Syftet var att undersöka äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Att respektera individens rätt till självbestämmande och inflytande är grundläggande värden och förhållningssätt i svensk äldreomsorg. Rambeslut i hemtjänsten är ett salutogent arbetssätt som syftar till att i högre utsträckning stärka individens möjlighet till självbestämmande och att utöva inflytande över insatsernas utformning avseende hur och när de ska utföras. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den salutogena teorin.   Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta äldre personer deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna ingick i ett pilotprojekt där rambeslut skulle utvecklas för att därefter införas för alla hemtjänstkunder i den aktuella kommunen.   Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver äldres uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Kategorierna inkluderade 1) de äldres vaga uppfattningar om innebörden av begreppen, 2) vad de äldre tycker är viktigt att ha inflytande över och 3) att de äldre uppfattar sig ha inflytande i stunden men inte i planeringen. De äldre uttryckte bland annat att det är viktigt att ha inflytande över när man ska få sin hemtjänst, hur städningen utförs och att det finns flexibilitet utifrån dagsform. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det som de äldre tycker är viktigt att ha självbestämmande och inflytande över stämmer väl överens med intentionerna för införandet av rambeslut. En annan slutsats är att de äldre uppfattar att de har självbestämmande och inflytande i stunden, i den faktiska vardagen, men inte i själva planeringen av insatserna. En tredje slutsats är att samtliga tre salutogena faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är essentiella för att rambeslutets intentioner om ökat självbestämmande och inflytande ska uppnås. / The objective was to examine older people’s perceptions of autonomy and influence related to Framework Decision in Home Help Services. Respect of individual's rights of autonomy and influence are fundamental values and attitudes in Swedish elderly care. Framework Decision in the Home Help Services has the main goal of strengthening the individual’s right to decide for himself and have influence over how the Home Help Service should be carried out and when it should be performed.   The study was conducted using qualitative method. Eight older persons participated in semi-structured interviews. The interviews were taped and transcribed verbatim, and the data was analyzed using qualitative content analysis. The participants were part of a pilot study aimed at developing Framework Decisionsin Home Help Services that subsequently would be implemented for all home care clients in the municipality.   The analysis resulted in three categories that describe the older persons’ perceptions of autonomy and influence related to the Framework Decision in Home Help Services. The categories included 1) the older persons have vague notions about the meaning of the terms, 2) what the older persons think is important to have influence over, and 3) that the older persons perceive themselves to have influence in the moment but not in the planning. The participants expressed, among other things, that it is important to have control over when to get help service, how the cleaning is carried out and that there is flexibility on daily basis. One conclusion that can be drawn from this is that the things the older persons think is important to have self-determination and influence over is in line with the intentions of the introduction of the Framework Decision. Another conclusion is that the older persons feel that they have autonomy and influence in the moment, in the actual everyday life, but not in the planning of activities. A third conclusion is that all three salutogenic factors, comprehensibility, manageability and meaningfulness, are essential in order to achieve the Framework Decision’s intentions of greater autonomy and influence.

This dissertation aims at analyzing mindfulness as a concept and a multidimensional phenomenon in its historic and primordial but also contemporary contexts. In the course of examining this more general question, this dissertation targets four specific objectives: 1) classifying existing definitions of mindfulness, 2) critically analyzing and interpreting the Buddhist and Western interpretations and practices of mindfulness, 3) elaborating on the social and existential dimensions of mindfulness, and 4) applying these dimensions in advancing the notion of mindful sustainable aging in the context of successful aging. Paper I examines and assesses the numerous definitions of mindfulness that have been presented over the years by a wide range of scholars from a variety of disciplines. Paper II traces the roots of modern mindfulness in Buddhism. It continues by exploring the utility and practices of mindfulness in the context of social work. The definitions provided in Paper I and the Buddhist underpinnings discussed in Paper II call attention to the fact that in addition to the more commonly considered physical and mental dimensions, mindfulness contains a social and an existential dimension as well – dimensions that remain under-researched and not well understood. To redress this imbalance, Paper III elaborates on these two latter dimensions, emphasizing their potential to enhance health, wellbeing and meaning in life. Paper III further argues that a more nuanced understanding of physical, mental, social and existential mindfulness can be obtained by examining the interconnectedness of all four fields. Paper IV continues the discussion of the social and the existential dimensions of mindfulness with specific emphasis on their utility for successful aging, and advances the notion of mindful sustainable aging. Paper IV highlights the potential of mindfulness for living a meaningful life and boosting the elderly’s capacity to find deeper meaning in their final stage of life.

