Frågeställningar:  Vilka brister finns i de nuvarande rapporterna enligt de krav som ställs i den nya lagstiftningen? Vilka systematiska likheter och skillnader finns mellan företagen i de olika branscherna?   Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur hållbarhetsrapporteringen i företag i två olika branscher är utformad idag i jämförelse med kraven som ställs i det nya lagförslaget. Genom att ställa den nuvarande rapporteringen i relation till den nya lagändringen utreds hur långt de utvalda företagen har kommit i sin rapportering och vad som saknas för att de ska uppnå lagkravet. Det ska även undersökas om det finns skillnader mellan branscherna för att bedöma om detta har någon påverkan på rapporteringen.  Metod: En dokumentundersökning med kvalitativ ansats har används för datainsamling från tio företags hållbarhersrapportering, inom branscherna papperstillverkning och livsmedelstillverkning. En analys har gjorts i förhållande till lagdirektivet angående lagstadgad hållbarhetsrapportering för stora företag. Slutsats: Studien visade att företagen, oavsett bransch, ligger i framkant vad gäller rapportering kring miljöfrågor. Det har identifierats brister inom övriga områden framförallt vad gäller rapportering av resultat och risker. Papperstillverkningsbranschens rapportering inom miljöpåverkan är lite mer omfattande, men inom risker är livsmedelstillverkningsbranschens rapportering mer utvecklad.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i tre svenska konfektionsföretags hållbarhetsrapporter undersöka på vilket sätt retorik används för att framställa trovärdighet. Uppsatsen har också för avsikt att i detta avseende jämföra de olika företagens rapporter och identifiera om och i så fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som används är kvalitativ fallstudie där det tillämpas en retorikanalys av hållbarhetsrapporter. Utifrån de tre studerade företagen kan vi identifiera hur retoriska strategier implementeras i hållbarhetsrapporter och vilka likheter och skillnader som finns mellan företagens olika sätt att applicera dessa. Framför allt framkommer det tydligt att likheterna mellan företagen är större än skillnaderna.

No description available.

I Sverige är det idag lagkrav för större bolag att hållbarhetsrapportera. Däremot är det för mindre bolag helt frivilligt om de vill hållbarhetsrapportera eller inte. I framtiden så kommer lagkraven att skärpas och det kommer innebära att nästan alla börsnoterade bolag behöver hållbarhetsrapportera. Men hur ser det ut idag? Eller rättare sagt: Hur ser det ut för år 2022, det senaste året med tillgängliga årsredovisningar? I denna kvantitativa forskningsstudie har vi undersökt alla mindre börsnoterade bolag som frivilligt väljer att genomföra en hållbarhetsredovisning. Vi ställde oss frågan vilka finansiella kännetecken eller vilka finansiella faktorer börsnoterade bolag har på den svenska marknaden som helt frivilligt väljer att göra en hållbarhetsredovisning jämfört med de som väljer att inte hållbarhetsredovisa. För att klara uppgiften har vi använt oss av tidigare forskning och olika teorier för att förklara och förstå varför det ser ut som det gör. De valda teorierna är agentproblemet, intressentmodellen, legitimitetsteorin och teorin om den ekonomiska individen/Homo Economicus. Baserat på den tidigare forskningen valde vi att undersöka de finansiella nyckeltal som vi hittar stöd för. De faktorer som valdes var storlek, likviditet, lönsamhet, skuldsättningsgrad och tillväxt. Utifrån deskriptiv statistik, t-test, korrelationsanalys samt regressionsmodeller kunde vi se om det fanns något signifikant samband. Studiens resultat hittade enbart ett signifikant samband mellan storleken på företagets totala tillgångar och villigheten att publicera en hållbarhetsredovisning, medan inget signifikant samband hittades mellan villighet till hållbarhetsredovisning och bolagens likviditet, lönsamhet, skuldsättningsgrad och tillväxt. Däremot så visades ett svagt men icke signifikant samband på faktorerna tillväxt och lönsamhet. Studiens resultat visar att större företag inte bara har mer resurser utan känner även större press att behöva uppfylla samhällets förväntningar genom någon form av hållbarhetsredovisning. De större företagen sett i totala tillgångar har i högre utsträckning mer resurser för att kunna engagera sig i hållbarhetsinitiativ samtidigt som kraven från olika intressenter växer. Studiens resultat överensstämmer inte helt med den tidigare forskning på flera olika punkter. Detta skulle möjligtvis kunna förklaras av att storleksfaktorn av företagets totala tillgångar är den ledande faktorn. Däremot så kan framtidens forskningsstudier med andra definitioner av faktorer leda fram till andra slutsatser.

