Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience". Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer". Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts. / Background: Language barriers in healthcare meetings have led to many challenges that health care professionals have to deal with every day. it is the caregiver's responsibility to ensure thatpatients, regardless of culture and language,receive equal care. it is shown that the language barriers have led to health and medical staff having difficulty finding good care for everyone. Aim: The aim of this literature review is to describe the healthcare personnel's experiences of language barriers in communication with patients. Method: A literature review has been conducted according to Friberg (2017) and it has been based on ten qualitative scientific articles. Two different databases were used to collect data: CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were: " Communication barriers" "Nurse" "Experience". Results: The results presented four main themes. "Language barriers take time and strain", "Language barriers prevent a good care meeting", "Language barriers despite the use of interpreters", "Communication Strategies to counteract language barriers". Summary: The conclusions shows that the experience of health care professionals was that obstacles in the performance of care were the language barriers. They felt that effective and efficient care could not be provided due to lack of time, workload and that ithad been challenging to use an interpreter.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem och utgör ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska såväl psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att identifiera våldet samt ha kompetens att hjälpa kvinnorna.  Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Studierna som användes i denna litteraturöversikt var kvalitativa. Resultat: Temat upplevelser av vårdtillfället presenterades med tre kategorier. Tidsaspekten framförde att tiden påverkade kvinnornas upplevelser av mötet. Frågan om våldet redogjorde att kvinnorna kände sig värdefulla när personalen frågade om våldet men att frågan sällan ställdes. I personalens åtgärder framförde flera kvinnor att personalens åtgärder fokuserade på annat än våldet. Temat intryck och påverkan av bemötandet presenterades med tre kategorier. I det goda mötet framförde kvinnorna att de kände sig trygga, trodda på och bekräftade av personalen. De upplevde även att personal bemötte dem med empati. Det bristfälliga mötet redogjorde att flera kvinnor upplevde att de inte togs på allvar, blev förminskade och ifrågasatta. De upplevde även att personalen saknade empati i bemötandet. I kategorin skuldbeläggande framfördes det att flera kvinnor kände sig skuldbelagda av personalen när de berättade om sin våldsutsatthet. Slutsats: Kvinnorna upplevde både goda och bristfälliga bemötanden av hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna uttryckte i många fall att de inte fick den hjälp de var i behov av. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation samt kommunikation skulle kunna utveckla det bristfälliga bemötandet. / Introduction: Violence against women is a widespread public health problem and constitutes a serious threat towards women's physical as well as mental health. Healthcare personnel have a responsibility to identify the violence and to have knowledge in how to help the women.  Purpose: The aim of this study was to explore how women exposed to intimate partner violence experience encounters with healthcare personnel.  Method: Descriptive design with literature review as method. In this literature review the included studies were qualitative. Results: The theme experiences of the care occasion was presented with three categories. The time aspect stated that time affected the women's experiences of the meeting. The question about the violence expressed that the women felt valuable when the healthcare personnel asked about the violence but that the question rarely was asked. Provided care reported that several women experienced that the healthcare personnel focused on providing care against other issues than the violence. The second theme, the impact and effect of the encounters, was presented with three categories. The good encounter stated the women felt safe, believed and confirmed by the healthcare personnel. They also felt that they were encountered with empathy. The inadequate encounter expressed that several women felt that they were not taken seriously, felt diminished and questioned. They also felt that the staff lacked empathy in their encounter. Blaming stated that several women felt blamed by the healthcare personnel when they told them about their exposure to violence. Conclusion: The women experienced both good and inadequate encounters by healthcare personnel. In many cases the women expressed that they did not receive the help they needed. Increased knowledge among healthcare providers regarding intimate partner violence and communication would improve the inadequate encounters.

