Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Tidigare forskning har visat att området hälsa får lite utrymme i ämnet idrott och hälsa, att elever har svårt att formulera vilka kunskaper de ska erhålla och att flickor och pojkar upplever ämnet olika (Annerstedt 1991; Nyberg & Larsson 2014; Skolinspektionen 2018; Quennerstedt, Öhman & Ericsson 2008). Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar hälsoundervisningen i ämnet utifrån ett genusperspektiv. I denna studie har elevers syn på kunskaper inom området hälsa redogjorts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att sedan synliggöra likheter och skillnader i flickor och pojkars uppfattningar om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades, tematiseras och analyserades sedan utifrån Hirdmans (1988, 1990, 2003) genusteoretiska begrepp: genussystem, genuskonflikt och genuskontrakt. Studiens resultat visar att flickor och pojkar uppfattar området hälsa i ämnet idrott och hälsa likartat men att deras önskemål kring innehåll skiljer sig åt, vilket tyder på både en genuskonflikt och ett genussystem i ämnet. Våra slutsatser av studiens resultat och analys är att elever ser området hälsa som betydelsefullt, därav bör lärare ägna mer tid åt området i sin undervisning och lyssna på sina elevers önskemål för att bli en medveten genuspedagog.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra avgörande faktorer som inverkar på elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Metoden som används är en strategisk litteratursökning i databaserna: ERC, ERIC, Libsearch och Google Scholar.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av lärares didaktiska val kring utformningen av undervisningen, lärarens kommunikativa strategier, och elevers upplevelser om lärares engagemang kring undervisningen. Även hur den sociala relationen mellan lärare och elev ser ut, har ett viss inflytande på elevers motivation. När elever upplever en inre motivation så genererar det att elever blir mer engagerade i uppgiften och har ett intresse av att inhämta kunskap och på så vis utveckla sin självständighet, ämneskompetens och förståelse. Yttre motivation har visat sig ge känslor av bristande engagemang och stimulans och en allmänt mer negativ känsla för ämnet Idrott och hälsa. Andra faktorer som spelar in på elevers motivation är hur idrottslärares engagemang upplevs under lektionstid. Lärare behöver med kommunikativa-, sociala- och andra färdigheter hitta metoder, medel och beteenden som stämmer överens med elevgruppen för att på bästa sätt motivera dem oavsett kunskapsinnehåll.

Bakgrund Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem, det skapar lidande och försämrar livskvalitén. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att vårda dessa patienter. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd då smärtan ofta saknar uppenbara fysiologiska tecken. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har nödvändiga kunskaper i att bemöta patienter med långvarig smärta. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans bemötande av patienten men även hennes kunskap om smärta och smärtbehandling så att hälsa kan främjas hos personer med långvarig smärta. Metod Arbetet utformades som en litteraturöversikt. Detta för att sammanställa den forskning som fanns inom ämnet, göra den mer överskådlig samt att belysa de områden där ytterligare forskning efterfrågas. Resultat Resultatet sammanställdes i två teman med underteman. Dessa teman var “Kunskap” och “Mötet med patienten”. I resultatet framkom att kunskaperna om långvarig smärta hos sjuksköterskor, men även hos patienter, var låg. Sjuksköterskans bemötande är en central del och samtidigt en avgörande faktor för hur patienten upplever vården. Det framkom även hur hon påverkas av att vårda patienter med långvarig smärta och att hon behöver verktyg och strategier för att kunna hantera de svårigheter som kan uppkomma vid bemötande och behandling. Slutsats Det råder okunskap kring långvarig smärta och dess konsekvenser för patienten och vidare forskning behövs. Det är även viktigt att ytterligare utbilda sjuksköterskor i smärta för att på så vis optimera vården av dessa patienter och därmed främja deras hälsa.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.

Odlingsallmänningar som odlingsform används i städer runt om i världen. De kan bidra till städer bland annat genom att öka tillgängliga grönområden, skapa mötesplatser för social gemenskap, öka lokal matproduktion samt öka den biologiska mångfalden. Stockholm är en växande stad som blir allt tätare och stadens grönområden utgör en allt viktigare funktion. Rapporten ämnar till att undersöka odlingsallmänningar i Stockholm. Frågeställningarna som undersökts är hur odlare får tillgång till mark och vilka hälsoeffekter odlingarna kan ge upphov till. För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie använts samt intervjuer med personer som odlar i odlingsallmänningar i Stockholm, eller som på annat sätt är relaterade till de odlingsinitiativ som undersökts. Totalt har fem olika odlingsinitiativ undersökts. Resultatet visar på att odlingsallmänningar kan ge hälsoeffekter i form av en ökad social gemenskap, tillgång till terapeutiska platser nära hemmet samt en ökad medvetenhet om kosthållning. Resultatet visade även på att odlingsallmänningarna kan utgöra en bra möjlighet till fysisk motion. Alla de studerade fallen hade genomgått olika processer för att få tillgång till mark vilket visar på variationen i både initiativ till odlingarna och hanteringen av markfrågor. De studerade odlingsallmänningarna var placerade både på offentlig och privat mark. Tillgång till mark utgjordes både av initiativtagare som tagit kontakt med markägare för att fråga om tillstånd att bruka marken och en gerillaodling som börjat odla utan tillstånd. Det var även en kommun som genom medborgardialog hittat engagemang för odling samt en mobil odling som flyttat runt på lediga platser i väntan på exploatering. Vilka personer som får tillgång till de identifierade hälsofördelarna skiljer sig något mellan de olika odlingsallmänningarna. Hälsofördelarna som en ökad biologisk mångfald möjliggör gagnar däremot alla i staden. / Community gardening, as a form of cultivation, is used in cities around the world. They can contribute to cities by, among other things, increasing available green areas, creating social community meeting places, increasing local food production, and increasing biodiversity. Stockholm is a growing city that is becoming increasingly denser, and the city's green areas serve an increasingly important function. The report aims to study community gardens in Stockholm. The research questions are how initiative takers gain access to land and what health effects the community gardens can give rise to. A literature study has been used as well as interviews to answer the questions. The interviews were carried out with people who cultivate in community gardens or who are otherwise related to the community gardens that were investigated. Five different community gardens have been studied in total. The results show that community gardens can produce many health effects. They can increase social inclusion, access to a therapeutic place near the home, and raise awareness of diets. The results also showed that the gardens could represent a good opportunity for physical exercise. All the cases studied had undergone different processes to gain access to land, which shows the variation in both initiatives for cultivation and land management. The studied community gardens were located on both public and private land. Access to the land was made up of both initiators who contacted landowners to ask for permission to use the land, a guerrilla garden that started cultivating without a permit, a municipality that found commitment to cultivation through citizen dialogue and a mobile garden that moved around in vacant places in waiting on exploitation. The persons who gain access to the identified health benefits differed slightly between the different community gardens. In contrast, the health benefits that increased biodiversity enables benefit everyone in the city.