Bakgrund Endometrios är ett kroniskt sjukdomstillstånd som kan ge diffusa symtom som exempelvis svår menstruationssmärta, smärta vid samlag, fatigue och nedsatt fertilitet. Att leva med endometrios kan påverka individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella välbefinnande i olika grad. För att främja hälsan hos patienter med endometrios och lindra deras lidande har sjuksköterskan en central roll i att erbjuda en trygg och god omvårdnad. En förutsättning för detta är att sjuksköterskan har insikt i patientens perspektiv. Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdrelationer vid endometrios. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Från databaserna PubMed och CINAHL inhämtades artiklar med hjälp av flera olika kombinationer av sökord. En kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar har genomförts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga artiklarna analyserades och sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier; betydelsen av att få känna sig delaktig i vårdrelationen samt att få sina behov tillgodosedda. Resultatet belyser att patienter med endometrios upplever brister i sina vårdrelationer och en avsaknad av ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade värdefulla insikter i hur patienter med endometrios kan gynnas av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdrelationen. Sammanställningen identifierade att patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonal har bristande kunskap om endometrios, ger otillräcklig information och i många fall normaliserar deras symtom. Resultatet pekar på behovet av en förbättring inom endometriosvården. Ökad kunskap och förståelse för patientens upplevelse av vårdrelationen kan bidra till ökat välbefinnande. / Background Endometriosis is a chronic medical condition that can cause diffuse symptoms such as severe menstrual pain, pain during intercourse, fatigue and reduced fertility. Living with endometriosis can affect the individual’s physical, psychological, social, and existential wellbeing to varying degrees. To promote the health of patients with endometriosis and alleviate their suffering, the nurse has a central role by offering safe and good care. A prerequisite for this is that the nurse has insight into the patient’s perspective. Aim The aim of this study was to describe patients with endometriosis and their experience of patient-healthcare professional relationships. Method A non-systematic literature review based on 17 scientific articles with qualitative,quantitative and mixed methods. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various combinations of search terms. A quality review of included articles has been carried out based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results of the scientific articles were analyzed and compiled with an integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories; the importance of feeling involved in the patient-healthcare professional relationship and having one's needs met. The result highlight that patients with endometriosis experience shortcomings in their patient-healthcare professional relationships and a lack of a person-centered approach. Conclusions This literature review showed valuable insights into how patients with endometriosis can benefit from a person-centered approach in the patient-healthcare professional relationship.The compilation identified that patients feel that healthcare professionals have a lack of knowledge about endometriosis, provide insufficient information and, in many cases,normalize their symptoms. The result points to the need for an improvement in endometriosis care. Increased knowledge and understanding of the patient’s experience of the patient-healthcare professional relationship can contribute to increased well-being.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället. Studier visar att patienter med psykisk ohälsa har ökad risk att drabbas av somatisk komorbiditet jämfört med övriga populationen. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället för personer med psykisk ohälsa och detta leder till att dessa patienter kan ha svårt att uppsöka somatisk hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att utforska hur patienter med psykisk ohälsa upplever att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes efter i databaserna PsycINFO och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av Colaizzis fenomenologiska analysmetod. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Joyce Travelbees interaktionsteori användes som teoretisk referensram för litteraturöversikten.  Resultat: Sju teman identifierades som beskrev hur patienter med psykisk ohälsa upplevde att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård; bortprioritering av psykisk ohälsa, stigmatisering, strukturella hinder, personliga förutsättningar, bemötande, bristande kunskap och positiva erfarenheter.  Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa hade olika erfarenheter av att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Dessa erfarenheter var ofta negativa vilket gjorde att patienterna undvek att söka hjälp för sin somatiska hälsa. Stigmatisering och bristande kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal var två vanligt förekommande problem som de flesta deltagare hade varit med om. Mer utbildning om psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård samt till sjukvårdsstuderande behövs. / ABSTRACT Background: Mental health is a growing public health problem that effects both individuals and the society. Studies shows that patients with mental health problems have higher risk for physical comorbidity than the general population. While stigma is a major problem in society for patients with mental health problems this leads to difficulties when seeking somatic healthcare.  Aim: The aim was to explore how patients with mental illness experience seeking out and receiving treatment within somatic healthcare.  Method: Literature review based on 11 qualitative original articles. The studies has been searched for via the databases PsycINFO and PubMed. The studies were analyzed using Colaizzi's phenomenological method. Quality review of the articles were conducted with Statens beredning för medicinsk och social utvärderings review template. Joyce Travelbee's interaction theory was used as the theoretical framework for this literature review.  Result: Seven themes were identified which described how patients with mental illnesses experienced seeking and getting treatment within somatic healthcare; deprioritization of mental illness, stigmatization, structural barriers, personal conditions, treatment, lack of knowledge and positive experiences.  Conclusion: Patients with mental health problems have different experiences of seeking and getting treatment within somatic healthcare. Often these experiences were negative and led the patients to avoid seeking help for their somatic illnesses. Stigmatization and lack of knowledge about mental illness were two common problems that most participants have experienced. More education on psychiatric illness for healthcare professionals in somatic care and healthcare students is needed.

Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Bakgrund: Personer med ADHD har ofta nedsatta exekutiva funktioner, vilket kan försvåra social interaktion. Även vid autismspektrumtillstånd förekommer exekutiv dysfunktion, och där har tidigare studier visat ett behov av att ta hänsyn till detta vid vårdrelaterat bemötande. Det finns begränsad kunskap om hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet var att utforska hur personer med ADHD upplever bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ design med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer med ADHD-diagnos. Resultat: Tre huvudkategorier kunde formuleras utifrån intervjumaterialet: Brist på tydlighet, bristande respekt för individ och autonomi samt begränsad kunskap om ADHD hos vårdpersonal. Informanter upplevde otydlighet i kommunikation och struktur och en känsla av att vårdpersonalen inte hade respekterat deras person eller autonomi. De beskriver också hur tidsaspekten blir ett problem: att behöva vänta på olika moment och inte veta hur länge de behöver vänta. Okunskapen om ADHD kändes besvärande. Informanter upplevde att vårdpersonalen hade låst sig vid en begränsad kunskap om ADHD istället för att se personen de hade framför sig. Studiens teoretiska referensram, Joyce Travelbees interaktionsteori, understryker betydelsen av kommunikation och interaktion i omvårdnadssituationen för att adekvat vård ska kunna ges till den unika patienten, och att en förutsättning är att sjuksköterskan vill hjälpa men också har förmågan att göra det.  Slutsats: Informanter i studien upplevde brister inom i huvudsak tre områden: tydlighet i kommunikation och struktur, respekt för deras person och autonomi samt vårdpersonalens kunskapsnivå gällande ADHD. Det är viktigt att patienter bemöts efter sina särskilda förutsättningar. Patienter med ADHD är inte en homogen grupp: graden och omfattningen av svårigheter kan skilja mycket, även mellan individer som uppfyller samma subdiagnos. Sjuksköterskan kan använda dessa kunskaper för att förbättra individanpassningen av bemötande och omvårdnad av personer med ADHD. / Background: People with ADHD often have impaired executive functions, which can hamper social interaction. Also in autism spectrum disorders executive dysfunction occurs, and here previous studies have demonstrated a need to take that into account in health-related personal treatment. There is limited knowledge about how people with ADHD are experiencing personal treatment in health care. Aim: The aim was to explore how people with ADHD are experiencing personal treatment in health care. Method: The study applied a qualitative design with descriptive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight people with ADHD diagnosis. Results: Three main categories could be formulated on the basis of the interview material: Lack of clarity, lack of respect for individual and autonomy, and healthcare professional’s limited knowledge about ADHD. The informants experienced a lack of clarity in communication and structure and a feeling that the staff had not respected their person or autonomy. They also describe how the time factor becomes a problem: having to wait for different moments and not knowing how long they will have to wait. Ignorance of ADHD was perceived troublesome. Informants felt that caregivers often stuck to limited understanding of ADHD instead of seeing the person they had in front of them. The study's theoretical framework, Joyce Travelbee’s interaction theory, emphasizes the importance of communication and interaction in the nursing situation to care adequately for the unique patient, and that a prerequisite is that the nurse wants to help but also has the ability to do so. Conclusion: Informants in the study experienced shortcomings in mainly three areas: clarity in communication and structure, respect for their person and autonomy, as well as the healthcare professionals' level of knowledge regarding ADHD. It is important that patients are treated according to their particular conditions. Patients with ADHD are not a homogeneous group: the severity and the extent of the difficulties can be very different, even between individuals who meet the same subdiagnosis. Healthcare professional’s can use this knowledge to improve the personalization of treatment and care of people with ADHD.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information.   Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram.   Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag. Majoriteten av de tillfrågade anser att papperslösa ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.   Slutsatsen av denna studie är att det finns ett behov av information och riktlinjer gällande handläggning av papperslösa i Landstinget i Uppsala län. / The aim of this study was to investigate knowledge and opinions concerning undocumented migrants’ access and right to health care among employees within the primary health care sector in the county council of Uppsala. An additional aim was to investigate whether there is information available about management of undocumented migrants at the workplaces, and if so what the employees think about it and what kind of information they wish to receive.   The study is quantitative with a descriptive design. 86 employees at primary health care centres within the county of Uppsala answered questionnaires concerning knowledge and opinions about legislation as well as access to and demand for information concerning undocumented migrants. Collected data was compiled using Microsoft Excel and was then presented in tables and diagrams.   