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

Hållbar utveckling är ett dagsaktuellt ämne och hållbarhetsrapportering har på grund av detta fått en allt större närvaro i företags rapporteringsflora. I tidigare forskning diskuterades det huruvida detta ska ske på frivillig basis eller omfattas av ett obligatoriskt lagkrav. Som en följd av detta har Sverige kompletterat Årsredovisningslagen med en tvingande reglering gällande hållbarhetsrapportering. Syftet med denna studie är att jämföra hållbarhetsrapporters innehåll före och efter införandet av det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering för att se om några förändringar går att identifiera. Studien kategoriseras som en kvalitativ innehållsanalys eftersom att en granskning av fyra olika bankers hållbarhetsrapporter använts som grund för det empiriska materialet. Vidare kan studiens klassificeras som en tolkande forskning med en abduktiv ansats då fokus legat på tolkning av ord. Litteraturgenomgången är uppbyggd av en introduktion till ämnet hållbar utveckling och forskning inom området. Fortsättningsvis inkluderas det EU-direktiv som föranlett lagstiftningen i Sverige, samt en presentation av Sveriges egna lagstiftning. Avslutningsvis inkluderades även relevanta teorier i sammanhanget. Den empiriska sammanställningen bygger på granskningen av hållbarhetsrapporternas innehåll utifrån sex fastställda områden. Det empiriska materialet analyserades i två steg i form av en jämförande analys för varje enskild bank, och sedan en generell analys för samtliga banker.   Både vald litteratur och empiri tyder på att en lagstiftning innebär förändringar, men i varierande grad. Genom resultatet kunde det uppmärksammas att lagstiftningen inte inneburit några större förändringar för de banker som granskats. De förändringar som fanns kunde härledas till innehållet i lagstiftningen, men det påvisade även att det fanns andra motivationer till en förändrad hållbarhetsrapport.   Studiens bidrag ligger i tillhandahållandet av en första granskning av vad lagstiftningen har haft för eventuella effekter på hållbarhetsrapporteringen. Detta erbjuder potentiellt en ökad medvetenhet för de företagen som inkluderats i studien om hur de själva hållbarhetsrapporterar i förhållande till respektive hållbarhetsområde. De inkluderade hållbarhetsrapporterna sätts i ett mer omfattande sammanhang med fyra olika perspektiv. I ett mer generellt avseende bidrar studien till ett verktyg som andra likartade företag kan använda som inspiration i sin fortsatta hållbarhetsrapportering.

Titel: Skillnader i företags hållbarhetsstyrning Författare: Alexandra Ronneback och Mikaela Andersson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: Intresset för hållbarhet har i Sverige ökat markant i omfattning och betydelse de senaste decennierna. Idag är hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering viktiga aspekter i företags verksamhetsstyrning. Sedan år 2016 då det lagstadgade kravet inträdde för större företag att hållbarhetsrapportera finns det inte längre någon möjlighet för företagen att utesluta hållbarhetsarbetet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att se skillnader i hur större företag i Kalmar med omnejd arbetar med hållbarhetsstyrning och upprättande av hållbarhetsrapporter. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till att öka de berörda intressenternas och företagens insikt i hållbarhetsarbetet.   Metod: För att öka förståelsen inom vårt valda område har vi i uppsatsen använt oss av en abduktiv ansats. Forskningsmetodens inriktning är av kvalitativ karaktär där vi har tagit hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få kunskap och för att möjliggöra uppsatsens syfte. Stor vikt har lagts på etiska överväganden och vi har förhållit oss metodkritiskt.   Slutsats: Uppsatsen bekräftar att när det kommer till större företag i Kalmar med omnejd finns det skillnader i dels företagens hållbarhetsstyrning men även i deras hållbarhetsrapportering trots det rådande lagkravet. De största skillnaderna vi har observerat anser vi beror på inom vilken bransch företagen är verksamma. Dessutom beror dessa skillnader på hur långt de olika företagen har kommit i sin individuella hållbarhetsutveckling.

Sedan industrialismens framfart har den globala uppvärmningen inneburit en genomsnittlig värmeökning på 1,1 +/- 0,1 grader. Det har även genom undersökningar klargjorts att klimatförändringarna har intensifierats under de senaste åren. I syfte att motverka klimatförändringarna, samt med en målsättning att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader, förhandlades Parisavtalet fram som ett tillägg till FN:s klimatkonvention. För att nå de mål som fastställs i Parisavtalet identifierades dock ett behov av mer hållbart investerat privat kapital. Den av EU-kommissionen föreslagna taxonomiförordningen är det verktyg som är ämnat att möjliggöra ökningen av hållbart investerat privat kapital. Genom att i förordningen definiera hållbara ekonomiska aktiviteter, samt genom att ställa krav på finansmarknadsaktörer att lämna information om hållbarheten i finansiella produkter, är förhoppningen att mer privat kapital ska finansiera verksamheter och projekt som bedrivs på ett hållbart sätt. För att finansmarknadsaktörer ska kunna avgöra huruvida ett företags ekonomiska aktiviteter är hållbara eller inte krävs dock tillgång till information som normalt sett inte offentliggörs av företag idag. Till följd av den identifierade informationsbristen bemöttes det ursprunliga taxonomiförordningsförslaget med viss kritik. I syfte att förhindra de praktiska problem som informationsbristen riskerade att resultera i, reviderades därför det ursprungliga förordningsförslaget till att innefatta obligatoriska krav för företag av en viss storlek att rapportera taxonominödvändig information. Utöver det rapporteringskrav som stadgats, förs för närvarande även diskussioner om huruvida transparensen av företags hållbarhetsuppgifter bör utökas ytterligare genom revideringar av hållbarhetsredovisningsdirektivet. Efter en granskning av de lösningar som hittills företagits eller initierats på EU-rättslig nivå, kan konstateras att det obligatoriska rapporteringskrav som tillagts i taxonomiförordningen utgör en skälig och nödvändig åtgärd. Trots införandet av rapporteringskravet kvarstår dock viss problematik beträffande tillgängligheten och kvaliteten av företags hållbarhetsinformation. Bland annat finns ett behov av tydligare regler avseende var informationen ska offentliggöras. Det kan därutöver konstateras att bristen på kontrollmekanismer avseende den information som ska rapporteras enligt taxonomiförordningen riskerar att hindra regleringens syften, och bör prioriteras vid en eventuell revidering av hållbarhetsredovisningsdirektivet.