Med en åldrande befolkning ökar vikten av att finna faktorer som kan bidra till bättre hälsa och funktion hos äldre personer. Personer med god lungfunktion lever längre och hälsosammare. Syftet med denna studie var att undersöka lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelåldern upp till hög ålder. För att öka förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och lungfunktion i hög ålder undersöks även sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och fysisk aktivitet i hög ålder.   Två nationellt representativa undersökningar har använts, levnadsnivåundersökningen (LNU) och undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). Deltagarna har intervjuats vid tre tillfällen; i medelåldern (ålder i genomsnitt 53 år) sen medelålder (i genomsnitt 61 år) och i hög ålder (i genomsnitt 81 år) med en genomsnittlig uppföljningstid på 24-30 år.     Resultaten från den longitudinella studien visar att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med lungfunktion i hög ålder. Detta samband blir mindre starkt när även fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen, men består. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och lungfunktion i hög ålder. Resultaten visar även att fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Sammanfattningsvis visar denna studie vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla en god lungfunktion i hög ålder. Att satsa på preventiva insatser som främjar fysisk aktivitet, och då även inkludera de allra äldsta (76+), är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande. / Finding predictors of good health and function in older age has become even more important as populations are aging all over the world. Individuals with good lung function live longer and healthier lives. The aim of this study was to investigate the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function in old age, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in old age was also studied.   Two Swedish studies based on nationally representative samples, linked at the individual level, were used in this study, the Level of Living Survey (LNU) and the Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The Average follow-up time was 24-30 years.   The results from this longitudinal study show that physical activity in late midlife was associated with lung function in older age. This association was attenuated when physical activity in older age was adjusted for in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and lung function in older age. Moreover, physical activity in late midlife was associated with physical activity in older age.   In summary, this study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages for good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form av physical activity, and also including the oldest old (76+), are vital to be able to promote healthy aging. / Work related stress across the life course and late-life cognitive and physical function: Which modifiable social and lifestyle factors promote resilience?

Studien bygger på antagandet om att de som invandrar sent i livet har vissa odds emot sig, som kan göra dem starkt mottagliga för psykisk stress, isolering och ensamhet. Denna studies syfte är att studera och fördjupa kunskaperna om erfarenheter och uppfattningar hos anhöriga till äldre assyrier/syrianer avseende formell omsorg, informell omsorg samt deras upplevelser av hur det är för dem att vara anhörig. Utifrån studiens explorativa syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie, där data analyserades med innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Deltagarna var 13 informanter från länderna: Turkiet, Syrien och Irak, vilka är informella omsorgsgivare till en äldre närstående. Informanternas närstående äldre har kommit till Sverige sent i livet och huvudparten av dem är analfabeter. Den ansvarsfulla anhörigrollen går som en röd tråd genom resultatet i denna studie. Här framträder ambivalenta känslor inför uppdraget, glädjen av att få återgälda det man själv har fått av sina föräldrar som barn samtidigt som man upplever bundenhetskänslor. Slutsatser dragna från denna studie är att den anhöriges ansvar aldrig tar slut. Att en omsorg, vilken inte upplevs erbjuda den äldre personen möjligheten att bli förstådd, kommer att upplevas som otillräcklig. Uppfattningar framkommer om att det finns olika sätt att se på hur omsorgen ska tillgodoses hos yngre och äldre generationer, vilket också visar sig höra samman med vilka förutsättningar individen har för attta emot formell så väl som informell omsorg. I studien visade det sig vara viktigt att bli sedd av den formella omsorgen. För informanterna innebar det att bli lyssnad på, bli visad tillit, få ekonomisk ersättning för arbetet samt kunskap om hur omsorgen ska ges. / "It is impossible to resign". The study is based on the assumption that those who immigrate late in life have some odds against them that can make them highly receptive to mental stress, isolation and loneliness. This study aims to deepen the knowledge of the experiences and the perceptions the family members of elderly Assyrians/Syriacs have concerning formal care, informal care and their experiences as next of kin. Based on the exploratory purpose of the study semi structured interviews were conducted with 13 participants from: Turkey, Syria and Iraq, all of them providers of informal care for their older relatives who are late in life migrants in Sweden, and the majority of them beeing illiterate. A clearly perceptible theme in the study is that of being the responsible next of kin. The struggle for relatives to cope with the care giving demands induces both feelings of restriction as well as the satisfaction of being able to return the care that was once offered. Conclusions drawn from this study is that the responsibility of the caring next of kin never ceases. Another conclusion is that care which is not perceived to offer the older person the possibility to be understood will be perceived as insufficient. Ideas appear that there are different ways of looking at how care should be provided by younger and older generations, which is also associated with the personal conditions for receiving formal as well as informal care. It proved to be important to be recognized by the formal care. For the participants it entails to be heard, to be shown trust, to receive financial compensation for their care and knowledge of how care should be provided.

