Syfte:Syftet var att belysa erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvård hos patientermed fetma. Metod: En litteraturstudie har genomförts där åtta vetenskapligakvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman presenteras i resultatet: Att bliinbjuden till samtal och få stöd, Att få uppföljning, Upplevelsen av stigma ochBetydelsen av att få individuell vård. Patienterna beskrev mötet med hälso- ochsjukvårdspersonalen som givande, stöttande och viktigt för att klara sina mål.Patienterna hade även erfarenheter av stigma och av att känna sig osedda. Att få varadelaktig i sin vård, dela sin berättelse och få återkoppling och uppföljninguppskattades av patienterna. Slutsats: Patienternas erfarenheter av mötet med hälsoochsjukvårdspersonalen var både positiva och negativa. Genom att patienterna fickdela sina viktberättelser med vårdgivaren kunde målen lättare uppnås. En goduppföljning var avgörande för en hållbar förändring. / Background: The number of obesity patients is increasing worldwide. Obesity is adisease that requires treatment and should be brought up by the healthcareprofessionals with the patient. Obesity is a subject that can be perceived as sensitive.Aim: The purpose was to shed light on the experiences of healthcare in patients withobesity. Method: A literature study has been conducted. Eight qualitative articleswere analyzed. Results: Four themes are presented in the results: To be invited toconversations and receive support, To receive follow-up, The experience of stigmaand The importance of receiving individual care. The patients described the meetingwith the health care professionals as rewarding, supportive and important in order toachieve their goals. The patients also had experiences with stigma and feeling unseen.Inclusion in their treatment, sharing their stories, getting feedback and follow-upinformation from the health care professionals was appreciated by the patients.Conclusion: The patients' experiences of the meeting with the health careprofessionals were both positive and negative. Being allowed to tell their stories aboutobesity, and to be involved in planning their care, made it easier for them to achievetheir goals.

Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.

The number of visits in health care increases every year. It leads to higher standards of health care professionals the skills to be able to prioritize and distinguish those who are most in need of medical care. And requires ability to take a professional approach. Treatment tends to be a unique experience that can be of great significance for the individual. All individuals have in responding different conditions, benefits and limitations. Fraudulent behavior such as cheat- ing and lies occurs in the encounter between people daily in society. Tax fraud, illegal work, exam cheating and stealing are society everyday events. There is no exception in health care, health care professionals is to assist the suffering people, some time to cure, often to relieve and always comfort. It happens that patients seeking for medically unexplained symptoms, with cleverly imitated symptoms try to fool themselves to care, This is based on a pathologi- cal need for affirmation, which is achieved by taking the patient role. These patients are re- ferred with Münchausen syndrome or artificial interference. These patients, as well as a pa- tient safety risk to the other patients because they occupy large resources, moreover, they are a danger to themselves by frequent unwarranted examinations and treatments. The aim was to describe the health professionals' experiences of treatment of Münchausen patients in health care. As the approach chosen a literature review where relevant articles have been collected from the databases PubMed, CINAHL, Medline AND Psychinfo. The result of the literature review showed that health care professionals are experiencing the meeting with Münchausen patients with challenging available a feeling of being uncomfortable in responding. Feelings of frustration, skills shortages and the feeling that the relation becomes unnatural and disor- dered occurs. Additionally tend Healthcare professionals to question their own competence both theoretically and clinically. / Antalet besök inom hälso- och sjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens att kunna prioritera och urskilja de som är i störst behov av sjukvård. Samt ställer krav på förmåga till professionellt bemötande av vårdpersonal. Bemötande tenderar vara en unik upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda indi- viden. Alla individer har i bemötandet olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Be- drägligt beteende så som fusk och lögner förekommer i mötet mellan personer dagligen i samhället. Skattebedrägerier, svartjobb, tentamensfusk och stölder är samhällets vardag. Det är inget undantag inom hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift är att bistå lidande människor, någon gång bota, ofta lindra och alltid trösta. Det förekommer att patienter söker för medicinskt oförklarbara symtom, med skickligt imiterade symtom försöker de lura sig till vård, detta grundar sig i ett sjukligt behov av bekräftelse, vilket uppnås genom att inta patientrollen. Dessa patienter benämns med Münchausen syndrom eller factitious disorder. Dessa patienter är dels en patientsäkerhetsrisk gentemot andra patienter eftersom de upptar stora resurser, dessutom är de en fara för sig själv genom ofta förekommande obefo- gade undersökningar och behandlingar. Syftet var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av bemötande av patienter med Münchausen syndrom inom hälso- och sjukvår- den. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databa- serna PubMed, CINAHL, Medline och PsykINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade att hälso- och sjukvårdspersonal upplever mötet med Münchausen patienter utmanande men också med känslor av att vara obekväma i bemötandet. Känslor av frustration, kompetensbrist samt känslor av att bemötandet blir onaturligt och rubbat uppstår. Dessutom tenderar hälso- och sjukvårdspersonalen ifrågasätta sin egen kompetens både teoretiskt och kliniskt.

