Bakgrund: I dagens samhälle är ordet missbruk ofta stigmatiserat och har en negativ klang. Användandet av olagliga droger ökar i samhället vilket innebär en större belastning på hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen har enligt kapitel 3 1§ som mål att främja god hälsa och att ge en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Studier visar på att brukare upplevt ett stigmatiserat beteende från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik. Metod: Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt, genom att studera tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av upplevelser som sedan redovisades i olika huvudteman och underteman. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman: Negativa upplevelser och Positiva upplevelser. Negativa upplevelser kom att delas upp i fyra underteman: Utbildning och kunskap, Rädsla och brist på tillit, Att känna sig otillräcklig och Stigmatisering. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen som referensram. / Background: In today's society, the word addiction is often stigmatized and has a negative tone. The use of illegal drugs increases in society, which means a greater burden on healthcare. According to the Health Care Act the aim is to promote good health and provide equal treatment for the entire population. The care should be given with respect for the equal worth of all people and the dignity of the individual. Studies show that patients with substance abuse experienced a stigmatized behaviour from healthcare professionals. Aim: The aim of this literature review was to describe the healthcare professionals' experiences of caring for patients with substance abuse. Method: This literature review was made by studying ten scientific articles. The articles have been analysed according to Friberg's method of analysis where the authors found similarities and differences of experiences, which were reported in various main themes and sub themes. Results: Based on the analysis, two main themes were created: Negative experiences and Positive experiences. Negative experiences were divided into four sub themes: Education and knowledge, Fear and lack of confidence, Feeling insufficient and Stigmatization. Discussion: The main findings of the result have been discussed in relation to the background of the literature review and Joyce Travelbee's Human-To-Human Relationship Model as a reference frame.

Bakgrund: Kommunikation är utbyte av betydelsefull information mellan individer och kan förmedlas via verbalt och icke-verbalt språk. Genom att vårdpersonal skapar en mellanmänsklig relation till patienten uppnås ömsesidig förståelse som är grunden för att bedriva personcentrerad vård. I interkulturell kommunikation kan det däremot vara svårt att nå full förståelse på grund av otillräckliga språkkunskaper och kulturella skillnader. Syfte: Syfte med studien var att beskriva betydelsen av språklig och kulturell förståelse i kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artikelsökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Följande sökord användes i sökningar: communication, communication barriers, experience, health care, health personal, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Resultat: Ömsesidig förståelse, språklig och kulturell, är nyckeln för att vårdpersonal ska kunna förstå patienten och bedriva god vård. Resultatet baserades på 15 artiklar och består av tre tema: Kommunikation och relation, Invandrare i vården och Tolkning. Konklusion: Otillräckliga språkkunskaper är ett hinder för invandrare att komma i kontakt med vården, förmedla sina behov och nå full förståelse för given information. För vårdpersonal är språkbarriären ett hinder för att kunna bedriva patientsäker och personcentrerad vård. Båda parter är beroende av en tolk för att uppnå ömsesidig förståelse. / Background: Communication is an exchange of significant information between individuals and can be conveyed through verbal and non-verbal communication. When health personnel establish interpersonal relationships with the patient, mutual understanding will be obtained which is the basis for person-centered care. However, in intercultural communication it can be difficult to achieve full understanding due to insufficient language knowledge and cultural differences. Aim: The aim of this study was to describe the importance of linguistic and cultural understanding in communication between patient and health personnel. Method: A literature study with a systematic approach based on qualitative articles was conducted. Article searches were made in PubMed and Cinahl. The following keywords were used in search process: communication, communication barriers, experience, health care, health personnel, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Results: Mutual understanding, linguistic and cultural, is the key for healthcare professionals to understand the patient and provide good care. The result was based on 15 articles and consists of three topics: Communication and relationship, Immigrants in healthcare and Interpreting. Conclusion: Insufficient language knowledge is an obstacle for immigrants to come into contact with healthcare, communicate their needs and gain full understanding of given information. Language barrier is an interference fpr healthcare professionals to be able to deliver patient-safe and person-centered care. Both parties are dependent on an interpreter to achieve mutual understanding.