Background:  Previous research have found that different factors have associations with the level of function. Only few studies investigate the population of older adults with movement disabilities.  Objective: The objective was to investigate how childhood socioeconomic status, education, gender, rural/urban living, and cohort affects functioning in late adulthood for people with movement disabilities. Six hypotheses were tested.  Method: The sample was selected from the Swedish Adoption/Twin Study of Aging, and consisted of n=69 older adults with self-reported movement disability, mean age 78 years. They have all participated in motor function testing, which is an objective measure of function. Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test and binary logistic regressions were performed.  Result: No significant difference were found between low/high childhood socioeconomic status, low/high education, men/women, rural/urban, and early/late cohort. Associations were found between age, urban living, later cohort and poorer functional level.  Conclusion: The results indicate that the older adults from Sweden aging with a movement disability might have equal opportunity to develop and maintain functional ability. The participants all have a movement disability and it is possible that the disability is the main factor determining the functional level.

The aim of this study is to investigate how older adults were affected by the COVID-19 restrictions that were put in place by the Swedish Health Authority during the first wave of the COVID-19 pandemic to protect them and the roles played by social workers during the pandemic. A qualitative study was conducted whereby two older adults aged seventy and two practising professional workers were interviewed, and their responses analyzed using thematic analysis. The results showed that one of the older adults felt isolated, while the other did not have the same experience. The social workers on the other hand felt that they were responsible for the lives of their clients as well as that of their staff.

Bakgrund: Många äldre vill vårdas i hemmet och anhöriga står för majoriteten av stödet och omsorgen. Anhöriga beskriver att det är viktigt att vara delaktiga i vården. Vårdpersonal har ett ansvar för att hitta möjligheter till delaktighet och sjuksköterskan har en ledande roll i att stödja anhöriga. Anhörigas stöd och hjälp till sina äldre närstående är en avlastning för vården och fyller en samhällsbärande funktion.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra anhöriga delaktiga i hemsjukvård av äldre personer samt vad som utgör möjligheter respektive hinder för delaktighetsgörandet.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in via elva semistrukturerade intervjuer som genomfördes med två specialistsjuksköterskor och nio allmänsjuksköterskor. Materialet analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det framkom hur sjuksköterskorna gjorde anhöriga delaktiga och det gjordes utifrån olika perspektiv till exempel information, kommunikation, utbyte av kunskap och att skapa relationer. Samtidigt beskrevs olika aspekter som ansågs underlätta eller försvåra delaktighetsgörandet. Sjuksköterskorna uttryckte att delaktighetsgörandet var ett ständigt görande beroende av många olika faktorer dels vem sjuksköterskan, den anhörige och vilken situationen var. Sjuksköterskornas kunskap om delaktighetsgörandet ökade med deras yrkesverksamma år.   Slutsats: Anhörigas delaktighet i vården ansågs vara värdefull, deras stöd till närstående var en resurs för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna efterfrågade mer stöd från organisationen och möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla ytterligare kunskap om anhörigas delaktighet i vården. / Background: Many elderly people want to be cared for at home and relatives provide most of the support and care. Relatives say it is important to be involved in the care. Healthcare professionals have a responsibility to find opportunities for participation and the nurse has a leading role in supporting relatives. Relatives support and help to their elderly is a relief for care and fulfils an important function for the society.    Aim: To describe nurses experiences of involving relatives in homecare of elderly people and what makes opportunities and difficulties to participation.   Methods: To respond to the aim of the study a qualitative interview study with an inductive approach was used. The material was collected through eleven semi-structured interviews. Two specialist nurses and nine general nurses participated. The material was analyzed in a qualitative content analysis.  Results: It appears how the nurses involved the relatives, and it was done from different perspectives, such as information, communication, exchange of knowledge and relationships. At the same time nurses described various aspects that were considered to make opportunities and difficulties for involving relatives. Nurses expressed that participation was constantly doing depending on many factors, who the nurse, the relative and what situation it was. The nurse’s knowledge about participation and involving relatives had increased with their working years.  Conclusion:  Relative’s participation was considered valuable for the nurses, their support to the older person was a resource for the nurses. The nurses requested support from the organization and ability to develop more knowledge about relatives' participation in care.

