<p>Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.</p><p>Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.</p><p>Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.</p><p> </p>

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning. Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet. Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system. Elevernas bild av utbildningens strävan visar ett i stort sett tillfredsställande resultat men att det till viss del saknas fördjupning inom det estetiska fältet, kunskap och förståelse kring estiska yrkesområden samt kontakt med samhälls och kulturliv. Arbetsplatsförlagd utbildning är inte obligatorisk i utbildningen men undersökningen visar att elever och lärare ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som en möjlig väg till större yrkesförståelse.

The purpose of this study was to better understand how the universities in Sweden work to prevent plagiarism, how they use plagiarism detection tools and what knowledge the students have or wish to have about plagiarism. This was studied through interviews with teachers and administration staff from one smaller university in Sweden together with a questionnaire for students attending any university in Sweden. The study shows that the information about plagiarism can be clearer from teachers according to the students, to prevent plagiarism as far as possible. It also shows that the university is already working to improve the information so that the students in a better way can understand, but it is hard to know how to give the information and what information that the students need. The examined university are using the system Urkund as a plagiarism detection tool and the study shows that teachers in general are satisfied with the system and how they use it. However, some teachers see an opportunity to use the detection tool in their teaching practises but need more knowledge of the system to do so efficiently. The students reportedly know what plagiarism means according to the study, but they do not have a deeper knowledge about it which they want from their universities, especially how the school is handling plagiarism cases and how the plagiarism detection tool works. The study concludes with recommendations for the universities to improve their work against plagiarism. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur ett lärosäte i dagsläget arbetar för att motverka plagiat, hur man använder plagiatkontrollsystem och vad studenterna har för kunskap eller vilken information de känner att de saknar gällande plagiering. Detta undersöktes genom att intervjua lärare och förvaltningsanställda på en mindre högskola i Sverige och även genom en enkätundersökning som gick ut till studenter vid högre utbildning i hela Sverige. Studien visade att många studenter upplever att informationen från lärare och lärosätet kan bli tydligare för att i största möjliga mån undvika plagieringsfall. Den visar på att lärosätet redan jobbar för att förbättra informationen för studenterna men att det är svårt att veta vad som fungerar optimalt. Studien visar också på hur systemet Urkund används och i vilken grad. De allra flesta lärarna tycker att det är ett bra och användbartsystem och det känner sig bekväma med användandet, många kan också se en möjlighet till att använda systemet på ett mer pedagogiskt vis men behöver mer kunskap i hur det skulle kunna fungera. Studenterna anser sig veta vad plagiat innebär men en stor del tycker sig sakna mer djupgående information från sitt lärosäte för att få en bättre förståelse i främst förfarande vid upptäckt av plagiat och hur plagiatkontrollsystem fungerar. Slutligen ges rekommendationer till lärosäten för att kunna utveckla sitt arbete med att motverka plagiering och förbättra kommunikationen mellan lärare och studenter för att minimera plagiatfall.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår. Några studerar för att kunna få ett arbete, andra för att bevisa för sig själva att de kan. I några fall återfann vi det som kallas för det transformativa lärandet enligt Mezirow (1997). / The aim of this study is to explore motives, motivation and experiences reported by some students in relation to higher education. The study is inspired by previous research (Bron et al, 2013) about students´ identities, and after the collection of data other theories and previous research were added. The method used is qualitative, specifically semi-structured interviews, based on six interviews with students aged 25-30. Similarities as well as differences in students´ motives and motivation for higher education appear. Some students attend higher education mainly in order to get a job/profession while a few also want to prove to themselves that they are competent enough to succeed in higher education. Occationally, transformative learning (Mezirow, 1997) emerge in data.

This study is about investigating how distance students experience the sense of social presence over time and if there are differences between distance with physical meets and IT distances without physical meeting as a study form. A web survey was sent to 564 students on semesters 1, 3 and 5 who were registered at a distance program at Mid University. Students either read a program remotely with meetings or IT-distances without meetings. An analysis of non-response bias was conducted which showed that there are no significant differences between the response group and the loss. A collapse of the two groups resulted in a response rate of 30.7%. The study shows that the sense of social presence increases from semesters 1 to semesters 3 before it drops to semesters 5. The results of the survey also show that there are significant differences between how distance and IT-distance experience the sense of social presence. There are no significant differences between semesters and study form over time as the students experience the sense of social presence. What we can see is that the mean values show that distance students have a higher average value of social presence than IT distance students. The result shows that there are differences in how students feel that they create and retain the sense of social presence during their study time. IT-distance have a greater sense of creating and maintaining the sense of social presence than distance students. / Denna studie handlar om att undersöka hur distansstudenter upplever känslan av social närvaro över tid och om det finns skillnader mellan distans med fysiska träffar och IT-distans utan fysiska träffar som studieform. En webbenkät skickades ut till 564 studenter på termin 1, 3 och 5 som var registrerade på ett distansprogram vid Mittuniversitetet. Studenterna läste antingen ett program på distans med träffar eller IT-distans utan träffar. En bortfallsanalys genomfördes som visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan svarsgruppen och bortfallet. En hopslagning av de båda grupperna resulterade i en svarsfrekvens på 30,7%. Studien visar att känslan av social närvaro ökar från termin 1 till termin 3 innan den sjunker till termin 5. Resultatet av undersökningen visar även att det finns signifikanta skillnader mellan hur distans och IT-distans upplever känslan av social närvaro. Det finns inga signifikanta skillnader mellan terminer och studieform över tid hur studenterna upplever känslan av social närvaro. Det vi kan se är att medelvärdena visar att distans har ett högre snitt av social närvaro än IT-distans. Resultatet visar på att det finns skillnader på hur studenterna upplever att de skapar och behåller känslan av social närvaro under sin studietid. IT-distans har en högre känsla av att skapa och behålla känslan av social närvaro än distansstudenterna.