Förändringar i dagens samhälle sker i hög hastighet där faktorer som reglering, teknologi och hållbarhet haft stor betydelse. Denna snabba förändring genererar en osäkerhet inför framtiden för revisionsbranschen. Revisorns roll i samhället är att fungera som en försäkran att företaget visar en rättvisande bild av deras verksamhet gentemot samhället. Den revisor vi ser i dagens samhälle härstammar från en rad olika incidenter ur ett historiskt perspektiv och med tanke på de förändringar som sker i samhället kan revisorn behöva anpassa sig ytterligare. Revisorsyrket behöver alltså följa samhällets utveckling och möta de utmaningar som framtiden kommer att kräva för att fortsätta vara relevanta mot kunder och andra aktörer.Sveriges riksdag har med ett tydligt exempel visat att Sverige ska vara med på utvecklingen mot en hållbar värld. Genom att införa en obligatorisk hållbarhetsrapport för större företag med start från och med den 1 januari 2017 infördes en kontrollskyldighet för företagets revisor att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten innefattar en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen men att det inte krävs någon djupare granskning av innehållet i själva rapporten. Syftet med denna studie är att försöka få en förståelse hur hållbarhetsutvecklingen påverkar kompetensnivån hos revisorer samt undersöka om den ökade kompetensnivån kommer leda till att revisionsbyråerna behöver anställa fler revisorer i takt med den ökade arbetsomfattningen. Studien har avgränsats till att endast omfatta de större byråerna i Sverige.Det empiriska underlaget har skett via intervjuer medpersoner som harerfarenhet inom revisionsbranschen vilket betyder att en kvalitativ undersökning har genomförts. Studiens resultat tyder på att hållbarhetsutvecklingen kommer påverka kompetensnivån hos revisorer till en viss utsträckning och att revisionsarbetet kommer bli mer omfattande men där de finns motpoler såsom digitalisering samt automatisering. Utbildning kan komma att bli ett grundläggande krav för revisorer ochatt denna utbildning antingenkommer från universitet eller interna kurser från arbetsgivaren.Vidare indikerar resultatet på att hårdare lagkrav kommer att krävas för att få en trovärdigare hållbarhetsrapport och för att kunna jämföra rapporterna mellan bolag. Att inte det finns hårdare lagkrav grundar sig i att området är väldigt nytt och därmed kan inga större utsvängningar göras.