A growing number of studies have been addressing the use of technology in dementia care. As traditional views of society focus mostly on the symptomatic aspects of dementia, the use of technology is limited to people’s impairments. However, critical dementia aligned with the third wave of Human-Computer Interaction (HCI) adopted a more holistic approach that goes beyond individual cognitive functions. In this paper, I will (1) present findings about the experience of practitioners and family members of people with dementia (PwD) in a long-term care residence in Rio de Janeiro, Brazil; (2) Present and discuss digital design solutions for the well-being of PwD in the field of art therapy, Internet of Things (IoT), augmented technology and multisensory environment, and (3) Propose interaction qualities to solidify the epistemological shifts of HCI in the context of dementia care. The overall aim of this paper is to understand the psychological and social needs of PwD in the context of a long-term care institution and suggest a design approach that leads to digital artifacts that enhance engagement and social connectedness for the wellbeing of PwD.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige och världen som har behov av hälso- och sjukvård i hemmet ökar. I Sverige sker en omställning av hälso- och sjukvården till God och nära vård i vilket patientens delaktighet är central. Fysioterapeuter som arbetar med äldre patienter i ordinärt boende behöver arbeta personcentrerat och stötta patienten med sin egenvård för att möjliggöra delaktighet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av äldre patienters delaktighet i sin rehabilitering i ordinärt boende.   Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes med fysioterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur resultatet framkom tre övergripande kategorier: 1) Faktorer som möjliggör delaktighet,  2) Delaktighetens barriärer och 3) Ett mer självständigt liv.  Slutsats: Ökad patientdelaktighet kan leda till bättre behandlingsresultat, förbättrad hälsa, mer självständiga patienter och egenmakt för patienten. Att fysioterapeuter arbetar strukturerat personcentrerat och aktivitetsinriktat, genom att lyssna in och vägleda patienten samt ge stöd till egenvård, kan främja patienternas självständighet. Fysioterapeuters yrkeserfarenhet samt tydliga aktivitetsmål bidrar till personcentrerad behandling. Anhörigas inställning, patientens förmåga och vilja att delta, brist på erfarenhet i yrket samt brist på tid, resurser och personalens arbetsmiljö i patientens hem visade sig vara barriärer för delaktighet. / Background: The number of older people in Sweden and globally who need health care at home is increasing. In Sweden, care is being transformed into Good and close care (Directly translated from God och nära vård), of which the patient's participation is central. Physiotherapists who work with older patients in ordinary housing need to work person-centred and support the patient with their self-care to enable participation. Aim: The aim of the study was to describe physiotherapists 'experience of older patients' participation in their rehabilitation in their home.   Method: Qualitative method with an inductive approach. Eight interviews were conducted with physiotherapists in municipal health care. The study was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three overarching categories: 1) Factors that enable participation, 2) Barriers to participation and 3) A more independent life. Conclusion: Increased patient participation can lead to better treatment results, improved health, patients that are more independent and autonomy. Physiotherapists working in a structured person-centred and activity-oriented way, by listening to and guiding the patient and providing sufficient support for self-care, can promote patients' independence. Physiotherapists’ professional experience and clear activity goals contribute to person-centred treatment. Relatives’ attitudes, the patient’s ability and willingness to participate, lack of time, resources and the staff’s work environment in the patient’s home proved to be barriers to participation.

Bakgrund: Idag finns väldigt få transnationellt adopterade personer som är äldre (definierat enligt WHO som 60+) som en naturlig följd av att organiserad adoption började under 1960-talet. Men i takt med en allt mer åldrande befolkning behöver vi öka vår förståelse för eventuella framtida behov hos adopterade. Det kan vara behov som uppstår senare i livet eller till följd av tidigare erfarenheter. Forskning har visat att transnationellt adopterade har ett antal utmaningar som att de oftare har en ökad risk för missbruk, suicid och suicidförsök, utsätts för vardagsrasism och många står utanför arbetslivet. Det är en brist på ändamålsenligt post-adoptionsstöd för de många utmaningar som transnationellt adopterade kan möta under livet. Syfte: Syftet var att undersöka föreställningar om adoptionsspecifika utmaningar och behov vid åldrande hos transnationellt adopterade.   Metod: Kvalitativ metod användes där tio transnationellt adopterade personer, som är representanter för föreningar för transnationellt adopterade eller som möter transnationellt adopterade i sin yrkesprofession som terapeuter/psykolog, intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Insamlat data analyserades genom fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet visade ett utfallsrum med fyra beskrivningskategorier: 1) Föreställningar genom livet, 2) Betraktad av andra, 3) Avsaknad av empowerment, och 4) Transnationell förflyttning. I dessa beskrivningskategorier framkom  ett flertal utmaningar i att åldras som transnationellt adopterad. Utfallsrummet omges av det behov av stöd och resurser som kan finnas för att uppnå ett hälsosamt åldrande som transnationellt adopterad. Slutsatser: Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.