Hållbarhet är ett aktuellt ämne och till följd av den ökade pressen från intressenter ochsamhället prioriterar många företag hållbarhet. Ett sätt som företag kommunicerar sitthållbarhetsarbete är via företagets hållbarhetsrapport och hållbarhetsredovisning. FN:sGlobala mål som är en del av Agenda 2030 har många företag de senaste åren börjatinkludera i hållbarhetsrapporten. Denna studie kommer att undersöka hurhållbarhetsrapporteringen av FN:s Globala mål har utvecklats under 2017–2020 för företaginom bygg- och fastighetsbranschen verksamma i Sverige. Även en fördjupad granskningkommer att genomföras för att undersöka den eventuella risken att företag använderredovisningen av FN:s Globala mål för impression management genom grafiskframställning i hållbarhetsrapporten även risken för greenwashing i rapporten undersöks.Hållbarhetsrapporteringen är ett relativt nytt forskningsområde, vilket märks inomlitteraturen där tidigare studier är begränsat i jämförelse med studier inom finansiellredovisning. Vi har därmed till viss del utgått från studier om finansiell rapportering då detär ett område som studerats i högre grad. Utifrån teoretiska referensramen har tre hypoteser samt forskningsfrågor formulerats, varavstudiens data samlas in via den modifierade CONI-modell samt via den ingåendeinnehållsanalysen. T-test genomförs för att besvara hypoteserna vilket visar på att bådefrekvensen och kvaliteten för redovisningen av FN:s Globala mål är signifikant högre år2020 än 2017. Kvaliteten i redovisningen av FN:s Globala mål för företag som upprättarintegrerade hållbarhetsrapporter inte är signifikant högre än för företag som upprättar enseparerat hållbarhetsrapporter år 2020. Observationerna från den ingåendeinnehållsanalysen visar på att företag använder sig av grafisk framställning i störreutsträckning används för att visa en positiv trend, vilket kan tyda på impressionmanagement, något som denna studie inte kan bekräfta eller avfärda. Studien visar även attföretag redovisar sju av FN:s Globala mål till högre grad med hjälp av grafisk framställning,varav majoriteten av dessa mål klassificeras som miljömål. Resultat kan innebära attföretagen använder sig av impression management för att framstå mer hållbara än vad deegentligen är. Att företagen i högre utsträckning redovisar positiva hållbarhetsaspekter ännegativa kan även det tyda på greenwashing, något som studien inte kan bekräfta elleravfärda. Studien visar på fortsatt problematik inom hållbarhetsrapportering som avsaknadtrovärdighet och jämförbarhet, där en lösning kan vara mera globala standarder, regleringsamt granskning av extern part. Detta är något som inom en snar framtid kommer att bliaktuellt i form av EU:s nya direktiv CSRD och ISSB:s globala standarder.

Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt område inom revision. Tidigare forskning visar på en existerande variation i granskningsrapporter. Mer forskning önskas kring hur revisorer hanterar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie är att ur ett revisorsperspektiv öka förståelsen för hur processen vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar går till. Vidare är syftet att undersöka hur olika faktorer kan ha betydelse för utformningen av processen. Dessa är innehållet i hållbarhetsredovisningen, regleringens natur, klientföretagens involvering samt granskarens professionalism. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och en kvalitativ metod där en abduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Referensramen består av en praktisk del innehållande olika regleringar och en teoretisk del innehållande teorier och tidigare forskning. I analysen har den empiriska datainsamlingen ställts mot referensramen som presenterats i studien. Studiens resultat visar på att arbetsmetoderna kan variera under en granskningsprocess vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar, även om den i flera avseenden liknar den finansiella revisionen. Faktorer som visade sig ha en påverkan på granskningsprocessen är reglering, klientföretag samt innehållet i hållbarhetsredovisningen. Professionalism visade sig inte ha någon märkbar inverkan på granskningsprocessen. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för granskningsprocessen medan studiens teoretiska bidrag är ökad kunskap inom området för bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Förslag till vidare forskning är att undersöka området ur konsulters perspektiv samt att undersöka fler faktorer som kan påverka granskningsprocessen.