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en folkhälsoutmaning världen över och i Sverige beräknas 52 % av befolkningen i åldern 16–84 år leva med övervikt eller fetma. Övervikt och fetma blir allt vanligare och en ökad risk för följdsjukdomar tillkommer därigenom. Totalt beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 70 miljarder kronor/år i Sverige. Hälso- och sjukvårdspesonal möter dagligen individer som lider av övervikt och fetma. Sjuksköterskans ansvar är att stödja och motivera patientena till hälsosamma levnadsvanor, vilket gör bemötandet till en viktig faktor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt och fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar söktes fram iCinahl Complete, Discovery, PubMed och SweMed+. Åtta kvalitativa och två kvantitativa studier valdes ut till resultatet. Artiklarna granskades, analyserades samt färgkodades för att identifiera tre teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; vårdrelation, vårdmiljö och skam och skuld. Resultatet visade att förhållningssättet från hälso- och sjukvårdspersonal påverkar personer med övervikt och fetma och studiernapekade på flera brister. I tre artiklar framkom delvis avvikande och positiva resultat av bemötande. Slutsats: Personer med övervikt och fetma upplever fördomar, okunskap och ett bemötande som bidrar till känslor av skam och skuld. Genom ökad kunskap, respekt och lyhördhet kan hälso- och sjukvårdspersonal skapa en mer värdig och tillitsfull relation med patienten. / Background: Overweight and obesity is a public health challenge worldwide. In Sweden, 52% of the population aged 16-84 is estimated to live with overweight or obesity. Overweight and obesity are becoming more common and an increased risk of sequelae is thereby added. In total, the socio-economic costs are estimated at SEK 70 billion/year in Sweden.Healthcare professionals meet individuals suffering from overweight and obesity on a daily basis. The nurse has a responsibility to support and motivate the patients to a healthy lifestyle and this makes the approachimportant. Aim: The aim of the study was to describe how people with overweight and obesity experience the approach of health care professionals. Method: A literature review was done where ten scientific articles were found in: Cinahl Complete, Discovery, PubMed and SweMed +. Eight qualitative and two quantitative studies were selected for the results. The articles were reviewed, analyzed and color coded to identify three themes. Results: The results are presented in three main themes; relations, health facilityenvironment and shame and guilt. They showed that the approach byhealth care professionals can affect people with overweight and obesityand several studies pointed out dificiencys within the care. In three articles, partly deviating and positive results of the approach appeared. Conclusion: People with overweight and obesity experience prejudice and ignorate attitudes that contributes to feelings of shame and guilt. Through increased knowledge, respect and sensitivity, healthcare professionals can createmore dignified and trustfull relations to the patients.

Bakgrund Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för suicidnära personer. Majoriteten av de som i slutänden tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med vården, där första mötet ofta sker tillsammans med sjuksköterskan. Det är inte ovanligt att protokoll och anvisningar för hur vårdpersonalen ska ge dessa personer en fullgod omvårdnad saknas. Detta tillsammans med en bristfällig grundutbildning i ämnet omvårdnad av suicidnära patienter, vilket således tillsammans utgör orsaker till att sjuksköterskan saknar kompetens och redskap när det kommer till hur denna specifika omvårdnad bör utföras. Det betyder att den omvårdnad som ges således enbart kan komma att vara grundad i sjuksköterskans egna egenskaper och åsikter vilket i sin tur leder till en ojämn vård. Syfte Syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnad av suicidnära patienter. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram 15 artiklar som kunde belysa de aktuella aspekterna. En kvalitativ integrerad innehållsanalys grundad av Kristensson (2014) gjordes på alla artiklar i resultatet. Resultat Studien resulterade i sex kategorier av faktorer med underkategorier av betydelse för omvårdnadskvalitén. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa kategorier utgjorde de aspekter som sjuksköterskan ansåg viktiga för omvårdnaden av suicidnära patienter och var avgörande i många fall för att sjuksköterskan skulle känna att de kunde ge god omvårdnad. Viktigast var framförallt en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och relationen mellan dem samt egenskaper som sjuksköterskans besitter och hens utbildningsnivå för att kunna hantera en situation med en suicidnära patient och ge god omvårdnad. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid, kommunicerar och lyssnar på patienten för att kunna bygga upp en god relation tillsammans vilket möjliggör upprättandet av en individuell vårdplan och att en personcentrerad vård utförs. För att sjuksköterskan ska veta hur man går till väga för att skapa en välplanerad omvårdnad för patienten krävs relevant utbildning i bland annat rätt bemötande, omvårdnad, psykisk ohälsa och riskfaktorer för suicid. Ett genuint engagemang i patientens mående och relevant utbildning är grunden i god omvårdnad för suicidnära patienter.