Att leva upp till intressenters krav och förväntningar anses nödvändigt för att organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Det tillstånd som råder när företagets värdesystem är i linje med samhällets kallas legitimitet och processen som leder till att en organisation bedöms som legitim kallas legitimering. Förväntningar och krav från intressenter förändras ständigt och under de senaste åren har intressenters ökade förståelse för bland annat miljöproblem, lett till en större medvetenhet om arbetet inom hållbar utveckling. Detta har bidragit till en press på organisationer och företag vad gäller deras ansvar och skyldigheter att rapportera kring deras påverkan på dessa områden. Pressen har resulterat i att de flesta större företag producerar årliga hållbarhetsrapporter och då det saknas lagar och regler för hur dessa rapporter ska se ut använder sig företag av frivilliga principer och riktlinjer vid framtagandet av rapporten.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur legitimitetsteorin kan förklara motiven till att upprätta en hållbarhetsrapport, samt fördjupa diskussionen kring hur innehållet i rapporten används som ett legitimeringsverktyg. Forskningsfrågan som besvaras är hur legitimitets-teorin kan förklara en hållbarhetsrapports motiv och innehåll och för att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts och ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats. I studien genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra hållbarhetschefer och tre hållbarhetskonsulter. Empirin bygger dels på information som intervjuerna genererat, och dels på information hämtad från organisationen GRI.Under studien framkom flera motiv till en hållbarhetsrapports upprättande, och flera faktorer som påverkar en hållbarhetsrapports innehåll identifierades. Det faktum att intressenterna har fått en större påverkan över innehållet var tydligt, vilket flera forskare skulle beskriva som en mognad i rapporteringsprocessen. Detta betyder dock inte att det är en problembefriad process, utan svårigheten i att inkludera och prioritera ”rätt” information verkar kvarstå enligt flera av våra respondenter. Vidare visade resultatet på att innehållet speglas av en önskan om att organisationen ska fortsätta att vara legitim, och att rapporten även används som ett verktyg för att reparera skadad legitimitet. Ett primärt fokus på att rapportera om det som är av störst väsentlighet innebär enligt några respondenter en större valfrihet över vad som ska rapporteras. Andra respondenter menar att företag nu inte kan undvika att vara transparenta om känslig information. Legitimitetsteorin kan även förklara valet att utelämna känslig information, då det vid ett offentliggörande finns en risk att legitimiteten kan hotas. Det finns med andra ord ett dilemma som innebär att företag måste vara transparanta för att ha möjlighet att erhålla eller bibehålla legitimitet, samtidigt som transparensen i sig kan leda till en legitimitetskris. / The ability to live up to stakeholders’ requirements and expectations is considered a necessity for organizations in order to manage their business. The condition that exists when the company's value system is in line with the society’s value system is called legitimacy, and the process leading to an organization being deemed as legitimate is called legitimation. Expectations and demands of stakeholders are constantly changing, and stakeholders' increased understanding of e.g. environmental problems has led to a greater awareness of sustainable development in organizations. This has contributed to a pressure on organizations and companies regarding their responsibilities and obligations to report on their impact in these areas. The pressure has resulted in annual sustainability reports from companies of a greater size. In the absence of laws and regulations for how these reports should be prepared, companies use voluntary principles and guidelines when developing the report.The purpose of this study is to increase the understanding of how legitimacy theory can explain the motives for establishing a sustainability report, and to deepen the discussion of how the content of the report is being used as a legitimization tool. The research question to be answered is how legitimacy theory can explain a sustainability report's incentives and content and to fulfill the purpose of the study, a qualitative method was carried out and a hermeneutic perspective was applied. Seven semi-structured interviews were conducted and four sustainability managers and three sustainability consultants took part. The empirical data were based on the information generated from the interviews and on the information obtained from the GRI-organization.The study revealed numerous reasons for a sustainability report's existence, and several factors affecting the sustainability report's contents were identified. The fact that stakeholders have a major influence over the content was clear, and several scientists would describe this as a maturity in the reporting process. However, this does not mean that this is a process without difficulties or problems, and troubles to select and prioritize the 'right' information remain. Furthermore, the results showed that the content is mirrored by a desire for the organization to continue to be legitimate, and that the report is also being used as a tool to repair damaged legitimacy. A primary focus on reporting on what is of greatest materiality means according to some respondents a greater choice of what to report. Other respondents believe that this will force companies to be transparent of sensitive information. Legitimacy theory provides an explanation for the choice to exclude sensitive information, since publication of negative information can endanger the perception of the company and the legitimacy can be threatened. In other words, there is a dilemma which means that companies[III]must be transparent in order to obtain or maintain legitimacy, while transparency in itself can lead to a crisis of legitimacy.This thesis is written in Swedish.