Introduktion: Kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation finns överallt i samhället. Våldet orsakar ett stort lidande för kvinnan och har negativa konsekvenser för samhället på flera olika sätt. Dessa kvinnor finns i alla vårdens olika verksamheter och tidig upptäckt av pågående eller tidigare utsatthet av våld kan vara livsavgörande. Det är vanligt att kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation känner sig otrygga att berätta om situationen och mötet med sjukvårdspersonal kan betyda mycket för hur kvinnan går vidare i sin livssituation. Syfte: Att beskriva hur våldsutsatta kvinnor i nära relation upplevt bemötandet av vårdpersonal.  Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design där tio originalartiklar med kvalitativ ansats studerades.  Resultat: Kvinnornas upplevelser av vårdpersonalens bemötande från studierna beskrivs i tre huvudkategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av tidsbrist hos vårdpersonal och att inte bli prioriterad, upplevelser av stigmatisering av den våldsutsatta kvinnan och den sista kategorin är upplevelser av brister i vårdpersonalens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna upplevde ett negativt bemötande av vårdpersonalen när de inte togs på allvar, kände sig bortprioriterade och när de kände sig dömda eller beskyllda för våldet. Det bemötandet som kvinnorna uppskattade var när de blev sedda, hörda och när vårdpersonalen var empatiska. / Introduction: Women exposed to intimate partner violence exist everywhere. The violence causes suffering for the woman and has negative consequences for society in different ways. These women can be found in all the different healthcare settings, and early detection of ongoing or previous exposure to violence can be life-changing. It is common for women who have been exposed to intimate partner violence to feel insecure to tell about the situation and meetings with healthcare personnel can mean a lot for how the woman moves forward. Aim: To describe how women who have been exposed to intimate partner violence experienced encounters with healthcare personnel.  Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach.   Result: The women's experiences of the healthcare personnel treatment from the articles are described in three main categories. These categories are: experiences of lack of time on the part of healthcare personnel and not being prioritized, experiences of stigmatization of the abused woman and the last category is experiences of shortcomings in the treatment from the healthcare personnel.  Conclusion: The women experienced negative treatment by the healthcare personnel when they were not taken seriously or felt deprioritized, judged or blamed for the violence. The treatment that the women appreciated was when they were seen, heard and when the healthcare staff were empathetic towards them.

Bakgrund och problem: Under de senaste årtiondena har kostnadseffektivisering inom den offentliga vårdsektorn inneburit förändringar vilket ökat arbetskraven i form av fler arbetsuppgifter i förhållande till tillgängliga resurser. Kombinationen av hög arbetsbelastning, tidspress och ökad vårdtyngd är bidragande faktorer till ökad stress, minskad motivation samt bristande kvalité inom vården. Författarna till föreliggande studie ser en avsaknad i forskning kring hur en minskad arbetsbelastning påverkar medarbetares upplevelse av stress, motivation och kvalité, därav behandlar studien detta område. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares upplevelser av faktorerna stress, motivation och kvalité efter införandet av en arbetsomfördelning vilket gett en förändrad arbetsbelastning. Genom en kvalitativ metod har författarna till studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersökt vad konsekvenserna kan bli då en period av hög arbetsbelastning åtgärdas genom en omfördelning av arbetsuppgifter till en minskad arbetsbelastning. Resultat: Före införandet av arbetsomfördelningen beskrev respondenterna en arbetssituation som var tidspressad, hade hög arbetsbelastning, högt patientantal samt att mycket tid lades på arbetsuppgifter som inte direkt rörde patienter och administration vilket är vårdpersonalens kärnuppdrag. Efter arbetsomfördelningen upplevdes förbättringar i arbetsbelastningen då kringuppgifter togs bort från vårdpersonalen. I föreliggande studie framgår att arbetsomfördelningen resulterat i mer fokus på kärnuppdraget samt ökad kontroll över det egna arbetet. Analys och diskussion: De faktorer som tidigare studier lyfter som riskfaktorer är genom arbetsomfördelning inte lika överhängande hos de studerade arbetsgrupperna. Genom en minskad arbetsbelastning visar föreliggande studie att stressnivån har blivit lägre, motivationen har till viss del ökat samt att den upplevda möjligheten att leverera kvalitésäker vård har förstärkts. Slutsats: Genom tidigare studier samt föreliggande studies empiriska material kan det antydas att en minskning i arbetsbelastning ger positiv inverkan på vårdpersonalens upplevelse av stress, motivation och kvalité. / Background and problem: Over the past few decades, cost efficiency in the public health sector has resulted in changes, which has increased labor requirements in terms of more tasks in relation to available resources. The combination of high workload, time pressure and increased care loading are contributing factors to increased stress, reduced motivation and lack of quality in health care. The authors of the present study see a lack of research on how a reduced workload affects employees' experiences of stress, motivation and quality, hence the study deals with this area. Purpose and method: The purpose of the present study is to investigate employee experiences of stress, motivation and quality factors following the introduction of a job distribution, which resulted in a change in workload. Through a qualitative method, the authors of the study, using semistructured interviews, examined what the consequences may be when a period of high workload is remedied by redistributing tasks to a reduced workload. Results: Before the introduction of the job distribution, respondents described a workload that was time-stressed, had high workload, high patient numbers, and a lot of time spent on tasks that did not directly affect patients and administration, which is the healthcare personnel's core assignment. With the job distribution, improvements in workload were experienced when circumcision data was removed from healthcare personnel. The present study shows that the job distribution resulted in more focus on the core assignment and increased control over their own work. Analysis and discussion: The factors that previous studies raise as risk factors are not as consistent with the workgroups through job distribution. Due to a reduced workload, the present study shows that stress levels have been lower, motivation has grown to a certain extent, and that the perceived opportunity to deliver quality assurance has been strengthened. Conclusion: Through previous studies and empirical material of the present study, it can indicate that a reduction in workload gives a positive impact on the healthcare personnel's experiences of stress, motivation and quality.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod. Resultat: I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende. Slutsats: I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende. / Aim : The purpose was to investigate what awareness and management of routines as well as the preventive work that registered healthcare personnel in leadership position in primary care have regarding abuse and addiction to employee- registered healthcare personnel. Method: The study has been conducted as a descriptive survey. A quantitative method was chosen to reach a larger population for a short period of time. Result: The study found that the majority of respondents in leadership positions had leadership training and most of them had education about addiction and abuse. The study shows that they work more or less preventively with addiction and abuse to their staff. It appears that legitimate healthcare personnel in management positions consider themselves sufficiently knowledgeable about addiction and abuse. They highlight the importance of further training in the field and that they are needed to discuss more at workplace meetings about addiction and abuse. Conclusion: The study shows that they work preventively by using the local policy regarding alcohol and addiction. The local routines are different between council and the communities and differences are that the council has a common policy for the whole of Dalarna, while the communities have their own policies. Furthermore, it appears that registered healthcare personnel in management positions have knowledge of addiction and abuse.

