Hållbarhet är något som har blivit ett alltmer relevant ämne i dagens samhälle. Företagen är de första som anklagas och ställs inför allt större krav på utlämnande av information. Det är inte längre tolererat av samhället att företag bara favoriserar aktieägarnas intressen utan samhällets intressen behövs också ses till. Hållbara aktieinvesteringar har den senaste tiden blivit en trend som inte längre enbart handlar om att få ekonomisk nytta för pengarna utan också ha en portfölj som är förenlig med personliga och samhälleliga värderingar. Investeringsbeslut kräver ingående kunskap om företagets finansiella position samtidigt som studier har visat att företagen måste värna om samhällets hållbarhet för att långsiktigt överleva. Med tanke på att samhällspåverkan på senare år blivit alltmer uppmärksammad av befolkningen har hållbarhetsrapporteringen hamnat i allt större fokus. Detta ämnade att undersöka om hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för investerare. Uppsatsens syfte var att utvärdera och förklara om hållbarhetsrapportering är värderelevant för investerare vid beslutsfattande. För att besvara syftet har en kvalitativ metod utförts med en abduktiv ansats. Kombinationen av att uppsatsens fokus skiftades mellan teori och resultat samt att hållbarhetsrapporteringen är ett såpass nytt fenomen, gjorde så att en abduktiv ansats motiverades. Genom ett målstyrt kriterieurval rekryterades sex respondenter ut för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Empirin erhölls genom digitala semistrukturerade intervjuer och den insamlade empirin analyserades sedan genom en tematisk analys. Utifrån uppsatsens insamlade empiri råder det inget tvivel om att hållbarhetsrapporteringen är värderelevant för samtliga respondenter vid beslutsfattande. Uppsatsens resultat visade också att dimensionerna måste hanteras på ett adekvat sätt för att undvika att företagens långsiktiga överlevnad äventyras. Riskeras överlevnaden på grund av bristfällig hållbarhetsrapportering drabbar det marknadsvärdet på företagen som tillslut påverkar investerarens beslut om att sälja, behålla eller köpa.

Denna studie avsåg att undersöka hur företag kommunicerar och förmedlar CSR till sina intressenter, med fokus på företag inom den svenska klädindustrin. Genom en kvalitativ fallstudie av tre olika källor, Instagram, hemsida och hållbarhetsrapport, för fyra svenska företag utfördes en analys. Det som analyserades var vilka plattformar som används, till vem företagen riktar sig mot, vad det är företagen vill förmedla med informationen och om informationen är trovärdig. Detta analyserades med hjälp av teorier om språkanvändning och formulering, svårigheten i åtkomst av informationen samt mängden och frekvensen av information. Studien fann att det finns likheter i användningen av språk och informationsmängden som presenterades på de olika plattformarna. Samt att plattformarna riktade sig till specifika intressentgrupper och användes till försök att förmedla en trovärdig bild av ansvarstagandet för CSR frågor.

Forskningsfrågor: Hur har innehållet i hållbarhetsrapporterna förändrats mellan åren 2015 och 2020?Har lagändringen påverkat innehållet i hållbarhetsrapporterna och kan förändringarna förklaras utifrån legitimitetsteori och/eller intressentteori? Syfte: Syftet är att få en bättre förståelse vad effekten av nya lagkrav och förväntningar har på innehållet i hållbarhetsrapporter. Genom att undersöka innehållet i hållbarhetsrapporter kan vi också utvärdera hur företag kommunicerar om sitt hållbarhetsarbete i sin rapport. Metod: Metoden för att genomföra undersökning var en innehållsanalys där modellen CONI användes för att analysera innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Slutsats: Undersökning visar på att förändringar i hållbarhetsrapporter finns 2020 jämfört med 2015. Samtliga kategorier som ÅRL efterfrågar har ökat i omfattning sedan NFRD trädde i kraft. Dock kan inte denna undersökning konstatera ett samband som tyder på att NFRD med säkerhet bidragit till förändringen. Undersökning kan bara konstatera att förändring skett. / Research questions: How has the content of sustainability reports changed between 2015 and 2020? Has the legal change affected the content of sustainability reports, and can the changes be explained based on legitimacy theory and/or stakeholder theory? Purpose: The purpose is to gain a better understanding of the impact that new legal requirements and expectations have on the content of sustainability reports. By examining the content of sustainability reports, we can also evaluate how companies communicate about their sustainability efforts in their report. Method: The method used to conduct the study was a content analysis, where the CONI model was used to analyze the content of companies’ sustainability reports. Conclusion: The study reveals that there are changes in sustainability reports in 2020 compared to 2015. All categories requested by ÅRL have increased in scope since the Non-Financial Reporting Directive came into force. However, this study can not establish a correlation that definitively indicates that NFRD has contributed to the change. The study can only confirm that a change has occurred.