Titel: Vilka bakomliggande faktorer påverkar upprättandet av hållbarhetsrapporter? • En kvantitativ studie om de bakomliggande faktorerna till att företag upprättar GRI-baserade hållbarhetsrapporter. Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Oscar Hemmingsson och Jesper Skarin Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - maj Syfte: Avsikten med uppsatsen är att ge ytterligare underlag till om det finns ett samband mellan faktorerna och upprättandet av en hållbarhetsrapport. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar Global Reporting Initiative-baserad hållbarhetsrapportering hos svenska noterade bolag. Metod: I uppsatsen genomförs en kvantitativ studie som fokuserar på svenska börsnoterade bolag på Nasdaq Stockholm i segmenten Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Efter bortfall på grund av bristfällig information så genomförs studien på 288 stycken företag. Studien tillämpar en innehållsanalys och genomför hypotesprövningar via en regressionsanalys. Data har samlats in från företagens respektive årsredovisningar år 2016 och 2017 i den mån årsredovisningen var tillgänglig den 15 april 2018. Vidare så hämtas den finansiella informationen från databasen Retriever. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både storlek och lönsamhet har ett positivt respektive negativt samband som är statistiskt signifikant med en signifikansnivå på 0,05. Studiens utfall hittar ingen statistisk signifikans gällande sambandet på de övriga oberoende variablerna tillväxt, skuldsättningsgrad, likviditet, styrelsesammansättning och lagändring samt kontrollvariabeln bransch. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till den fortsatta forskningen är att inkludera fler eller nya bakomliggande faktorer som kan tänkas påverka upprättandet av hållbarhetsrapporter. Vidare så rekommenderas det att undersöka alternativa sätt att mäta de bakomliggande faktorerna. För att undersöka den oberoende variabeln lagändring mer noggrant så bör studien återskapas när samtliga företag gjort sin årsredovisning tillgänglig och den finansiella informationen rapporterats in i databasen Retriever eller motsvarande databas. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är att den ger ytterligare underlag till sambanden som finns gällande hållbarhetsrapportering och de underliggande faktorerna. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, GRI, bakomliggande faktorer, lagändring / Title: Which determinants are affecting the voluntary disclosure of sustainability reports? • A quantitative study of the underlying factors affecting the disclosure of GRIbased sustainability reports. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Oscar Hemmingsson and Jesper Skarin Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 - may Aim: The purpose of this study is to provide further evidence as to whether there is a correlation between the underlying factors and the establishment of a sustainability report. The purpose is to investigate the factors that affect Global Reporting initiativebased sustainability reporting at companies listed at the Nasdaq Stockholm stock exchange. Method: In the paper a quantitative study in conducted which is focusing on Swedish listed companies on Nasdaq Stockholm in the Small Cap, Mid Cap and Large Cap segments. After some companies is lost due to inadequate information the study is conducted including 288 companies. The study applies a content analysis and conducts hypothesis tests via a regression analysis. Data has been collected from the companies' annual reports in 2016 and 2017, to the extent that the annual report was available on April 15, 2018. Furthermore, the financial information is retrieved from the Retriever database. Result & Conclusion: The results of this study showed that size and profitability have a positive and negative relationship which is statistically significant with a significant level of 0,05. The outcome of the study finds no statistical significance regarding the other independent variables growth, debt ratio, liquidity, board composition, law change and the control variable industry. Suggestions for further research: Suggestions for further research may include more or new underlying factors that may affect the preparation of sustainability reports. Furthermore, it is recommended to investigate alternative ways of measuring the underlying factors. In order to examine the independent variable law, change more carefully, the study should be reproduced when all companies have made their annual report available and the financial information is reported in the Retriever database or equivalent database. Contribution of the thesis: Contribution of the thesis: The contribution of the thesis is that is provides additional documentation for the relationships concerning sustainability reporting and the underlying factors. Key words: Sustainability reporting, sustainability accounting, GRI, determinants, change in regulations/laws

Hållbarhetsrapportering är ett viktigt steg i utvecklingen av en hållbar värld och Sveriges riksdag har tydligt med exempel visat att Sverige vill vara med på den utvecklingen. Den 26 oktober 2016 beslutade den Svenska riksdagen om att införa obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag med start från och med 1 januari 2017. Det innebar en ändring av Årsredovisningslagen (SFS 2016:947) och ställer således krav på de företag som omfattas att upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med lagen. Till följd av den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen införs en kontrollskyldighet för företagets revisor som innebär att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten har på Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) initiativ utökats till att även innefatta en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Tidigare forskning inom detta område är begränsat och studien ämnar täppa igen det kunskapsgap som finns. Syftet med studien är att försöka fastställa i vilken utsträckning revisorn har förtroende för informationen som presenteras i den lagstadgade hållbarhetsrapporten samt att undersöka i vilken utsträckning det påverkar revisorns riskbedömningsprocess. Vidare ämnar författarna att undersöka i vilken utsträckning revisorns förtroende för informationen och dess påverkan på revisorns riskbedömningsprocess skiljer sig mellan om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt ett standardiserat ramverk eller inte. Ingen tidigare studie har funnits som behandlar problemformleringen vilket innebär att studien ämnar täppa till det kunskapsgap som finns. Studien har avgränsats till att endast innefatta svenska auktoriserade revisorer på BIG-4 som faller under kontrollskyldigheten. Utifrån studiens avgränsningar har rampopulationen definierats till att gälla 340 auktoriseraderevisorer. Studien följer en av de klassiska vetenskapliga tillvägagångssätten med en utgångspunkt i det positivistiska paradigmet, en deduktiv forskningsansats och kvantitativ forskningsstrategi. Empirin samlades in genom en webbenkät som distribuerades via mejl där MiniTab och Microsoft Excel användes för den statistiska bearbetningen. Ett kontrollsystem upprättades i Excel för att minska de annars vanligt förekommande bearbetningsfelen. En teoretisk referensram har legat till grund för hypoteser som har prövats med hjälp av statistiska modeller. H0 har inte kunnat förkastas för H1a eller H1b. Studien visar på att den generella uppfattningen är att det råder en osäkerhet gällande hållbarhetsrapportens användbarhet i riskbedömningen bland revisorerna. Revisorerna anser sig dock vara väl förberedda inför kontrollskyldigheten. Ett tuffare lagkrav med en obligatorisk oberoende granskning krävs för att öka hållbarhetsrapportens praktiska användning i revisorers riskbedömningsprocess. Inget slutsats har kunnat dras gällande revisorernas förtroende för informationen i hållbarhetsrapporten. Däremot finns det tendenser som pekar på att information i en standardiserad hållbarhetsrapport är mer relevant jämfört med en icke standardiserad hållbarhetsrapport.

Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv jämföra hållbarhetsredovisningens innehåll i statligt ägda svenska bolag genom att göra två tidsnedslag, 2016 och 2008. Studien var av kvalitativ karaktär, med en komparativ forskningsdesign. Studien baserades på litteratur och tidigare studier inom hållbarhetsrapportering, CSR och Triple Bottom Line. Som datainsamlingsmetod användes en innehållsanalys av åtta företags hållbarhetsrapporter från två separata år (2016 samt 2008). Studien visade på att en likhet mellan åren är att riktlinjerna för hållbarhetsredovisningar fortfarande inte är tillräckligt tydliga och enhetliga. En annan likhet mellan 2016 och 2008 är att intressenter är fortsatt viktiga för företagen. En skillnad som framkom är att företagen lättare kan identifiera och nå ut till sina intressenter 2016 än 2008. En annan skillnad som går att urskilja är att väsentlighetsanalyser framtagna av företagen ökar i antal från 2008 till 2016.

Studien undersöker om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta. Den föreslår och testar även tre olika mått på en hållbarhetsrapports kvalitet. Studien genomförs med hjälp av en modifierad version av Ohlsons (1995) värderingsmodell. I denna modell är företagets marknadsvärde en funktion av bokfört värde av eget kapital, årets resultat efter skatt samt en variabel för en hållbarhetsrapports kvalitet. Hållbarhetsrapportens kvalitet mäts genom ett egenkonstruerat upplysningsindex som baserar sig på de lagstadgade upplysningar som en hållbarhetsrapport förväntas inkludera, antalet sidor rapporten utgörs av, samt om den är separat eller integrerad i företagets årsredovisning. Studiens urval utgörs av 140 bolag noterade på Nasdaq Stockholm som behöver upprätta en hållbarhetsrapport under 2019 enligt kraven i 6 kap 10 §, 12 § Årsredovisningslagen (1995:1554). Resultatet av studien visar att kvaliteten på ett företags hållbarhetsrapport, som är mätt med studiens tre olika mått på kvalitet, inte har ett signifikant samband med företagets marknadsvärde. Således kan studien inte heller konstatera om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta.

Syfte: Syftet är att undersöka hur den kulturella aspekten påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Problem: Hållbarhetsrapporteringen tar hänsyn till de sociala och miljömässiga åtgärder som en organisation tillämpar. Rapporten utformas för att bemöta de krav eller förväntningar som finns i ett samhälle och ska underlätta företagets intressenter vid beslutstagande men brister inom flera områden. Till skillnad från den finansiella rapporten är hållbarhetsrapporten inte reglerad i samma omfattning och uppnår därför inte harmonisering till samma utsträckning. Ett flertal olika faktorer hämmar harmoniseringen samt kvaliten och ett utav dessa faktorerna är det kulturella aspekten. Det existerar dock ett kunskapsgap inom ämnet eftersom det finns olika åsikter om kultur är en variabel som påverkar kvalitén på hållbarhetsinformationen, vilket denna studie vill undersöka.

