Having been introduced in Sweden in the 1980’s, one would perhaps have thought postmodern philosophy to be a thing of the past. As it turns out, the debate on postmodernism is still very much alive. But the term ‘postmodernism’ in 2021 is complex and sometimes misunderstood. In public discourse, the term has moved beyond its status as a continental philosophy or as a denomination for certain historical conditions of the late twentieth century. Today, it appears, people use ‘postmodernism’ as an invective for relativism, post-truth and ‘empty words’. Two books, published in 2020, even warn the Swedish people for a postmodern invasion of both the academics and Swedish government. The humanities, apparently, are especially corrupted by postmodern thinking. Is this true? As a rhetorician, I ask myself to what extent postmodern theory has had an influence on Swedish rhetoric in the 40 years since the discipline was re-established within higher education.  This essay examines course syllabuses, teaching material, Swedish articles in the periodical Rhetorica Scandinavica, doctoral theses, and the complete works published by Sweden’s eight professors of rhetoric. Early on, I found that there was very little information available about the development of  Swedish rhetoric –even less about a postmodern rhetoric in a Swedish context. Thus, this essay is to be looked at as both a history of Swedish postmodern rhetoric – the first of its kind – and as an examination of the occurrence of postmodern theory within Swedish rhetoric. I find that postmodernism has not, as opposed to the critics’ claims, played a key role in the development of Swedish rhetoric. Its presence has, however, significantly increased within the field of rhetoric since 2010, and I discuss why that might be. Further, I discuss what can be said to define the Swedish postmodern rhetoric, and what the future might hold for this specific branch of rhetorical studies and research.

The overall objective of this thesis is to fill a gap in art historical research as well as in the history of women in a more general sense. The main focus is the life and work of artist Anna Berglund (1857-1946), who’s artistic practice spanned the fields of design, decorative art, calligraphy and watercolour painting. The thesis is the first attempt to conduct research into Berglund’s artistic practices. Primary sources from and about Berglund are scarce, as not much has survived the test of time in terms of personal documents such as letters, notes or diaries. Therefore, the political, social and cultural conditions of Berglund’s time and environment have complemented and contextualised the primary source material. Biographical method, archival research, and the application of sociologist Pierre Bourdieu’s field theory have formed the foundation of the thesis. In addition, the thesis is built around questions into 19th century women’s development of social networks and adaptation of strategies to navigate and establish themselves as professionals. The research show that Anna Berglund’s habitus and economic, cultural and social capital enabled her to enter and navigate the field. Furthermore, Berglund developed and adapted professional strategies to navigate the field and to build a network that enabled her to push her career forward. The nature of pattern drawing as a new and quickly expanding professional field in the late 1800s contributed and enabled Anna Berglund, as well as others, to enter, navigate and establish themselves on the field and as entrepreneurs.

A wind tunnel from the 1950s located in Bromma, Stockholm, once used for military research is today used for commercial activities. Today the tunnel is used for indoor wingsuit flight and the facility has an interest in reducing the overall noise generated by the tunnel. Acoustic measurements indicate noise problems in the 50 Hz range. A 3D and a 2D model was structured with physical measured dimensions of the wind tunnel for simulations.Results indicate that a 37 dB decrease of the second higher order azimuthal spinning mode was achievable with the same number of monopole anti-sources as fan blades with each individual monopole modeling an enclosed loudspeakers. This acoustic mode was identified as the most problematic due to the cut-on frequency for the geometry coinciding with the fundamental blade pass frequency of the fan source during normal operating conditions. / På 1950-talet byggdes en vindtunnel i Bromma, Stockholm kallad "LT1". Vindtunneln användes då för militär utveckling för bland annat flygförsvaret. Idag drivs den efter en period utan användning kommersiellt för flygning av ekorrdräkt så kallad "Wingsuit" inomhus. Området kring tunneln har kommersialierats under tiden den var ur drift och omgivande verksamheter påverkas av ljud från vindtunnelns verksamhet varför tunnelns verksamhet söker förbättringsmöjligheter avseende bullerdämpning. Akustiska mätningar i och utanför tunneln indikerar ett problemområde kring frekvensen 50 Hz som härstammar från den stora fläkt som skapar flödet i tunneln. Vindtunneln modellerades i 3D och 2D med hjälp av fysiskt uppmätta dimensioner på plats. Modellerna användes sedan för att kunna numeriskt simulera och beräkna möjligheten att dämpa ljudet från fläkten med hjälp av aktiv kontroll. Resultaten indikerar att en 37 dB ljudreduktion är möjlig av andra ordningens högre akustiska snurrande mod. Detta var möjligt att uppnå med lika många anti-källor modellerade som monopoler vilket motsvarar slutna högtalare, som fläktblad. Denna akustiska mod identifierades som den mest problematiska eftersom cut-on frekvensen för tunnelns geometri sammanfaller med den fundamentala bladpass-frekvensen för fläkten under normal drift.

