Syftet med studien är att undersöka förskolebarnens upplevelser av fysiska aktiviteter och hälsosam kost. Studien kännetecknas av en kvalitativ ansats och data samlades in genom strukturerade intervjuer med sex barn från två olika förskolor. Barns perspektiv står i centrum för studien och studien bygger på fenomenologisk ansats, där bernens upplevelser av rörelse och mat är i fokus. Resultatet presenteras utifrån barnens beskrivningar om begreppen rörelse och fysisk aktivitet på förskolorna. Förskola A gav uttryck för olika aktiviteter som de utför i sin vardag oftast utomhus, och på förskola B ger barnen andra beskrivningar. De tänker rörelse som olika rörelselekar de leker både inne och ute och fysisk aktivitet som olika beskrivningar på sport. Barnen är medvetna om kostens roll för deras hälsa och vikten av att äta varierande för deras välbefinnande. De flesta barnen tyckte att det är gott och nyttigt att äta vanlig kost i form av grönsaker, kolhydrater och kött. Barnen hade kunskaper om att söta saker kan skada deras hälsa och därför bör de äta mindre utav det för att de ska må bra. Sammantaget visar studien därmed att förskolebarnen tänker att fysisk aktivitet är kopplade till utomhus samt att rörelse handlar om lek. Studien visar att förskolebarnen tycker om att röra på sig samt att det ger dem glädje. Kosten har förskolebarnen beskrivit genom sin upplevelse och erfarenheter om matsituationerna i förskolan, vilket de inser att kosten är viktig för kroppen och att de bör äta varierad mat men i relation till deras intresse.

Konflikter är ett vanligt förekommande arbetsmiljöproblem förorganisationer som kan påverka de anställdas hälsa negativt. Sättet som individen väljer att hantera konflikter kan även påverkan hälsan genom stress och ångest. Samverkandekonflikthantering tolkas som den strategi som är mest gynnsam för hälsan. Tidigare studier har visat på att det finns ett samband mellan samverkande konflikthantering och det ledarskap som utövas av chefen, dessa har utförts i utländsk kontext. Därför behövs det även studier inom ämnesområdet som förekommer i svensk kontext. Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan uppfattat ledarskap och självrapporterad samverkande konflikthantering hos arbetstagare. Studien var av en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign, som genomfördes med en webbaserad enkätundersökning. Urvalet bestod av 32 kommunanställda. Analyserna genomfördes i SPSS version 27. De analysmetoder som genomfördes var en multipel regressionsanalys, korrelationsanalys och ett t-test. Resultatet visade att det inte fanns statistiskt signifikant samband mellantransformativt ledarskap och samverkande konflikthantering, p>.05. Transaktionsledarskapet och samverkande konflikthantering visade inte något statistiskt signifikantsamband med varandra. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellansamverkande konflikthantering och låt-gå ledarskap. Det fanns ett positivt statistiskt signifikant samband med samverkande konflikthantering och ålder p=.044. Studien visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan ledarskapet och en samverkande konflikthantering. Ålder visade på en indikation till att kunna påverka valet av en samverkande konflikthantering. Denna studie hade ett litet stickprov vilket kan innebära att det finns en risk att resultatet inte speglar population.

