Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.

<p>FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.</p><p>Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.</p>

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

Syftet med arbetet är att finna forskning som belyser hållbar utveckling som en del av undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Det vill vi göra genom att besvara frågeställningen “Vad säger forskningen om hållbar utveckling som en del av SO- undervisningen”?  Denna kunskapsöversikt är ämnad för lärare och lärarstudenter. Kunskapsöversikten vill lyfta fram komplexiteten och olika aspekter av undervisningen om hållbar utveckling där vi synliggör vikten av begreppet relaterat till vår lärarprofession som berör undervisning i grundskolan med inriktning F-3. Vi har påträffat betydelsefull forskning med användandet av olika databaser samt ämnesrelaterade sökord.  Forskningen visar att undervisning om hållbar utveckling är komplext och handlar inte endast om att lära sig ämnesinnehållet som uttryck i det centrala innehållet i den givna läroplanen som läraren förhåller sig till. Eleverna ska dessutom utveckla väsentliga kompetenser som till exempel etiska ställningstaganden och ett kritiskt tänkande för att handla hållbart i samhället. Det finns skilda tolkningar av begreppet hållbar utveckling, vilket i sin tur påverkar lärarens val av undervisningstradition, som medför en varierad undervisningspraktik. Detta beror på att undervisningen har gått från att innefatta endast ett miljöperspektiv till att även behandla ekonomiska och sociala perspektiv. Således belyser forskningen att undervisningen ska bedrivas utifrån ett ämnesintegrerat förhållningssätt eftersom det kan öka förståelsen och bilda ett sammanhang av begreppet hållbar utveckling. Det betonas att lärarens val av undervisning är beroende av kompetens och värdeladdade frågor hos läraren. Att undervisa om hållbar utveckling innebär att läraren ska inta ett kritiskt förhållningssätt till sin undervisningspraktik genom att problematisera, analysera samt medvetandegöra sina ställningstaganden relaterat till undervisningen.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Detta arbete avser att synliggöra några pedagogers tankar om undervisning för hållbar utveckling (HUT) i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som kan påverka motivation och möjligheter att bedriva undervisning för HUT. Som pedagoger räknas lärare, fritidspedagog och rektor. Frågeställningar för arbetet är:Vad kan hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vad kan undervisning för hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vilka faktorer kan påverka lärares motivation och möjligheter att bedriva undervisning för hållbar utveckling?Vi har använt kvalitativa intervjuer med följdfrågor för att få utförliga svar. Svaren från informanterna betraktas i arbetet som narrativer (personliga berättelser) från vilka resultatet är uttolkat. Resultatet visar att informanterna har svårt att definiera HUT och utgår inte från de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Ändå undervisar pedagogerna på sätt som innehållsmässigt kan känneteckna undervisning för HUT.Resultatet visar även att pedagogers personliga kunskaper och värderingar avspeglar sig i undervisning för HUT. Eldsjälars engagemang är viktigt för miljöarbetet i skolan och är kopplat till ett privat intresse. Invanda tankemönster hos pedagoger kan vara ett hinder för HUT.

I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som handlar om samhällsfrågor med naturvetenskaplig grund. Det är ett centralt innehåll för kursen Naturkunskap 1b i vilken elever ska lära sig att göra ställningstagande och ha handlingskompetens i frågor om hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin användning av läromedel för undervisning om hållbar utveckling. Baserat på ett sociokulturellt synsätt på lärande undersöker studien läromedel som medierande verktyg för elevers lärande. Genom en analys av läromedel och intervjuer med naturkunskapslärare undersöks både hur hållbar utveckling framställs i läroböcker samt lärares uppfattning av läromedel för sin undervisning. Det didaktiska begreppet selektiva undervisningstraditionerna används för att identifiera hur hållbar utveckling framställs i materialet. Resultatet visar att läroböckerna framställer hållbar utveckling genom både faktabaserad och normativa undervisningstraditioner och att lärarna uppfattar sina läromedel som stöttande verktyg för både sin egen och elevers förståelse av hållbar utveckling. Studiens slutaster är att lärarnas använder läroböckerna som scaffolding och att böckerna är ett medierande verktyg för att främja faktakunskap om naturvetenskap och normativa värderingar för miljöskydd och mänskliga rättigheter.