Today, the role of higher education institutions (HEIs) is education, research, and to contribute to society. The requirement of contributing to society especially requires that the institutions contribute to sustainable development. It is therefore relevant to analyse how HEIs can address and contribute to sustainability and sustainable development. The purpose of this thesis is twofold. Firstly, it aims to analyse the impact that HEIs have on sustainable development by identifying and mapping indicators of impact. Secondly, it aims to illustrate with the empirical case of a technological university in Sweden - the studied technological university is KTH Royal Institute of Technology. The study was conducted as an exploratory single-case study. The study's data consists of qualitative interview data as well as quantitative secondary data. The secondary data was collected from a variety of sources at KTH, including its development plan, objective plans, vision, business plans, annual reports, progress reports on objectives, and follow-up reports. The qualitative data was collected through 11 semi-structured, open-ended interviews with faculty and employees at KTH. The study finds that HEIs - through various sustainability actions in their activities education, research, and collaboration and outreach - can achieve impacts such as pro-environmental behaviour and sustainable development. These measures related to all three pillars of sustainability. The HEIs' impact can be identified through indicators such as number of courses on sustainability and sustainable development and share (%) of the total external funding for research that supports research in the sustainability field. As for KTH specifically, the study shows that KTH is able to impact the areas of environmental, social, and economic sustainability and that the impact can be direct, indirect, short-term, long-term, intended, and positive. / Idag innefattar uppdraget för lärosäten för högre utbildning forskning, utbildning och att bidra till samhället. Uppdraget att bidra till samhället kräver specifikt att lärosätena bidrar till hållbar utveckling. Det är därför relevant att analysera hur lärosäten för högre utbildning kan hantera och bidra till hållbarhet och hållbar utveckling. Denna avhandling har två syften. För det första syftar avhandlingen analysera lärosätenas påverkan på hållbar utveckling genom att identifiera och kartlägga indikatorer på effekt. För det andra syftar avhandlingen exemplifiera och illustrera det första syftet med ett empiriskt fall av ett tekniskt universitet - det studerade universitetet är Kungliga Tekniska Högskolan. Studien genomfördes som en utforskande fallstudie där ett fall studerades. Studiens data består av både kvalitativ intervjudata och av kvalitativ och kvantitativ sekundärdata. Datat samlades in från två olika beviskällor - dokumentation och intervjuer. När det gäller dokumentationen samlades data och information in från en mängd olika dokument från KTH, inklusive dess utvecklingsplan, målplaner, vision, affärsplaner, årsrapporter, lägesrapporter och uppföljningsrapporter. Gällande intervjuerna genomfördes 11 halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjupersonerna bestod av lärare och anställda från olika kontor och avdelningar vid KTH. Studien visar att lärosäten för högre utbildning, genom olika hållbarhetsåtgärder i sin verksamhet kring utbildning, forskning och samarbete, kan uppnå effekter såsom miljövänligt beteende och hållbara livsstilar, minskning av koldioxidpåverkan, ekonomisk tillväxt, jobbskapande, kunskapsutbyte och ekonomiska och sociala fördelar. Tillsammans täcker dessa effekter alla tre typer av hållbarhet, vilket i sin tur innebär att lärosäten kan bidra till en hållbar utveckling i samhället. Lärosätenas påverkan kan identifieras genom indikatorer såsom antal kurser om hållbarhet och hållbar utveckling och andelen (%) av den totala externa forskningsfinansieringen som stödjer forskning inom hållbarhetsområdet. När det gäller KTH specifikt visar studien att KTH kan påverka områdena miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt att effekterna kan vara direkta, indirekta, kortsiktiga, långsiktiga, avsedda och positiva.