I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i</p><p>kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika</p><p>aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.</p><p>Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter.</p><p>Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov</p><p>av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.</p>

Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid. Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter. Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad. Rektorsintervjuerna har tjänat som komplement till de svaren som lärarna har gett och ger en synvinkel relaterad till styrningssystemet. Resultaten från intervjuerna har sedan presenterats och analyserats med hjälp utav den teorin som har valts för arbetets genomförande. Det viktigaste av det som har framkommit av resultatet är att UHU inte är ett prioriterat område på de gymnasieskolorna som jag har studerat, vilket står i kontrast till den satsningen som UHU kräver för att det skall lyckas bli integrerad i undervisningen. Orsaken till att UHU inte prioriteras är framförallt att den inte förekommer bland de prioriterade målen i de lokala styrdokumenten. I och med att UHU konkurrerar med flera andra perspektiv i de nationella styrdokumenten så krävs det en lokal prioritering.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling. Uppsatsens problemformuleringar är: 1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet? 2. Vilka begränsningar och möjligheter för undervisning och hållbar utveckling möjliggörs utifrån hur slöjdämnet konstitueras i Skolverkets kompletterande material? Uppsatsen har en läroplanteoretisk och en pragmatisk grund. Specifikt fokuseras ett institutionellt meningsskapande och detta görs med hjälp av diskursanalys. I Skolverkets kompletterande material konstitueras fyra olika diskurser: görandets diskurs, synliggörandets diskurs, en kreativitets diskurs och en personlig diskurs. Utifrån detta börjar undervisningen i görandet och är erfarenhetsbaserat. Målet med undervisningen är att slöjdkunskaperna ska synliggöras, vilket genomsyrar de andra diskurserna. Hur det praktiska kunnandet ska synliggöras råder en viss tveksamhet kring. Läraren måste vara öppen för det ”tysta”, men hur denna ”tysta kunskap” visar sig, vari den består eller hur den skall bedömas framkommer inte. Med avstamp i konstituerandet av Skolverkets kompletterande material och tre olika ESD perspektiv: perspektivet i demokrati, ett medmänskligt samhällsperspektiv och närhet och erfarenhetsperspektiv diskuteras elevers möjligheter till meningsskapande ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Det framkommer att om innehållet konstitueras med en personlig diskurs som mål, möjliggör det ett meningsskapande inom ESD. Det kan innebära att eleven deltar i handling i en demokratisk process, har ett personligt engagemang i samhället, att eleven förenas med människor bakåt i historien och slöjden får en berättelse och ett sammanhang. Slöjdämnet kan därmed möjliggöra att elever får erfara hållbar utveckling.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor. Vår analys har visat att när lärare talar om begreppet hållbar utveckling finns ett brett fokus på kommande generationer samt ett globalt perspektiv men detta smalnar in när de talar om vad de gör praktiskt i undervisningen där det mest handlar om miljön, så som kompostering och resurssparande. Vidare visar analysen att lärarnas motiv till, samt metod och innehåll när det kommer till arbetet med hållbar utveckling är nära sammankopplat med den miljöundervisningstradition som kallas för normerande. Detta innebär att lärarna i många fall vill ge eleverna ett specifikt tänk om miljöfrågor.Nyckelord:

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats. Det som framkommit i läraranalysen är att hållbar utveckling antingen uppfattas som att leva i harmoni med varandra eller att leva i harmoni med naturen, samt Två synsätt. Det som framkom i analysen av lärarnas åsikter om undervisning för hållbar utveckling är Svårigheter och En möjlighet. Det som framkommit i analysen av elevers uppfattningar om hållbar utveckling är Ändliga resurser vilket har underkategorierna Framtidsoro, Resursfördelning och Livsstil. Analysen av elevernas åsikter om undervisning för hållbar utveckling utmynnade i Punktinsats respektive Önskeupplägg.

Abstract Title: “We borrow this earth from our children.” A study about teaching for sustainable development in the ecological dimension and teacher’s choice of teaching materials. Author: Jeanette Molin Haag, spring term 2017 Supervisor: Tomas Bollner This study is an attempt to bring some light on to four teachers different perspectives on education for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The first aim is to investigate in what subjects and how teachers in grades 1-3 are teaching for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The second aim is to investigate the material teachers use in their lessons and if it can be linked to a specific environmental teaching tradition. The following questions were formulated: In which school subjects do teachers teach about sustainable development in the field of environment and ecological sustainability? Do they teach along interdisciplinary lines? What teaching materials do teachers choose to work with?  Within which environmental education tradition do teachers and teaching materials belong to? In the curriculum, the concept of sustainable development appears many times and dictates that it should work along interdisciplinary lines. However, various reports show that teachers are experiencing difficulties with teaching for sustainable development. The main reasons are lack of time and an unclear guidance from school administrations and the curriculum.    This study is based on interviews and the educational materials that teachers use. It will be analysed based on environmental teaching traditions, the variation theory and Dewey´s views on democratic deliberative conversations and interdisciplinary work.    The results show that teachers, although they are experiencing unclear guidance, plan and educate for sustainable development from some school books but mostly from teaching materials they have found from different organizations websites. Keywords: Education for sustainable development, environmental education tradition, variation theory, interdisciplinary.

Med utgångspunkt i FN:s årtionde för utbildning i hållbar utveckling 2005-2014 har begreppet hållbar utveckling vävts in i gymnasieskolans styrdokument. Uppsatsen undersöker vad som händer med begreppet hållbar utveckling när det översätts från läro- och ämnesplaner till läroböcker för gymnasieskola. Fyra olika ämnen ingår i studien: företagsekonomi, geografi, naturkunskap och samhällskunskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ innehållsanalys gjord på fyra olika läroböcker, en i varje ämne. Analysen syftar till att visa huruvida begreppet används samt att mäta hur begreppet används i böckerna, med hjälp av en skala som avspeglar om hållbar utveckling gestaltas utifrån sin ”svaga” eller ”starka” variant. Resultatet tyder på att begreppet tillämpas i läroböckerna på ett ojämnt sätt. Böckerna i geografi och samhällskunskap ägnar lite plats åt begreppet och det nämns inte ens en gång. Böckerna i företagsekonomi och naturkunskap ägnar mer plats åt begreppet, nämner det och anknyter det dessutom bättre till respektive ämne. Beträffande gestaltningen är den starka varianten av hållbar utveckling något vanligare och till och med dominant i böckerna i geografi och naturkunskap. Dessa ämnesskillnader kan förklaras med olika faktorer: påverkan av ämnenas egna traditioner, begreppets grundläggande tvetydighet samt läro- och ämnesplanernas benägenhet att bli spänningsfält för olika kunskapssyner. Det är dock svårare att förklara varför två böcker (geografi och naturkunskap) använder en starkare variant av begreppet men inte de andra två böckerna (företagsekonomi och samhällskunskap).