Bakgrund Kvinnor världen över utsätts för våld i nära relationer. Våldet orsakar fysisk, psykisk och sexuell skada och lidande. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer söker vård inom alla olika instanser av hälso- och sjukvården. Flera studier indikerar att hälso- och sjukvårdspersonal inte får tillräcklig utbildning samt har bristande kunskap om våld i nära relationer. Därmed saknar hälso- och sjukvårdspersonal kompetens att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer samt undviker att ställa frågan om våld vilket riskerar att dessa kvinnor inte får rätt vård. Aktuell forskning behöver sammanställas för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för våld i nära relationer och vad som krävs för ett gott bemötande av kvinnor utsatta för denna typ av våld. Syfte Att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Studien har utförts med metoden icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord för studiens syfte. För att säkerställa en god kvalité, blev samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier, fyra subkategorier samt ett bifynd identifierades utifrån artiklarna, vilka beskrev kvinnor utsatta för våld i nära relationer och deras upplevelser av mötet med hälsooch sjukvårdspersonal. Huvudkategorierna var; det trygga vårdmötet, det otrygga vårdmötet, samt ett bifynd med; faktorer som hindrar att berätta om våld. Ett empatiskt förhållningssätt och aktivt lyssnande hos vårdpersonalen utgjorde ett tryggt vårdmöte. Personal som saknade detta förhållningssätt och bemötte kvinnorna på ett otrevligt sätt kunde orsaka ytterligare stress och oro. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnor utsatta för våld i nära relation ska känna tillit till vårdpersonal och våga berätta om våld. Det behövs en större kunskap om våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården samt att frågan om våld behöver ställas rutinmässigt. Därför bör det finnas rutiner på hur och när frågan ska ställas samt vad för information och hjälp som hälso- och sjukvårdspersonalen ska ge kvinnan. / Background Women all over the world are exposed to intimate partner violence. The violence causes physical, psychological and sexual harm and suffering. Women exposed to violence seek care in all different instances of health care. Several studies indicate that health personnel do not receive sufficient training and lack knowledge about intimate partner violence. As a result, health personnel lack the competence to identify victims of violence and avoid asking questions about violence, which may risk that these women do not receive the right care. Current research needs to be compiled to increase healthcare personnel’s knowledge and understanding of intimate partner violence and what is required for good care of women exposed to intimate partner violence. Aim The aim of this study was to describe women, exposed to intimate partner violence, their experiences of meeting with health care personnel. Method The study has been written using the method non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using relevant keywords for the purpose of the study. To ensure a good quality, all 15 articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. The result was compiled with an integrated data analysis. Results Two main categories, four subcategories and one secondary finding were identified based on the articles, which described women exposed to intimate partner violence and their experiences of the meeting with health personnel. The main categories were; the safe meeting with health personnel, the unsafe meeting with health personnel, but also a secondary finding; factors that prevent disclosing violence. An empathetic approach and active listening by healthcare personnel constituted a safe meeting with health personnel. Health personnel who lacked this approach and treated the women in an unpleasant manner could cause further stress and anxiety. Conclusions This literature review showed that good treatment is a prerequisite for abused women to trust healthcare personnel and to talk about violence. There is a need for greater knowledge about intimate partner violence within healthcare and the question about violence needs to be asked routinely. Therefore, there should be routines on how and when the question should be asked, as well as what information and help the health personnel should provide these women.