Hållbarhetsfrågor har de senaste åren fått en större roll i samhället. Konsumenter, investerare och andra intressenter har med sin ökade medvetenhet av klimatpåverkan börjat leta sig till hållbara alternativ. På grund av det måste även företagen anpassa sig och vara aktiva när det kommer till hållbarhetsfrågor för att vara ett attraktivt val bland konkurrenterna och för att inte hamna i blåsväder. Hållbarhetsrapportering har varit ett verktyg för företagen att informera intressenterna om sin hållbarhetspåverkan, positiv likväl som negativ. Det har sedan 2014 varit obligatoriskt för större företag att hållbarhetsrapportera men vad denna rapport ska innehålla har inte reglerats i någon större utsträckning. Man har nu sett en ökad efterfrågan bland intressenterna som önskar en ökad jämförbarhet mellan företagen, minskad greenwashing samt en ökad transparens och tillförlitlighet kring hållbarhetsinformationen från företagen. För att möta intressenternas behov infördes januari 2024 ett nytt hållbarhetsdirektiv som man valde att kalla CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD innebär i korthet att innehållet i företagens hållbarhetsrapport kommer att regleras. Man kan således inte välja lika fritt vad som tas med och vad som ska utelämnas. Införandet av CSRD kommer även innebära att hållbarhetsrapporten ska granskas av en extern revisor i större utsträckning än tidigare. Detta direktiv kommer att beröra en stor mängd företag och deras revisorer. Det finns dock en delad syn på de faktiska konsekvenserna av hållbarhetsrapportering och om det nya direktivet är rätt väg att gå. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning svenska kvalificerade revisorer har till införandet av CSRD och hur de tror att deras klienter kommer att påverkas. Revisorer bedöms besitta en stor kunskap inom ämnet hållbarhetsredovisning och deras inställning är därför intressant att studera. Vidare är syftet även att ta reda på om revisorernas förväntansbild av CSRD skiljer sig beroende på vilken kunskap de besitter. Studien bygger på en kvanitiativ forskningsstrategi, ur det positivistiska synsättet. Resultatet visar signifikanta bevis för att svenska revisorer tror att det nya hållbarhetsdirektivet kommer att leda till minskad greenwashing, minskad informationsasymmetri och en ökad tillförlitlighet. Dessa effekter är i linje med vad man i framtagandet av CSRD sa att man ville åstadkomma. Studiens resultat visar även signifikanta bevis för att en revisor med högre kunskap har en positivare förväntansbild av effekterna av CSRD än vad en revisor med lägre kunskap har.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas när hållbarhetsrapportering är obligatorisk. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ metod med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Vi har samlat in data med hjälp av innehållsanalys och sekundäranalys som sedan har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationskoefficient och multipel linjär regressionsanalys. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation, som vi förklarar med hjälp av tvingande isomorfism. Bidrag: I denna studie bekräftar vi tidigare studier som menar att hållbarhetsinformation påverkas av reformer. Vi bekräftar även att tvingande isomorfism kan vara en anledning till varför företag rapporterar större mängd efter en reform. Vårt praktiska bidrag är att reformer kan vara ett effektivt sätt att få företag att rapportera större mängd hållbarhetsinformation. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att observera specifikt hur sanktioner påverkar mängden hållbarhetsinformation. Vi anser även att det skulle vara av intresse att i framtiden undersöka om ökningen i mängd hållbarhetsinformation är permanent eller om det enbart är en tillfällighet. / Aim: The aim of this study is to explain how the quantity of sustainability information companies issue is affected when sustainability reporting is mandatory. Method: This study is based on a quantitative method with a positivistic view and applies a deductible research effort. The data in this study have been collected through a content analysis and secondary analysis. To analyze the data we have used descriptive statistics, Pearson's correlation and multiple linear regression analysis. Conclusion: In this study we have come to the conclusion that the introduction of mandatory sustainability reporting leads to companies reporting more sustainability information, which we explain by means of coercive isomorphism. Contribution: In this study we confirm previous studies which conclude that sustainability disclosure is affected by sustainability reforms. We also confirm that coercive isomorphism may be a reason why companies report more after a reform. Our practical contribution is that reforms can be an effective way of getting companies to report more sustainability information. Suggestion for further research: Suggestion for further research is to study more specific how the sanction affect the quantity of sustainability information firms report. We would also suggest to research if the increase in sustainability information is temporary or permanent.

