No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer. Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen. Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.   Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.   Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.   Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling. Uppsatsens problemformuleringar är: 1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet? 2. Vilka begränsningar och möjligheter för undervisning och hållbar utveckling möjliggörs utifrån hur slöjdämnet konstitueras i Skolverkets kompletterande material? Uppsatsen har en läroplanteoretisk och en pragmatisk grund. Specifikt fokuseras ett institutionellt meningsskapande och detta görs med hjälp av diskursanalys. I Skolverkets kompletterande material konstitueras fyra olika diskurser: görandets diskurs, synliggörandets diskurs, en kreativitets diskurs och en personlig diskurs. Utifrån detta börjar undervisningen i görandet och är erfarenhetsbaserat. Målet med undervisningen är att slöjdkunskaperna ska synliggöras, vilket genomsyrar de andra diskurserna. Hur det praktiska kunnandet ska synliggöras råder en viss tveksamhet kring. Läraren måste vara öppen för det ”tysta”, men hur denna ”tysta kunskap” visar sig, vari den består eller hur den skall bedömas framkommer inte. Med avstamp i konstituerandet av Skolverkets kompletterande material och tre olika ESD perspektiv: perspektivet i demokrati, ett medmänskligt samhällsperspektiv och närhet och erfarenhetsperspektiv diskuteras elevers möjligheter till meningsskapande ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Det framkommer att om innehållet konstitueras med en personlig diskurs som mål, möjliggör det ett meningsskapande inom ESD. Det kan innebära att eleven deltar i handling i en demokratisk process, har ett personligt engagemang i samhället, att eleven förenas med människor bakåt i historien och slöjden får en berättelse och ett sammanhang. Slöjdämnet kan därmed möjliggöra att elever får erfara hållbar utveckling.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger. Resultatet visar att lärareanser att begreppet hållbar utveckling är diffust och komplext. Det visar också att detfinns en vilja hos de intervjuade att integrera hållbar utveckling i sin undervisning, menpå grund av dålig kunskap i ämnet, eller rädsla för att ta upp kontroversiella ämnen iklassrummet, blir undervisningen för hållbar utveckling bristfällig. Det blir också tydligtatt ett personligt intresse och engagemang hos läraren är av vikt för att en integrering avhållbar utveckling ska ske i undervisningen. I den slutliga diskussionen funderar jagkring vad som behöver förbättras för att det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling skafåettmerholistisktperspektivivårasvenskaskolor.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det arbete som Sveriges tre största mobiloperatörer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien ämnar också undersöka hur arbetet utvecklats under de tre senaste åren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta önskar vi uppnå en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för CSR, samt bidra med insikter, upptäckter och egna tolkningar kring ämnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av CSR-redovisningar.  Av dessa tre studerade företag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan. Framför allt utgör omfattningen av CSR-rapporterna den viktigaste utvecklingen, även om innehållet till viss del skiljer sig åt. Att integrera sitt CSR-engagemang i sin årsredovisning anser vi vara nästa åtgärd för dessa företag. Detta skulle inte bara ses som ett nästa steg för att bedriva ett hållbart företagande, utan också för att göra morgondagens intressenter nöjda.

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss. / There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning. Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale. I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är. Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar. Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning / Abstract The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling. The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale. The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant. To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year. Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development