none

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.</p>

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl. Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska. Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna. Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

Idag har det skapats en demografisk obalans mellan städer och landsbygd i Sverige. Den demografiska utvecklingen visar att det i dagsläget främst är mindre orter som minskar befolkningsmässigt. För kommuner innebär avflyttningsorter en rad konsekvenser. Den här studien syftar till att studera hur fenomenet kring stagnerande orter bemöts i praktiken av kommunen som aktör. Fokus i studien är att undersöka kommuners omvärldsanalyser, strategier och målbilder gällande utveckling och planering. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i teorier kring hegemoniska tankesätt och planeringsdoktriner i relation till lokal och regional planering och utvecklingspolitik, utifrån begrepp som tillexempel normer och diskurser. Det empiriska materialet tar utgånspunkt i följande tre fallstudiorter och dess kommuner: Åryd (Växjö kommun), Moheda (Alvesta kommun) och Ryd (Tingsryd kommun), i Kronobergs län. En dokumentstudie i form av en kvalitativ innehållsanalys av fördjupade översiktsplaner för respektive fallstudieort har utförts och semistrukturerade personliga intervjuer med tjänstemän i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunernas förutsättningar är av betydelse för deras förhållning till stagnation. De studerade materialet visar även tendenser att kommunernas omvärldsbild skiljer sig i de framtagna planerna, gentemot tjänstemannaperspektivet. I studiens resultat går även att uttyda vissa generella mönster i kommunernas omvärldsanalys, strategier och målbilder för utveckling, som skulle kunna härledas till att planeringen är präglad av dominerande normer och ideal.

Studien är en kvalitativ innehållsanalys av den amerikanska tv-serien Orange  is the new black, där vi har undersökt hur etniska stereotyper konstrueras i serien. Orange is the new black har omtalats som en tv-serie som bryter mot många av de klassiska fördomarna kring etniska grupper. Genom att undersöka vilka stereotyper som tidigare har förekommit i media har vi sedan kunnat undersöka hur etniciteter framställs i vårt undersökningsobjekt, hur de framställs i relation till varandra och om serien lyckas utmana gamla stereotyper, och i så fall hur? För att undersöka detta har vi använt semiotik som metod. Problemet som vi ser är att människor påverkas av vad de ser i medierna och att media påverkar hur samhället ser ut. Med hjälp av postkolonial teori och begreppen stereotyp och hegemoni undersöker vi hur en tv-serie kan hjälpa till att styra samhällets strukturer och attityder gentemot andra etniciteter. Den postkoloniala teorin menar att västerländsk kultur ofta är etnocentrisk och bidrar till att skapa klyftor mellan “vi” i väst, och “de” andra.   Vi kom fram till att Orange is the new black bekräftar existerande stereotyper snarare än att bryta mot dem, och att serien i hög grad bidrar till att förstärka skillnaden mellan etniska grupper. Vi har därmed dragit slutsatsen att tv-serien också då påverkar samhällets hegemoni genom att porträttera den vita medelklassen som en grupp som står över afroamerikaner, latinamerikaner, asiater och white trash. Som vidare forskning föreslår vi att fokus förflyttas från innehållet till hur mottagarna uppfattar stereotyper i Orange is the new black.

Pontus Stonesjö Gröna gräsmattor och feta plånböcker!   En kulturhistorisk fallstudie om fotbollsklubben Jönköpings Södras ideologiska och kulturella utveckling mellan 1945-1990.   Med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp samt den rebelliska Birminghamskolans definitioner kring ideologi och kultur tar jag mig an fallstudien kring fotbollsklubben Jönköpings Södras resa mellan 1945-1990. Paul Sjöbloms metod för att undersöka en föreningskultur visar oss hur J-Södra har jonglerat med sin ideologi genom historien. Resultatet visar oss att framgång precis som konst ligger i betraktarens ögon och vad betyder egentligen detta ord? När J-Södra har sina ”gyllene år” så är det Herrarnas A-lag som når framgångar rent tävlingsmässigt. Den så kallade ”Ökenvandringen” handlar också den om A-laget men denna gång om dess misslyckande, resten av föreningen får finna sig i att bara spela birollen i detta epos. Studien visar oss att framgång alltså föder framgång men vad är framgång? Är det män med feta plånböcker som gnider händerna när laget är i topp, och media och sponsorer står och köar utanför dörren? Eller är det när så många barn- och ungdomar som möjligt får bedriva fotbollsverksamhet på gröna gräsmattor? Det är förmodligen kombinationen av att bedriva en kvalificerad tävlingsverksamhet som är balanserad i förhållande till hälsoidrotten som är gångbar för framtidens fotbollsklubbar.

Previous research shows how male and female can be reflected differently within the progressive music movement and other music genres. This research often derives from the dichotomy between women and men and analyzes how the prevailing gender order affects culture and its followers. The purpose of this study is to investigate how the progressive music movement portrays men and how these can be sorted into the masculine hierarchy. Through a hermeneutic perspective and with the help of Raewyn Connell's masculinity theory, Hoola Bandoola Band's texts are analyzed to investigate how they portray men and their social position in relation to the masculine hegemony. The study also takes a didactic perspective and in front of a discussion regarding how the music in question can be used in the subject of history at the upper secondary school. The result shows that the lyrics of the band regards men with the hegemonic, the participant, the subordinate and the marginalized masculinity. The result also shows that the most prominent categories are the hegemonic and the participatory masculinity. This is because many texts center around men who possess a dominant position and men who legitimize the prevailing hegemony. The subordinate masculinity is depicted by the men who sympathize with feminism and who want to change women's subordinate position. They can also be portrayed as homosexual men. Men who are categorized by the marginalized masculinity often relate to men who lack the influence of the prevailing hegemony and who do not legitimize the hegemony even though the possibility exists that they possess desirable attributes. Their position is clearly based on a structure that means that their class affiliation places them in a marginalized power position.

I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.