Bakgrund   Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.   Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext.    Metod  En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.   Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.   Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående. / Background  Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.   Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.   Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.   Results  The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.   Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

Bakgrund Humant immunbristvirus, Hiv, är en kronisk virusinfektion som utan behandling leder till Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, vilket är en dödlig sjukdom. Hiv identifierades i början av 1980-talet och då var det främst homosexuella män och missbrukare som drabbades, eftersom Hiv primärt smittar via blod och sexuella kontakter. På grund av dess ursprung finns det föreställningar och fördomar om vilka som drabbas av Hiv. Det har lett till att personer med Hiv utsatts för diskriminering och stigmatisering, både från samhället och hälso- och sjukvårdspersonal. Det har länge funnits behandling som gör risken att föra smittan vidare till någon annan osannolik, men trots det har sjukdomen länge ansetts vara ett av de mest stigmatiserade medicinska tillstånden i världen.   Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Hiv upplever och påverkas av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och resultatet baserades på 19 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från olika länder. Artiklarna identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature med hjälp indexord och en manuell sökning. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en integrerad dataanalys.    Resultat Resultatet visar att personer med Hiv både hade positiva och negativa upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Negativa upplevelser förknippades med stigmatisering, överdrivna försiktighetsåtgärder, bristande sekretess, samt bristande kommunikation. Positiva upplevelser identifierades när hälso- och sjukvårdspersonal visade stöd och empati, hade god kommunikativ förmåga, samt när relationen med mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes god. Kunskapsbrist och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades vara bidragande faktorer till brister i bemötandet, vilket kunde ha negativ inverkan på patienters följsamhet i behandling.  Slutsats Patienter upplevde att kunskapsbrist om Hiv hos hälso- och sjukvårdspersonal var starkt sammankopplat med negativa upplevelser av bemötandet. Negativa upplevelser i form av diskriminering och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonal kunde leda till en lägre grad av psykisk hälsa. Positiva upplevelser av bemötandet associerades med en hög grad av kunskap bland hälso- och sjukvårdsperonal, vilket kunde öka Hiv-positiva patienters hälsa och välbefinnande. / Background Human immunodeficiency virus, Hiv, is a chronic viral infection that without treatment leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, which is a deadly disease. Hiv was identified in the early 1980’s and it was mainly gay men and addicts who were affected, as Hiv is primarily transmitted through blood and sexual contact. Due to its origin, there are notions and prejudices about who is affected by Hiv, which has led to people with Hiv being subjected to discrimination and stigmatization, from society and health care professional. There has long been treatment that makes the risk of passing the infection on to someone else unlikely, despite this, the disease has long been considered one of the most stigmatized medical conditions in the world.  Aim The purpose of this literature review was to investigate how people with Hiv experience and are affected by the encounter from health care professionals.  Method A non-systematic literature review was performed and the result was based on 19 qualitative original scientific articles from different countries. The articles were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature using index words and one manual search. All included articles in the literature review's results were quality reviewed and analyzed through an integrated data analysis.  Results The result shows that people with Hiv had both positive and negative experiences by the encounter from health care professionals. Negative experiences were associated with stigma, excessive precautions, lack of confidentiality, and lack of communication. Positive experiences were identified when health care professionals showed support and empathy, had good communication skills, and when the relationship between patient and provider was experienced as good. Lack of knowledge and prejudices among health care professionals were considered to be contributing factors to shortcomings, which could have a negative impact on patients' treatment adherence.  