Bakgrund: Cirka 35 miljoner människor i världen mellan 15-64 år uppskattas idag vara påverkade av ett substansmissbruk. Sjukligheten och dödligheten ökar vid ett substansmissbruk och det finns många skadliga hälsoeffekter som påverkar både den sociala och fysiska hälsa. Som vårdpersonal är det viktigt att sätta vårdsökandes behov i centrum och se personen bakom sjukdomen. För att kunna ge en personcentrerad vård till personer med substansmissbruk är det viktigt att belysa hur de upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården, eftersom bemötandet kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personer med substansmissbruks erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes, som baserades på 12 artiklar. Databassökningen utfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes utifrån Rebecca Popenoes analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex subkategorier. De tre kategorierna som framkom var: Mötas av förändrade beteenden, Sakna professionellt bemötande och Bli professionellt bemött. Konklusion: Både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet inom hälso- och sjukvården framkom. För att tillhandahålla en god och jämlik vård kan resultatet användas för att förbättra vårdpersonalens bemötande. / Background: Around 35 million people worldwide, between the ages of 15-65 are estimated today to be affected by a substance use disorder. Morbidity and mortality increases with substance use disorder and there are many harmful health effects that affect both social and physical health. As healthcare professionals, it is important to put the patient's needs at the center and see the person behind the illness. In order to be able to provide a person-centered care to people with substance use disorder, it is important to shed light on how they experience healthcare, because it can affect the patient's safety. Aim: The aim of the study was to describe people with substance use disorder experiences of healthcare. Methods: A qualitative literature study was performed, which was based on 12 articles. Database search was performed in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted on Rebecca Popenoe´s analysis model. Results: The results are presented in three categories and six subcategories. The three categories that were revealed were: Being met with changed behaviors, Lack of professionalism and Being treated professionally. Conclusion: Both positive and negative experiences appeared in healthcare. The result can be used to improve the attitude of health personnel to provide good and equal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global hälsosjukdom och världen över beräknades över 1,9 miljarder vuxna människor vara överviktiga år 2016, och 650 miljoner av dessa led av fetma. Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt anses vara ett tillstånd och kan öka risken för att utveckla fetma som är en kronisk sjukdom. Genom behandlingar och kirurgiska ingrepp kan övervikt och fetma hos patienter påverkas. Patienter talar om att bristen på tid och information från sjuksköterskor leder till övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever bemötandet i vården.      Metod: En litteraturöversikt gjordes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, Medline och PubMed och har bearbetats enligt Fribergs analysmodell.        Resultat: I den här studien identifierades tre teman: Att befinna sig i en kommunikation, Att ha förväntningar på vården och Att inte passa in i vården och känna sig mindervärdig. Sammanfattning: Patienterna beskrev att de upplevde ett negativt bemötande vid kontakt med vårdgivare. Stereotyper, fördomar och opassande skämt var bland annat sakerna som hade inverkan på patienterna vilket ledde till lidande. Patienterna kände sig värdiga när en vårdrelation byggdes på respekt och god kommunikation. / Background: Overweight and obesity are a global health disease and worldwide, over 1.9 billion adults were estimated to be overweight in 2016, and 650 million of these suffered from obesity. The difference between overweight and obesity is that obesity is considered a condition and can increase the risk of developing obesity, which is a chronic disease. Through treatments and surgical procedures, overweight and obesity in patients can be affected. Patients say that the lack of time and information from nurses leads to overweight and obesity.      Aim: To describe how adult overweight patients experience health practitioner's approach towards them.      Method: A literature review was made based on 10 qualitative scientific articles that were included in the results. The articles were searched in the databases CINAHL Complete, Medline and PubMed and have been processed according to Friberg's analysis model.      Results: In this study, three themes were identified: being in a communication, having expectations on healthcare and not feeling worthy of healthcare.      Summary: The patients described that they experienced a negative response when contacting care providers. Stereotypes, prejudices and inappropriate jokes were among the things that had an impact on the patients, which led to suffering. Patients felt worthy when a care relationship was built on respect and good communication.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem och utgör ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska såväl psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att identifiera våldet samt ha kompetens att hjälpa kvinnorna.  Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Studierna som användes i denna litteraturöversikt var kvalitativa. Resultat: Temat upplevelser av vårdtillfället presenterades med tre kategorier. Tidsaspekten framförde att tiden påverkade kvinnornas upplevelser av mötet. Frågan om våldet redogjorde att kvinnorna kände sig värdefulla när personalen frågade om våldet men att frågan sällan ställdes. I personalens åtgärder framförde flera kvinnor att personalens åtgärder fokuserade på annat än våldet. Temat intryck och påverkan av bemötandet presenterades med tre kategorier. I det goda mötet framförde kvinnorna att de kände sig trygga, trodda på och bekräftade av personalen. De upplevde även att personal bemötte dem med empati. Det bristfälliga mötet redogjorde att flera kvinnor upplevde att de inte togs på allvar, blev förminskade och ifrågasatta. De upplevde även att personalen saknade empati i bemötandet. I kategorin skuldbeläggande framfördes det att flera kvinnor kände sig skuldbelagda av personalen när de berättade om sin våldsutsatthet. Slutsats: Kvinnorna upplevde både goda och bristfälliga bemötanden av hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna uttryckte i många fall att de inte fick den hjälp de var i behov av. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation samt kommunikation skulle kunna utveckla det bristfälliga bemötandet. / Introduction: Violence against women is a widespread public health problem and constitutes a serious threat towards women's physical as well as mental health. Healthcare personnel have a responsibility to identify the violence and to have knowledge in how to help the women.  Purpose: The aim of this study was to explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters with healthcare personnel.  Method: Descriptive design with literature review as method. In this literature review the included studies were qualitative. Results: The theme experiences of the care occasion was presented with three categories. The time aspect stated that time affected the women's experiences of the meeting. The question about the violence expressed that the women felt valuable when the healthcare personnel asked about the violence but that the question rarely was asked. Provided care reported that several women experienced that the healthcare personnel focused on providing care against other issues than the violence. The second theme, the impact and effect of the encounters, was presented with three categories. The good encounter stated the women felt safe, believed and confirmed by the healthcare personnel. They also felt that they were encountered with empathy. The inadequate encounter expressed that several women felt that they were not taken seriously, felt diminished and questioned. They also felt that the staff lacked empathy in their encounter. Blaming stated that several women felt blamed by the healthcare personnel when they told them about their exposure to violence. Conclusion: The women experienced both good and inadequate encounters by healthcare personnel. In many cases the women expressed that they did not receive the help they needed. Increased knowledge among healthcare providers regarding intimate partner violence and communication would improve the inadequate encounters.

Bakgrund  Närstående är viktiga i palliativ vård och även de behöver hälso- och sjukvårdspersonalens stöd. Att vara närstående inom palliativ vård kan utgöra en stor börda och påverka den fysiska, existentiella, psykologiska och emotionella hälsan innan och efter dödsfallet. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att stötta de närstående inom den palliativa vården. Det finns förbättringsmöjligheter gällande ouppfyllda stödbehov som utan åtgärd kan få konsekvenser för de närståendes livskvalitet och hälsa. Syfte Att belysa närståendes upplevelser relaterade till stöd från hälso- och sjukvårdspersonal inom palliativ vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, mixad metod och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmets bedömningsmall för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet analyserades och sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Upplevelsen av information som stöd, Upplevelsen av praktiskt stöd samt Upplevelsen av emotionellt stöd. Ärlig och anpassad information i rätt tid, en relation med hälso- och sjukvårdspersonal som byggde på empati och ömsesidighet, närståendes delaktighet i vården, hjälp med praktiskt stöd, upplevelsen av att vara i goda händer samt hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet var centrala aspekter för att närstående skulle uppleva sig som stöttade. Slutsats Litteraturstudien visade att närstående upplevde att stöd från hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt. Uppfyllda stödbehov ledde till självförtroende, känsla av lättad börda och coping. Ouppfyllda stödbehov ledde till ökad sårbarhet och känsla av övergivenhet och frustration. Det framkom en ömsesidighet mellan patienter och närstående och där god vård av patienten ledde till upplevelsen av att vara i goda händer hos de närstående. Ökad förståelse för närståendes upplevelser av stöd kan både medvetandegöra och öka kvaliteten på den palliativa vården. / Background Within palliative care families are an important part who need their support needs addressed by healthcare professionals. Being family of a patient in palliative care can be experienced as a burden with implications on physical, existential, psychological and emotional health. Healthcare professionals play an important part in supporting families within palliative care. Fields of potential improvement concerning unmet needs exists and may cause consequences in family members quality of life and health. Aim The aim was to put light on families experiences related to support from healthcare professionals within palliative care. Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 original scientific articles with qualitative, mixed-method and quantitative design. The articles included were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The articles were subjected to a qualitative review based on Sophiahemmet University´s assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Experiences of information as support, Experiences of practical support and Experiences of emotional support. Honest, adjusted and timely information, empathic and mutual relationships to healthcare professionals, invitation to partake in care, practical help, experience of family and patients being in good hands and accessibility were central aspects for the families in order to experience themselves as supported. Conclusions The literature review showed that family members in palliative care experienced support from healthcare professionals as important. Satisfied support needs led to self-confidence, feeling of a lightened burden and coping. Unmet support needs led to increased vulnerability, feelings of abandonment and frustration. A reciprocity emerged between patients and families, as patients were well cared for the families experienced being in good hands. Heightened understanding of family members experiences of support from healthcare professionals within palliative care may raise awareness and increase quality of palliative care.