The aim of this paper is partly to determine the proportion of the listed companies that have chosen to report sustainability, assure them, and furthermore to explain whether if there is a correlation between certain factors and the companies chosen to provide a sustainability report and to assure and also the extent of the assurance and furthermore to develop a concept to describe the praxis of assurance.

Miljörapportering är en allt mer vanligt förekommande företeelse bland företag världen över. Fenomenet är ett resultat av en ökad medvetenhet kring vad hållbarhet är och vad som krävs för att uppnå det. Trots att denna typ av rapportering har ökat är den i Sverige i stort sett frivillig att upprätta, något som lett till att direktiven för hur rapporterna ska utformas är få och inte heller särskilt utförliga. Därför har den traditionella redovisningen kommit att prägla även miljörapporteringens utformning och innehåll, trots att de två rapporternas syften är skilda. Den traditionella redovisningens postulat, redovisningsenhet och redovisningsperiod, är två exempel på när redovisningens direktiv är tydligt upprättade för ett finansiellt ändamål, och inte är förenligt med långsiktig hållbarhet. I denna studie undersöks vilka företag noterade på Stockholmsbörsen som miljörapporterar, samt hur dessa företag har valt att förhålla sig till begreppet hållbarhet vid avgränsningen av sina miljörapporter. För att skapa förståelse kring varför det råder skillnader i valet av att publicera dessa rapporter, samt varför rapporterna förhåller sig olika till de två ovan nämnda postulaten, har fyra företagsspecifika faktorer tagits i bejakande. Dessa är storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch. Variablerna är tillämpade i flertalet tidigare studier och går att härleda till välkända redovisningsteorier. Studiens statistiskt genomförda tester visar att storlek, skuldsättningsgrad och ägarkoncentration har samband med valet att lämna miljörapporter, medan endast de två förstnämnda variablerna visar samband med rapporternas hållbarhet gällande  avgränsning av redovisningsenhet och period. Vidare framkommer det i studien att det endast är ett fåtal företag som lyckas förmedla deras produkters miljöpåverkan under hela dess livscykel. Detta resultat signalerar att miljörapporteringen brister i sitt syfte att tillgodose det långsiktiga och globala som krävs för att uppnå hållbarhet. Som förslag till fortsatt forskning lämnas därför att mer ingående studera de företag som faktiskt lyckas integrera hållbarhetsperspektivet i sin rapportering, samt undersöka hur avvägningen mellan de traditionella ramverken och miljörapportering bör ske.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.