Kärnkraften som bedrivs av energiföretag är ett aktuellt ämne till följd av att verksamheten både främjar och motverkar en hållbar utveckling. Energiföretagen förväntas hållbarhetsrapportera om de miljökonsekvenser som följer av kärnkraften i enlighet med EU-direktiv 2014/95, men det finns en frivillig del när det kommer till detaljrikedom och mängd. Studiens syfte är att skapa förståelse vad som kan förklara skillnader i detaljrikedom och mängd i energiföretagens hållbarhetsrapportering om kärnkraft. Detta genom forskningsfrågor som dels berör vad som kan förklara skillnader i detaljrikedom, dels mängd. Slutsatsen från studiens resultat är att ägaridentitet, i form av statligt eller privat ägt, kan förklara skillnader i mängden hållbarhetsinformation om kärnkraft. Även målet med kärnkraften i det land företaget har sitt säte kan förklara skillnaderna. Dessa förklaringar stöds av intressentteorin. Målet med kärnkraften i det land som företagen befinner sig i stöds dessutom av legitimitetsteorin och institutionell teori. Därtill konstateras att skillnader i detaljrikedom inte kan förklaras med storlek, ägaridentitet, institutionella system, kulturella system eller mål med kärnkraften.

I Sverige blev stora företag skyldiga att upprätta hållbarhetsrapporter när EU-direktivet infördes i den nationella lagstiftningen. Den lag som formats utifrån direktivet kan dock anses sakna detaljerad information, vilket öppnar upp för tolkning. Detta kan leda till att företag känner behov av att komplettera lagstiftningen med riktlinjer. Det finns ett flertal olika riktlinjer företag använder och tar stöd i vid upprättandet av hållbarhetsrapporter, där Global Reporting Initiatives riktlinjer är de mest använda. Att företag använder sig av olika riktlinjer leder till en variation bland rapporterna, något som försvårar en potentiell jämförbarhet. En vag lagstiftning och den mängd riktlinjer som finns är två exempel på faktorer som kan bidra till att hållbarhetsrapportering upplevs utmanande.  Syftet med denna studie är att beskriva och analysera stora företags utveckling, upprättande och utmaningar kopplat till hållbarhetsrapportering. Studien baseras på tio kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsrapporter internt på företag och/eller som hjälper företag externt med hållbarhetsrapportering. Utifrån dessa intervjuer besvaras studiens forskningsfråga: Hur upprättas hållbarhetsrapporter bland stora företag i Sverige och vilka utmaningar kan uppstå vid upprättandet? Studiens resultat pekar mot att det finns stora likheter och skillnader i företags upprättande av hållbarhetsrapporter där företag primärt följer nationell lagstiftning i kombination med andra riktlinjer. Resultatet i studien tyder även på att hållbarhetsrapportering inte är helt oproblematiskt. Företag upplever utmaningar i samband med upprättandet, där en del utmaningar är mer återkommande än andra. Slutligen pekar studiens resultat mot att utvecklingen inom detta område kommer att fortlöpa och att EU-taxonomin kan komma att utgöra en väsentlig betydelse för den fortsatta utvecklingen inom hållbarhetsrapportering.

Människor har ägnat sig åt tanken på hållbarhet sedan lång tid tillbaka. Hållbarhet har tre dimensioner, nämligen den ekonomiska dimensionen, den sociala dimensionen samt den miljömässiga dimensionen som måste balansera för att vi ska ha ett bra liv samt att säkerställa framtida generationers välmående. Organisationer har lagkrav på sig att hållbarhetsredovisa, men när det kommer till kommuner i Sverige finns det få lagkrav på hållbarhetsredovisning. Däremot kan kommuner med hjälp av olika ramverk bestämma vilken hållbarhetsinformation som ska upplysas om. Här väcktes funderingar kring hur en kommuns hållbarhetsrapporteringsprocess såg ut med fokus på väsentlighet och intressentengagemang. Studiens resultat är att hållbarhetsrapporteringsprocessen är ett komplext område där många individer är inblandade. Det är inte lätt att komma fram till vad som är väsentlig hållbarhetsinformation och individerna som är inblandade i processen har inte alltid samma syn på vad som är väsentligt. Även intressentengagemanget är viktigt, men det är svårt att inkludera alla intressentgrupper eftersom de kan vara svåra att nå samt ha olika intresse vad gäller hållbarhetsredovisning. Därför är det viktigt för kommuner att strukturera hållbarhetsredovisningen på ett bättre sätt för att nå fler intressentgrupper samt få legitimitet. Därmed kan kommuner behöva ett ramverk för best practice för att underlätta väsentlighetsbedömning samt hjälpa till att involvera intressenter i hållbarhetsredovisningsprocessen. Studiens bidrag är att påminna om att hållbarhetsdimensionerna måste hållas ihop för att skapa ett hållbart samhälle samt att detta skulle kunna nås med ett lämpligt ramverk som är applicerbar på kommuner.