Bakgrund Kronisk smärta är ett vanligt förekommande tillstånd och leder till lidande hos individen och kostnader för samhället. Det är vanligare med kronisk smärta bland kvinnor än bland män. Kvinnor och mäns hälsa påverkas på liknande sätt av biologiska och genusrelaterade faktorer, men kvinnors hälsa är särskilt utsatt då kvinnor runt om i världen blir diskriminerade på grund av sociokulturella faktorer. Hälsa och välbefinnande kan även påverkas av hur man blir bemött i hälso- och sjukvården, då bemötandet kan ses som en viktig del för vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor som lever med kronisk smärta upplever bemötandet frånhälso- och sjukvårdspersonal.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt användes, där 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats studerades. Datainsamlingen gjordes i PubMed och CINAHL med relevanta sökord för studiens syfte. Kvalitetsgranskning av valda artiklar har gjorts med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier; Upplevelser av bristfälligt bemötande och Upplevelser av tillmötesgående bemötande. Upplevelser av att bli misstrodd eller att inte bli tagen på allvar, att smärta normaliseras och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist bidrog till upplevelser av bristfälligt bemötande, medan upplevelser av att bli lyssnad på, förstådd och inkluderad präglade de det tillmötesgående bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Upplevelser av ett bristande bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal hindrar främjandet av hälsa och välbefinnande för kvinnor med kronisk smärta. Upplevelsen av tillmötesgående bemötande bidrar till en positiv upplevelse och grundas i personcentrering med ett holistiskt perspektiv på individen och delat beslutsfattande. Denna kunskap bidrar till en ökad insikt för sjuksköterskor om vad som påverkar en negativ-, respektive positiv upplevelse i bemötandet samt bidrar till att främja hälsan samt öka välbefinnandet och självkänslan hos kvinnor med kronisk smärta. / Background  Chronic pain is a common condition and leads to suffering for individuals with additional costs to society. Chronic pain is more common among women than men. Women's and men's health are similarly affected by biological and gender-related factors, but women's health is particularly vulnerable. In a global context women’s health is affected by discrimination based on socio-cultural factors. Health and well-being can also be affected by how one is treated by healthcare professionals, as the treatment can be seen as an essential part of caregiving. Aim The aim was to describe how women living with chronic pain experience treatment from healthcare professionals. Method A non-systematic literature review was carried out, where 17 scientific articles with a qualitative approach were studied. The data collection was done in PubMed and CINAHL with relevant keywords for the study. Quality review of selected articles has been done with the help of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results In the result, two main categories were identified; Experiences of inadequate treatment and Experiences of accommodating treatment. Experiences of not being believed or taken seriously, of pain being normalized and the healthcare staff's lack of knowledge contributed to the experience of inadequate treatment, while experiences of being listened to, understood, and included marked the positive experiences of accommodating treatment. Conclusions Perceptions of mistreatment by healthcare professionals impeded the promotion of health and well-being for women with chronic pain. Person-centredness with a holistic approach and shared decision-making were identified as being parts of the accommodating treatment experience. Having knowledge and understanding about this issue contributes to an increased insight for nurses about what influences a negative and positive experience in the treatment and contributes to promoting the health, well-being, and self-esteem of women with chronic pain.