Conclusions Patients experienced the lack of knowledge about Hiv among health care professionals as strongly linked to negative experiences of the treatment. Negative experiences as discrimination and stigmatization from health care professionals could lead to a lower degree of mental health. Positive experiences from the encounter were associated with a high degree of knowledge among health care workers, which had positive effects on health and well-being of Hiv-positive patients.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla kulturer, i alla delar av världen. Våld kan utspela sig både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Omkring 30 procent av kvinnor över 18 år har, eller kommer utsättas för våld från en partner. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är det som lämnar spår för framtiden. Vårdenheter utbildar inte alltid sin personal tillräckligt, vilket gör hälso- och sjukvårdspersonal osäkra kring hur de ska bemöta situationen, vilket kan resultera i att kvinnan inte blir bemött på rätt sätt. Syfte Att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med 15 vetenskapliga artiklar som underlag. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genom blocksökning med hjälp av SubjectHeadings och MeSH-termer samt titel/abstrakt sökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades artiklarna med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var kvinnors barriärer av tidigare erfarenheter, negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal och positivt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att många kvinnor kände sig svikna av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och hjälpen de fick. Det visade på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal bemöter kvinnorna med empati, att de tar sig tiden att lyssna på kvinnornas berättelser samt ger de adekvat hjälp och stöttning. Ett personcentrerat förhållningssätt vägde tungt hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer för att dem inte ska känna sig som en del av statistiken. Slutsats Studien identifierade kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelse av bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal där flera bristande faktorer belystes. Genom att hälso- och sjukvårdspersonals kunskap kring våld i nära relationer ökar, och kvinnors behov belyses, kan fler våldsutsatta kvinnor erhålla den hjälp de behöver i bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: Bemötande, upplevelse, våld i nära relation, hälso- och sjukvårdspersonal, våldsutsatta kvinnor / Background Domestic violence is a global burden that affects women in all social classes, in all cultures, in all parts of the world. Violence can for example take form psychologically, sexually, and financially. Around 30 percent of women over the age of 18 have or will be subjected to partner violence. The first meeting with an abused woman is what sets the path for future care. Care units do not always educate their staff sufficiently, which makes healthcare personnel unsure of how to handle the situation, which can result in the women not being met with the right attitude. Aim To shed light on how women exposed to intimate partner violence experience the attitudes of healthcare personnel. Method A non-systematic literature review was carried out with 15 scientific articles as a basis. The scientific articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo by block searches using SubjectHeadings and MeSH-terms as well as title/abstract searches. The articles underwent a quality review based of off Sophiahemmet University’sassessment documents for scientific classification and quality. The articles were then compiled and analysed using an integrated analysis. Results The data analysis gave rise to three main categories and eight subcategories. The main categories were women’s barriers of past experiences, negative attitudes from healthcare personnel and positive attitudes from healthcare personnel. The results showed that many women felt let down by healthcare personnel’s attitudes and the help they received. It showed the importance of the healthcare personnel treating the women with empathy, that they took the time to listen to their stories and give them adequate help and support. A person-centred approach weighed heavily with women exposed to intimate partner violence so that they don’t feel like another statistic. Conclusions The study identified women exposed to intimate partner violence experiences of the attitudes of healthcare personnel, where several missing factors where highlighted. By increasing healthcare personnel’s knowledge of intimate partner violence and highlighting women’s needs, more women exposed to violence, can receive the help they need in the meeting with healthcare personnel. Keywords: Attitude, experience, healthcare personnel, intimate partner violence, violence against women

Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.