Submitted by Maria Creuza Silva (mariakreuza@yahoo.com.br) on 2015-11-23T17:22:40Z No. of bitstreams: 1 DISS MP. Ana PAula Freire. 2014.pdf: 967715 bytes, checksum: eb1d518cbcca999603b449d47d48c093 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Creuza Silva (mariakreuza@yahoo.com.br) on 2015-11-23T17:41:24Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISS MP. Ana PAula Freire. 2014.pdf: 967715 bytes, checksum: eb1d518cbcca999603b449d47d48c093 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-11-23T17:41:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISS MP. Ana PAula Freire. 2014.pdf: 967715 bytes, checksum: eb1d518cbcca999603b449d47d48c093 (MD5) / O objetivo deste trabalho é analisar o processo de planejamento e execução do Estágio de Vivências no Sistema Único de Saúde – Bahia (EVSUS-BA) no período 2007-2013, contemplando a caracterização do contexto político-institucional em que surgiu a proposta no âmbito da SESAB, a descrição do projeto elaborado no âmbito da Escola Estadual de Saúde Pública em 2009 e os resultados alcançados no período 2009-2013. Adotou-se como referencial teórico a distinção entre as modalidades de formação de pessoal em saúde, ou seja, o “modo escolar” e o “modo em serviços”, entendendo-se, o EVSUS como uma atividade educativa complementar ao processo educativo realizado no diversos cursos da área de saúde que possibilita aos estudantes uma aproximação com a realidade do sistema público de serviços de saúde, especialmente no nível municipal e local. Trata-se de um estudo de caso, que privilegiou a produção de dados quantitativos e qualitativos, com base na revisão de documentos institucionais produzidos no âmbito da Secretaria da Saúde do Estado da Bahia e da Escola Estadual de Saúde Pública, órgão responsável pela coordenação da execução das diversas edições do EVSUS no período estudado. Os resultados contemplam a descrição do contexto político-institucional configurado na SESAB a partir de 2006, enfatizando-se o processo de decisão acerca da criação do EVSUS, no âmbito da formulação e implementação da Política de Gestão do Trabalho e Educação Permanente - PEGTS, bem como a descrição e análise do projeto original do Estágio e seus desdobramentos nas edições ocorridas no período 2008-2013. Finalmente, são apresentados alguns comentários finais acerca dos limites e potencialidades do EVSUS-BA, tendo em vista a necessidade de reorientação da formação dos profissionais de saúde para o enfrentamento dos desafios atuais do SUS.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla kulturer, i alla delar av världen. Våld kan utspela sig både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Omkring 30 procent av kvinnor över 18 år har, eller kommer utsättas för våld från en partner. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är det som lämnar spår för framtiden. Vårdenheter utbildar inte alltid sin personal tillräckligt, vilket gör hälso- och sjukvårdspersonal osäkra kring hur de ska bemöta situationen, vilket kan resultera i att kvinnan inte blir bemött på rätt sätt. Syfte Att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med 15 vetenskapliga artiklar som underlag. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genom blocksökning med hjälp av SubjectHeadings och MeSH-termer samt titel/abstrakt sökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades artiklarna med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var kvinnors barriärer av tidigare erfarenheter, negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal och positivt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att många kvinnor kände sig svikna av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och hjälpen de fick. Det visade på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal bemöter kvinnorna med empati, att de tar sig tiden att lyssna på kvinnornas berättelser samt ger de adekvat hjälp och stöttning. Ett personcentrerat förhållningssätt vägde tungt hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer för att dem inte ska känna sig som en del av statistiken. Slutsats Studien identifierade kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelse av bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal där flera bristande faktorer belystes. Genom att hälso- och sjukvårdspersonals kunskap kring våld i nära relationer ökar, och kvinnors behov belyses, kan fler våldsutsatta kvinnor erhålla den hjälp de behöver i bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: Bemötande, upplevelse, våld i nära relation, hälso- och sjukvårdspersonal, våldsutsatta kvinnor / Background Domestic violence is a global burden that affects women in all social classes, in all cultures, in all parts of the world. Violence can for example take form psychologically, sexually, and financially. Around 30 percent of women over the age of 18 have or will be subjected to partner violence. The first meeting with an abused woman is what sets the path for future care. Care units do not always educate their staff sufficiently, which makes healthcare personnel unsure of how to handle the situation, which can result in the women not being met with the right attitude. Aim To shed light on how women exposed to intimate partner violence experience the