The result of the study indicates that there is a lack of knowledge among employees within the primary health care sector concerning legislation on undocumented migrants’ access to health care. According to the employees’ knowledge there is no information available at the workplace concerning undocumented migrants, and nearly everyone requested information of some kind. The majority of the employees are of the opinion that undocumented migrants should have the same right to health care as Swedish citizens.   The conclusion of this study is that there is a need for information and guidelines concerning management of undocumented migrants in the county council of Uppsala.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk sjukdom som successivt försämrar det mänskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslängd. Detta innebär att antalet personer med HIV kommer att öka och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vårdkontexter än enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmärksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte då finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var två kvantitativa och åtta kvalitativa. Följande sökord användes: nursing, healthcare, HIV, patient, experience, stigma, discrimination och isolation. Artiklarna granskades genom att identifiera meningsbärande begrepp, likheter och olikheter som sedan bildade resultatet. Resultat: Bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen beskrevs av personer med HIV bestå av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det var inte ovanligt att vårdpersonalen undvek personer med HIV helt och hållet. Personer med HIV uttrycker starka åsikter om vikten av kontinuitet i vården och goda relationer till vårdpersonalen. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons interaktionsteori samt konsensusbegreppen. I samband med detta jämfördes även hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande mot personer med HIV med personer med Hepatit-C. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic disease that progressively impairs the human immune system. Today, there are medical treatments that allow people with HIV to live longer than before. This means that the  number of people with HIV will increase and healthcare providers will be able to meet these people in several nursing context than just the HIV-specific context. HIV has been a noted disease since the 1980s and the discrimination and stigma that the disease met remains today, despite national and global laws and guidelines. Aim: The aim of this literature review was to describe how people with HIV are experiencing health care provider’s attitudes. Method: The method of this literature review included ten scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. Following search terms were used: nursing, healthcare, HIV, patient, experience, stigma, discrimination and isolation. Two articles were quantitative and eight were qualitative. These articles were examined by identifying meaningful concepts, similarities and differences that formed the result. Results: According to people with HIV the healthcare providers’ attitudes included prejudice, stigma and discrimination. It was not uncommon for caregivers to avoid people with HIV altogether. People with HIV expressed strong opinions about the importance of continuity of care and good relationships with caregivers. Discussions: The result of the literature review was discussed based on Jean Watson's interaction theory about the centre of caring in the healthcare encounter and the consensus concepts. The healthcare providers’ attitudes towards people with HIV were compared with people with Hepatitis-C.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna. / Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.

Bakgrund: Sjuktalen har ökat till följd av psykisk ohälsa världen över. En av de främsta orsakerna till detta har varit den ökade förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom. En grupp som har varit extra utsatt är personer i inom yrken i hälso- och sjukvården. Idag fokuseras det huvudsakligen på behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom i forskning och praxis och det finns begränsad kunskap och initiativ kring primär- och sekundärprevention för utmattningssyndrom. Det är dock viktigt ur både ett individ- och samhällsperspektiv att förebygga utmattningssyndrom då utmattningssyndrom är ett allvarligt tillstånd som kan leda till stort lidande för individen och lång sjukfrånvaro från arbetslivet, vilket även är kostsamt för samhällsekonomin. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka skyddsfaktorer mot utmattningssyndrom hos personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar uppfyllde inklusion- och exklusionskriterierna och matchade forskningsfrågorna. Dessa lästes igenom. En tematisk analys av studiernas resultat genomfördes och resulterade i ett övergripande tema och fem underteman. Resultat: Resultatet beskriver faktorer som skyddar mot utmattningssyndrom för personer inom yrken i hälso- och sjukvården. Exempel på dessa faktorer var vikten av autentisk och god arbetsmiljö, känsla av egenmakt och kontroll, deltagande i meningsfulla aktiviteter, återhämtning och praktiska tekniker som exempelvis mindfulness, yoga och bildterapi. Att få socialt stöd från närstående, kollegor och exempelvis kuratorer och präster var även en viktig faktor för att skydda mot utmattningssyndrom. Slutsats: Skyddande faktorer för utmattningssyndrom finns på både individ-, organisations- och samhällsnivå och bör beaktas i utvecklingen av förebyggande insatser för utmattningssyndrom.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.