Forskning har visat att rätt utformad feedback kan ha väldigt bra effekt på elevers lärande. Idrottslärarens uppgift är att hjälpa elever utveckla sina kunskaper och färdigheter i ämnet, vilket kan göras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en lärarintervju, undersöka hur en idrottslärare använder feedback i sin undervisning samt om och i så fall hur elever får ge feedback till varandra. Resultatet visade att läraren använder flera olika former av feedback i sin undervisning, och att hon anser att det är viktigt att eleverna lär sig använda ett idrottsspråk. Dessutom visade observationerna att eleverna ibland ger varandra feedback men att detta sker spontant, det vill säga utan att ha fått instruktion av läraren att göra detta. Avslutningsvis kan man säga att studien ger en bild av hur feedback används av en idrottslärare på högstadiet, och detta kan förhoppningsvis bidra med ett perspektiv på hur man kan arbeta med feedback i skolans idrottsundervisning.

Background: HIV is one of the biggest global epidemics. Historically the HIV-infected persons have faced a discriminative and stigmatizing attitude inside the health care-sector. That form of negative reception has been seen as one of the biggest obstacles to decrease the spread of HIV and to create an equal healthcare sector. Aim: The aim is to highlight how HIV-infected persons experience the reception from health care professionals in countries with low prevalence of HIV. Method: A literature review with nine scientific articles, seven articles were qualitative, one was quantitative and one with mixed method. Results: Two main topics arised: The negative reception and The positive reception. The HIV-infected are still experiencing situations where they are treated with a stigmatized and discriminative attitude from the health care-professionals. The result, however, indicates that the reception has improved. The HIV-infected experienced that the positive interactions widely exceeded the negative. Conclusion: HIV-stigmatization is still a major issue within the health care sector. The HIV- infected, however, experience the stigmatizing reception in more isolated cases today and the positive reception widely exceeded the negative stigmatizing reception. The HIV-infected experienced health care professionals with high knowledge to give a better reception. / Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor. Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod. Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa. Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

Syftet med studien är att undersöka vilken information skolor delar på sina hemsidor om fysisk aktivitet samt hur lärare på utvalda skolor ser på fysisk aktivitet och hur de arbetar med det i praktiken. Den fysiska aktiviteten som studien fokuserar på är det som sker utöver ämnet idrott och hälsa. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ textanalys där 60 skolors hemsidor undersöktes från två geografiska platser i Sverige - Gotland och Eskilstuna. Hemsidorna delades in i tre olika nivåer utefter informationen som fanns på hemsidorna om fysisk aktivitet. I studien gjordes även fallstudier på fem skolor i form av intervjuer för att få djupare empiri om skolors relationer till den fysiska aktiviteten, samt för att undersöka om det som står på hemsidan överensstämmer med vad som framgår i intervjun i fallstudierna. Resultatet av undersökningen visar att det som beskrivs på hemsidorna inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Skolorna arbetade mer med fysisk aktivitet, både på lektioner och raster, än vad som stod på hemsidorna. De intervjuade lärares syn på fysisk aktivitet är mestadels positiv, men vissa skillnader framkommer om synen på den fysiska aktivitetens effekter. Några av lärarna anser att det sker en klar förbättring av koncentrationen hos eleverna, medan andra har svårt att mäta koncentrationen och menar snarare att eleverna blir lugnare, gladare och att konflikter minskar. Slutsatsen av studien visar att den fysiska aktiviteten är ett viktigt område att lyfta fram, dock finns en viss diskrepans mellan vad som står på hemsidorna och vad som sker på skolorna.

Bakgrunden till denna studies genomförde var med anledning av tre huvuddrag. För det första förväntas efterfrågan på vård öka, för det andra finns politiska incitament att utveckla e-hälsa, och för det tredje finns det ett behov av fortsatta studier inom strategiska nätverk. Studien undersöker motiv att ingå samarbetsrelationer inom ett e-hälsoföretags strategiska nätverk, samt hur dessa samarbetsrelationer ser ut och vad konsekvenserna av dessa är. För att undersöka detta skapades en analysmodell sammansatt av teorier kring specifika delar av samarbetsrelationer samt strategiska nätverk. Intervjuer samt observationer genomfördes med ambitionen att få information om samtliga företag i det strategiska nätverket. Genom sammanställning och analyserande av insamlad data framkom det att motiven skiljer sig åt mellan företagen att ingå i samarbetsrelationer inom det strategiska nätverket. Det centrala företaget ansåg marknadsföring vara de främsta motivet att ingå, medan de övriga företagen ansåg kunskapen de mottog genom samarbetsrelation med det centrala företaget som det främsta motivet att ingå i detta strategiska nätverk.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka lärares och skolledares uppfattningar om värdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att undersöka om samma grupper är intresserade av att införa ett sådant arbetssätt. I arbetet har en litteraturgenomgång av kunskapsläget avseende effekter av fysisk aktivitet på hälsa och prestationer i teoretiska ämnen följts upp med en enkätundersökning om samma ämne riktad till lärare och skollärare i en kommun i västra Sverige. Litteraturgenomgången har visat att det finns vetenskapligt stöd för att god fysisk prestationsförmåga är kopplat till goda prestationer i teoretiska ämnen samt till ett gott hälsoläge. Det finns även stöd för att utökad mängd schemalagd fysisk aktivitet i skolan kan införas utan negativa effekter på prestationerna i teoretiska skolämnen.Enkätstudien genomfördes med en enkät omfattande 10 frågor med fasta svarsalternativ riktad till lärare och rektorer på 7 skolor. Frågorna rörde primärt lärarnas förväntningar på effekterna i teoretiska skolämnen om daglig schemalagd fysisk aktivitet införs i skolan, samt deras inställning till ett införande av ett arbetssätt med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Totalt distribuerades 77 enkäter, varav 7 till rektorer, 10 till idrottslärare och 60 till klasslärare i årskurs 1-5. Svarsfrekvensen var 78 % i hela materialet, med 50 % bortfall i idrottslärargruppen, 20 % bortfall i klasslärargruppen och inget bortfall i rektorsgruppen.Resultatet av enkätstudien visar att en klar majoritet av respondenterna förväntar sig positiva effekter på prestationerna i svenska och matematik om ett arbetssätt med daglig fysisk aktivitet införs, samt att en majoritet av respondenterna är positiva till ett införande av ett sådant arbetssätt. Däremot finns det delade uppfattningar om bästa sättet att skapa tid för daglig schemalagd fysisk aktivitet. Avseende inställningen till daglig fysisk aktivitet och metoderna för att skapa tid för sådan schemaläggning finns det inga signifikanta skillnader mellan de olika grupperna av respondenter.I diskussionen förs bl a resonemang om möjliga förklaringar till att trots denna positiva inställning till daglig schemalagd fysisk aktivitet har sådan schemaläggning inte införts vid någon av de skolor som deltagit i undersökningen. Möjligheter till ett salutogent arbetssätt med stärkande av friskfaktorer genom daglig schemalagd fysisk aktivitet parallellt med förbättrade prestationer i teoretiska skolämnen inom ramen för aktuell kursplan och läroplan diskuteras ocksa

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser och 2 appendix.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 46-66: Bibliography.