Bakgrund: Psykisk ohälsa är en folkhälsosjukdom i Sverige som ökat kraftigt de senaste tio åren med ökade sjukskrivningar och förskrivningar av antidepressiva läkemedel som följd. Hästunderstödda insatser (HUI) är en ickemedicinsk omvårdnadsåtgärd som till viss del används som komplement inom psykoterapi och psykosocial behandling. HUI kan i vissa kommuner förskrivas via Fysisk aktivitet på recept (FaR) men detta är i nuläget ej vedertaget i hela Sverige. Hästar har egenskaper som speglar människors känsloyttringar, detta har visat sig vara användbart inom psykoterapin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av hästunderstödda insatser som omvårdnadsåtgärd vid psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och Psycinfo. Studierna är granskade med granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analys utfördes och gav tre teman samt åtta subteman. Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter som positiva känslor, relation till hästen samt personlig utveckling. Diskussion: Resultatets teman diskuteras utifrån vilka möjligheter och hinder som finns för att HUI ska kunna användas som icke medicinsk omvårdnadsåtgärd.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur professionella upplever att hästunderstödda insatser (HUI) bidrar till utveckling hos individer. Den metodologiska utgångspunkten för undersökningen är en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv, datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder hästen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med individerna de möter och att HUI kan bidra till individens lärande och utveckling. Resultatet visar att HUI fokuserar på det friska hos individen och att de professionella arbetar ur ett holistiskt perspektiv, vilket överensstämmer med KASAM som är den teori som studien har utgått ifrån. Slutsatsen av studien är att HUI kan hjälpa individer i lärande och utveckling både när det kommer till psykisk och fysisk hälsa.

Bakgrund: Personer med schizofreni och liknande psykoser drabbas ofta av passivitet och inaktivitet och saknar tillgång till olika program som främjar aktivitet. Närstående tillbringar omfattande tid med att ta hand om sina anhöriga. Det finns ett begränsat utbud av förebyggande hälsofrämjande insatser för personer med psykisk ohälsa. Hästunderstödda aktiviteter och rehabilitering har visat potential att bidra till en ökad medvetenhet och genuin förändring. Det har även visat goda resultat vid allvarlig psykisk ohälsa och hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Studierna är dock få och brist på kunskap om hästunderstödda aktiviteter kan utgöra ett allvarligt hinder för att insatsen ska bli accepterad. Närståendes erfarenheter bidrar till en ökad förståelse av hästunderstödda aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av hästunderstödda aktiviteter för personer med schizofreni och liknande psykoser. Metod: Fem närstående till personer med schizofreni och liknande psykoser intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre subtema:“ Samvaro med hästen främjar psykisk hälsa”, “Hästen främjar fysisk aktivitet”, “Hästen bidrar till ett sammanhang med gemensamt fokus”. Dessa bildade ett övergripande tema “Att vara med hästarna lockar fram dolda resurser” Slutsats: Resultatet visade att hästunderstöda aktiviteter kan främja psykisk hälsa och fysisk aktivitet samt bidra till ett sammanhang där hästarna utgör fokus och kan locka fram dolda resurser hos personer med schizofreni och liknande psykoser. Fler studier om hästunderstödda insatser och anhörigas erfarenheter kan bidra till att insatsen blir accepterad. / Background: People with schizophrenia and similar psychoses often suffer from passivity and inactivity and lack access to various programs that promote activity. Relatives spend extensive time caring for their affected relatives. There is a limited range of preventive health promotion initiatives for people with mental illness. Horsesupported activities have shown potential to contribute to increased awareness and genuine change with good results, even in severe and lasting mental illness and for people with schizophrenia and similar psychoses. However, the studies are few and lack of knowledge about horse-supported activities can be a serious obstacle to the efforts being accepted. Relatives' experiences contribute to an increased understanding of horse-supported activities. Objective: The aim of the study was to describe relatives' experiences of horse-supported activities for people with schizophrenia and similar psychoses. Method: Five relatives of people with schizophrenia and similar psychoses were interviewed and the material analysed based on qualitative content analysis. Results: In the analysis, three subthemes emerged: "Coexistence with the horse promotes mental health", "The horse promotes physical activity" and "The horse contributes to a context of common focus". These sub-themes formed an overall theme "Being with the horses attracts hidden resources" Conclusion: The result showed that horse-supported activities can promote mental health and physical activity and contribute to a context where the horses are the focus and can attract hidden resources in people with schizophrenia and psychoses. More studies on horse-supported efforts and relatives' experiences can help to accept the form of treatment.