attitudes of healthcare personnel. Method A non-systematic literature review was carried out with 15 scientific articles as a basis. The scientific articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo by block searches using SubjectHeadings and MeSH-terms as well as title/abstract searches. The articles underwent a quality review based of off Sophiahemmet University’sassessment documents for scientific classification and quality. The articles were then compiled and analysed using an integrated analysis. Results The data analysis gave rise to three main categories and eight subcategories. The main categories were women’s barriers of past experiences, negative attitudes from healthcare personnel and positive attitudes from healthcare personnel. The results showed that many women felt let down by healthcare personnel’s attitudes and the help they received. It showed the importance of the healthcare personnel treating the women with empathy, that they took the time to listen to their stories and give them adequate help and support. A person-centred approach weighed heavily with women exposed to intimate partner violence so that they don’t feel like another statistic. Conclusions The study identified women exposed to intimate partner violence experiences of the attitudes of healthcare personnel, where several missing factors where highlighted. By increasing healthcare personnel’s knowledge of intimate partner violence and highlighting women’s needs, more women exposed to violence, can receive the help they need in the meeting with healthcare personnel. Keywords: Attitude, experience, healthcare personnel, intimate partner violence, violence against women

The thesis focuses on multilingual communication in healthcare centres in Prague. One of its main objectives is to compare and contrast the situation in the public- and the private sector. The theoretical part of the thesis presents interpreting in healthcare settings as one of the most important and most frequent types of community interpreting. The authors focus mainly on the current state of research in diverse world regions, and subsequently analyse the specific aspects of interpreting situations in the setting in question. An integral constituent of the theoretical part of the thesis is a global overview of the current situation in terms of quantity of foreign patients in Prague hospitals, including selected relevant demographic data. In conclusion of the theoretical part, the authors briefly elaborate on the phenomenon of medical tourism. The empirical part of the thesis is based on a questionnaire survey carried out among hospital employees in Prague, the aim of which was to analyse the current situation in terms of communication with foreign country nationals and to compare and contrast the public- and the private sector in this respect. The main focus of the research is to find out how the respondents perceive the situation and whether they are satisfied with it and to what extent this is...

Psykisk ohälsa, dit utmattningssyndrom hör, är en av de vanligast förekommande orsakerna till längre sjukskrivningar i Sverige. Detta är särskilt vanligt i människonära yrken, såsom vård och omsorg. Detta är väl utforskat, men vad som är mindre väl utforskat är de organisatoriska faktorer som bidrar till förekomsten av utmattningssyndrom. I en tolkande fenomenologisk analys av fem personers upplevelse av utmattningssyndrom framkom att tung arbetsbörda; bristande ledarskap; brister i det sociala stödet och brist på återhämtning lyftes fram som faktorer som påverkat att de hade drabbats av utmattningssyndrom. Särskilt bristen av återhämtning lyftes fram som viktig. Detta hängde ofta samman med nya typer av scheman, bland annat så kallade hälsoscheman (scheman framtagna i linje med rådande forskning kring bra skiftscheman, ofta med fokus på att korta nattarbetarnas arbetspass från tio till åtta timmar). Intressanta studieområden för framtiden borde således vara återhämtningens roll i förhindrandet av eller uppkomsten av utmattningssyndrom samt att närmare studera vad införandet av dessa hälsoscheman betyder. / Mental health issues, among them burnout syndrome, are one of the common causes behind longer sick leave absences in Sweden. They’re especially common in sectors working closely with people, such as healthcare. This area is well explored, but what is less researched is the organisational factors that contribute to the occurrence of burnout syndrome. In an interpretative phenomenological analysis of five persons’ experience of burnout, it was found that heavy workload, deficient leadership, a lack of social support and a lack of recuperation was seen as factors that impacted on persons with  burn out syndrome. Especially lack of recuperation was pointed out as significant. It was often seen linked to new types of work schedules, particularly what is known as health schedules (schedules developed according to research about what constitutes a good shift schedule, often focusing on shortening night-workers’ shifts from ten to eight hours). Interesting areas for future research should therefore be the role of recuperation as prevention of or cause of burnout, as well studies about the implementation of these health schedules.