Uppsatsen har som syfte att undersöka om fyra restauranger i Malmö använder sig av nudging via grafisk design för att få folk att konsumera mer hälsosamt. Problemet är att fetma och dess följdsjukdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar även trenden med att äta ute. Jag har därför gjort en komparativ visuell analys av fyra menyer från restauranger i Malmö. Slutresultatet visade att de använder sig av såväl typografi som färg, hierarki och bilder som nudgingmetoder för att marknadsföra sina maträtter, men inte för att främja de mer hälsosamma alternativen. Genom min undersökning kan jag ge en grundläggande förståelse för begreppen menypsykologi och nudging, och hur man kan leda människor till att välja mer hälsosamma alternativ när de äter på restauranger.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ”Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar”, ”Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra” samt ”Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion” . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt. Att försöka stödja en familj när föräldrarna saknade insikt var en svår balansgång som krävde ett professionellt bemötande. Distriktssköterskornas förförståelse, erfarenheter, fördomar och attityder påverkade säkert medvetet eller omedvetet deras bemötande och familjernas reaktioner. De kunde ibland känna frustration när familjerna var ointresserade av det stöd de hade att erbjuda. Tvärprofessionellt samarbete förekom sällan.                       Slutsats: Det är betydelsefullt att som distriktssköterska vara medveten om att inte alla uppfattar övervikt som ett problem. Egna förutfattade meningar och värderingar kan påverka samspelet med familjerna. Föräldrarnas insikt och motivation är helt avgörande för att distriktssköterskor ska kunna stödja familjerna till en mer hälsosam livsstil. / Background: Obesity is an international health problem. Early intervention of child care is important and can avoid and prevent future complications. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle. Methodology: Qualitative interviews were conducted with eight district nurses in child health care in southern Sweden. The analyses of the interviews were done by manifest qualitative content analysis. Results: Study findings are reported in three categories:”Relationships between district nurses and parents”, “The importance of parents' awareness and willingness to change” and “Supporting families to healthy nutrition and exercise”. The study showed that parents understanding and willingness to change and motivation was the key to change to a healthier lifestyle when a child was overweight. Trying to support a family when parents lacked insight was a difficult balancing act that required a professional approach. District nurses' pre-understanding, experiences, prejudices and attitudes may affect their treatment and family reactions consciously or unconsciously. They could sometimes feel frustration when families were not interested in the support they had to offer. Multidisciplinary collaboration was infrequent. Conclusion: It is significant that district nurses are aware of that not all perceive obesity as a problem. Own preconceived ideas and values can affect the interaction with families. Parents’ knowledge and motivation are determining factors for district nurses to support families to a healthier lifestyle.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Bakgrund Att förse kroppen med bränsle efter en natts fasta är en god idé. Frukost har fått benämningen som dagens viktigaste måltid. Frukostkonsumtion har generellt sett positiva effekter på kognitiv prestanda jämfört med utelämnande av frukost. Samtidigt har nyligen utförd forskning visat motsatsen. För att ta reda på vad som är viktigt för ungdomar och deras frukostvanor, genomfördes en kvalitativ studie då sådan saknas, för att belysa ämnet och för att få en djupare förståelse för frukostsituationer bland elever på högstadiet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Metod Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, en semistrukturerad intervjuguide med förutbestämda frågor där varje respondent, högstadieelever från olika delar av landet, fick samma huvudfrågor. Vi genomförde tolv intervjuer med inspelningsmaterial mellan 20–45 minuter. Data samlades in digitalt. Efter transkribering, plockades syftesrelaterade meningsenheter ut, dessa kodades och placerades ut i slutgiltiga kategorier, som resultatdelen baserades på. Resultat Resultaten som framkom i undersökningen svarade mot frågeställningarna om hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Respondenterna uttryckte sig angående ork och energi samt frukostens näringsinnehåll. De resonerade om hur stor betydelse sällskapet hade samt sociala medier, föräldrar och skolans påverkan på frukostsituationen. Respondenterna resonerade kring hur stress kunde påverka frukostval samt för hur vanor ändrades på grund av säsong. Slutsats Respondenterna hade en medvetenhet om att de behövde energi på morgonen för att orka med sina aktiviteter om dagarna. Sällskapet hade stor betydelse för en trevligare frukostsituation. Sociala medier och föräldrar inspirerade till goda frukostvanor. Gemensamt för alla respondenter var att de ville utöka sina kunskaper om att skapa mer hälsosamma matvanor men att de inte gavs möjlighet till tillräckligt med kunskap om ämnet i skolan. / Background Providing the body with fuel after a night of fasting is a good idea. Breakfast has been named the most important meal of the day and breakfast consumption has generally had positive effects on cognitive performance compared to omitting breakfast. Recent research has however shown the opposite. In order to find out what is important for adolescence and their breakfast habits, a qualitative study was conducted, to illustrate the subject from a wider angle. Objective The aim of the study was to investigate how adolescence reason about their breakfast situations. Method We used qualitative interviews as a data collection method, a semi-structured interview guide with predetermined questions where each respondent, high school students from different parts of the country, were given the same questions. We conducted twelve interviews with recording material between 20-45 minutes. Data were collected digitally. After transcription, purpose-related sentence units were picked out, coded and placed in definitive categories, on which the results section were based. Results The results that emerged from the interviews with young people reason about their breakfast situations. The respondents commented on energy- as well as the nutritional intake of breakfast. They reasoned about the importance of society as well as social media, parents and the school's impact on the breakfast situation. The respondents reasoned about how stress could affect breakfast choices and how habits changed due to the season. Conclusion The respondents had an awareness that they needed energy in the morning to cope with their activities during the day. The company was of great importance for a nicer breakfast situation. Social media and parents inspired good breakfast habits. Common to all respondents was that they wanted to expand their knowledge of creating healthier eating habits but that they were not given the opportunity to have sufficient knowledge of the subject in school.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser samt påverkan på medarbetaren av en hälsofrämjande organisationskultur. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. En kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, sex män och fyra kvinnor vars ålder varierade mellan 25–63 år. För att bearbeta det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i fyra övergripande huvudteman. Studiens resultat visade att medarbetarna har en genomgående positiv upplevelse av den hälsofrämjande organisationskulturen. De mest framträdande upplevelserna som framkom var att de hälsofrämjande aktiviteterna ledde till en bättre sammanhållning, bättre välmående samt en känsla av inkludering. Respondenterna upplevde att organisationen valde att investera i sina arbetstagares hälsa och välmående. Samtliga respondenter kunde även identifiera sig med den hälsofrämjande organisationskulturen.

No description available.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.