I Sverige lider många personer av långvarig psykisk ohälsa, vilket tyder på att de behandlingsmetoder som först och främst erbjuds idag inte hjälper alla i samhället. Syftet med denhär studien är därför att lyfta kunskap om alternativa behandlignsmetoder med fokus på hästunderstödda insatser. Studien syftar till att utifrån behandlares perspektiv förstå hästarnas roll i hästunderstödda insatser och förstå vad hästunderstödda insatser har för betydelse i behandling av klienters psykiska hälsa. Datainsamlingsmetoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex stycken behandlare som arbetar med hästunderstödda insatser. Det insamlade meterialet har analyserats genom en tematisk analys för att presentera resultat och dess analys på ett tydligt sätt. Resultatet av intervjuerna vidade att hästen beskrevs som varm, lugn och respktfull, vilket på olika sätt ansågs vara bidragande faktorer till att hästunderstödda insatser anses vara en effektiv behadnlingsmetod. Vidare beskrivs flera faktorer i hästunderstödda insatser som bidragande till behandlingens effektfullhet, bland anant en ökning av självförtroende, självkänsla och stressreducering var faktorer som beskrevs som bidragande till klienternas psykiska välbefinnande. Det framkommer också att behandlarna arbetar på olika sätt med hästunderstödda insatser bereoende på den enskilda individens målsättning, således är samtliga behandlare överens om att hästar har visats ha en betydande positiv inverkan på klienter som lider av psykisk ohälsa. / In Sweden many people suffer from long-term mental illness, which suggests that the treatment methods that are primarily offered today doesn’t help everyone in their society. The purpose of this study is therefore to lift new knowledge about alternative treatments with focus on equine-assisted intervention. The study aims from the therapist’s perspective to understand the horses’ role in the equine-assisted intervention and to understand the meaning of the treatment for the clients’ mental illness. The data collection method for the study has been semi-structured interviews with six therapists who work with equine-assisted interventions. The collected material has been analyzed through a thematic analysis in order to present the results and analysis in a clear way. The results of the interviews showed that the horse was described as warm, calm, and respectful, which were considered in various ways to be contributing factors to equine-assisted interventions being considered an effective treatment method. Furthermore, several factors in equine-assisted intervention are described as contributing to the effectiveness of the treatment, including an increase in self-confidence, self-esteem and stress reduction are factors that contribute to clients psychological well-being. It also emerges that therapists work very differently with equine-assisted interventions depending on the individual they are working with, but all therapists agree that horses have shown to have a significant positive impact on clients suffering from mental illness.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.

Hästunderstödda insatser (HUI) är ett komplement till traditionella behandlingsmetoder inom det psykosociala fältet. HUI inkluderar både fysiska och psykiska moment. Syftet med arbetet är att belysa de professionellas uppfattningar om vilka faktorer i hästunderstödda insatser som anses vara verksamma och de professionellas erfarenheter av vilka målgrupper som insatserna är lämpade för. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där två uppdragsgivare och tre uppdragstagare deltagit. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i teman efter olika faktorer och dess påverkan på ungdomarna. Det framkommer i arbetets resultat att det finns olika verksamma faktorer och dessa anses ha en positiv påverkan på ungdomarna. Vi fann även flera nya resultat som visar på de professionella upplever att ungdomarna blir motiverade och känner en positiv känsla när de ser ett direkt resultat av sitt arbete. Vidare kan HUI ge ungdomarna en chans till identitetsutveckling där de utvecklar en identitet kring hästarbetet samt kan de få en förståelse för verksamheten runt hästarna. Resultatet visar även att miljön i ett behandlingsarbete kan vara en bidragande faktor. Slutligen framkom det även att socialtjänstens förståelse kring behandlingsmetoden skulle kunna vara en utomterapeutisk faktor på samhällsnivå som påverkar ungdomarnas förändring.

Introduktion: Hästunderstödd terapi (HUT) är ett växande kunskapsområde där studier visat välgörande effekter i flertalet patientgrupper. Att beskriva HUT generellt har försvårats av metodologiska orsaker. Eftersom HUT i klinisk praxis används som komplement till grundprofessioner, vill denna studie fördjupa kunskapen utifrån fysioterapeutiskt perspektiv. Därigenom kan HUT beskrivas med en tydlig koppling till klinisk användbarhet.  Syfte: Att undersöka OHI-certifierade fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med HUT utifrån ett perspektiv av rörelse. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elva OHI-certifierade fysioterapeuter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Som teoretiskt ramverk användes ”The movement continuum Theory of Physical Therapy”. Resultat: Temat ”Hästen och dess miljö berikar det fysioterapeutiska arbetssättet” byggs av fyra subteman och nio sub-subteman. HUT har potential att berika fysioterapeutiskt arbetssätt  genom inverkan på flera nivåer av rörelse samtidigt. Ridmomentet kan ge externa förutsättningar som verkar rörelsefrämjande, men innebär också ett professionellt omdöme i avvägningen mellan nytta och riskmomentet. Genom HUT upplevs resurser att stimulera interna faktorer såsom motivation och engagemang samt sociala faktorer i alliansen. HUT upplevs stötta ett resursfokuserat förhållningssätt till rörelse, där kropp, sinne och känsla har en given plats.   Slutsats: Hur HUT berikar professionen beror på fysioterapeutens val utifrån syfte, yrkeskunskap och personliga kompetens. Det breda användningsområdet ger möjligheter att använda HUT i mötet med olika målgrupper. När arbetssättet i HUT beskrivs i sammanhanget av fysioterapi kan komplexiteten i HUT förstås, och termer som evidensbaserad praktik kommer inom räckhåll. / Introduction: The knowledge of Equine Assisted Therapy (EAT) is growing, and studies describe beneficial effects in various groups of patients. Describing EAT in general has been difficult due to methodological reasons. Since EAT in clinical practice serves as a complement to professions, this study wants to deepen the knowledge from a physiotherapeutic perspective. EAT can thereby be described with a clear connection to clinical applicability. Aims: Investigate OHI-certified physiotherapists' experiences of working with EAT from a perspective of movement. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews with eleven OHI-certified physiotherapists, using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. As theoretical framework "The movement continuum Theory of Physical Therapy" was used.. Results: The theme ”The horse and its environment enriches the physiotherapeutic practice” is based on four sub themes and nine sub-sub themes. EAT has potential to enrich physiotherapeutic practice by influencing several levels of movement simultaneously. Riding can provide external conditions promoting movement, also involving professional judgment between benefits and elements of risk.  Resources to stimulate internal factors as motivation, commitment, and social factors in the alliance were experienced. EAT is perceived to support a resource-focused approach to movement, where body, mind and emotion are involved.  Conclusion: How EAT enriches the profession depends on the physiotherapist's decisions based on purpose, professional knowledge, and personal competence. The versatility provides opportunities to use EAT with different populations. When clinical practice of EAT are described in context of physiotherapy, the complexity of EAT can be understood, and terms as evidence-based practice come within reach.